30 april 2015

Dag 120 (#061/#blogg100) - Dag 2 på //Build/

Dagen började med att jag vaknade klarvaken kl 5:03 efter att ha somnat om efter att min telefon hade ringt och väckt mig vid 01:26 men när jag svarade lade de på i andra änden. Ett samtal från Sverige så säkerligen någon Knytteförälder som ringde för att anmäla sitt barn. Tror vår annons är ute redan fastän jag bad om att de skulle vänta tills jag var hemma igen

Passade på att svara på mail mm medan klockan sniglade sig fram till gå-upp-tid. Samling samma tid idag som igår för att hinna äta "frukost" på konferensen. Idag blev det tillsammans med lite folk från Ascom i Skellefteå. Trevligt att prata med andra Svenskar på plats, utbyta tankar och idéer om det man hört dagen innan.

Idag var det också keynote, dag 2 keynote tycker jag är bättre än dag 1 då allt bara är en rejäl överflygning utan substans men idag fick vi se lite mer tillämpningar även om exempelvis den med 3D-printing nästan fick mig att somna.

Idag visades bland annat Propellerheads lösning för att skapa och distribuera musik. Kul för det är några svenskar som byggt det och de har vi träffat här på konferensen. Vilken grej att få vara feature på keynote. De berättade hur de fick packa ihop sin app på en WP och skicka på posten till MS för att MS skulle kunna göra filmen. Än så länge finns inte deras app för WP i store. Men har du en iOS-enhet tycker jag definitivt att du skall kolla in deras lösning om du gillar att göra musik.

En annan cool tillämning vad den för IoT, jag brukar ju ofta gnälla om att IoT-exempel är så tråkiga och icke användbara så som menlösa leksaksrobotar eller blinkande lampor men här visade de hur ett Japanskt projekt som satt pedometrar på kossor både kunde förutspå vissa sjukdomar baserat på hur kossorna rörde på sig men de kunde även förutspå när de var brunstiga och insemintion skulle ske och dessutom en tid som passar om man vill ha ett visst kön. IoT tillsammans med data analyst och machine learning i Azure verkar vara en trevlig kombination. Läs gärna mer om det ex hos Archtechnica som skrivit en bra artikel.

Big Data fick också sin tid på scenen idag där man visade hur machine learning och analys kan användas för att förutspå framtiden. Vi fick se hur man gissar vem som skall vinna en match men också hur genetiskt data analyserades och förutspådde sjukdomar. Det senare lite väl läskigt. Rendrering i spel visades också i anslutning till Big Data, mängden data för att göra exempelvis en karaktär fotolik är gigantisk och det behövs rejält med datakraft och smarta, sanbba beräknignar för att hinna rendrera exempelvis ett hår i realtid.

Ett annat exempel använder Project Oxfords ansiktsigenkännings-api och det data som finns bakom det för att förutspå kön och ålder på en person på en bild. Du kan testa själv på how-old.net, jag laddade upp en 2 år gammal bild och fick veta att jag såg ut att vara 43, dvs det jag fyller om 1 år. Måste nog skaffa mig nya ansiktsprodukter :-/

Blev otroligt sugen på att få jobba med dataanalyser, smarta beräkningar odl. Får hoppas att någon kund vill ha sådant snart.

Idag skippade vi lunchen på konferensen och käkade på Super Duper Burgers istället, lika gott som jag mindes det.

Mina sessioner idag bestod av:
  • Enterprise Data Protection: Building Universal Apps That Keep Work and Personal Data Separate and Secure som jag tyvärr misstolkade lite så det handlade inte om det jag trodde. Nu handlade det om hur man gör appar "enlightened" så att de kan separera privat- och företagsdata och hur de skall hantera att data kommer in och ut ur appen på ett säkert sätt. Intressant men inte direkt användbart då vi mest bygger LOB-appar där privat data inte skall vara alls.
  • Building Solutions with Office Graph var en bra session med ett riktigt intressant innehåll. Delve ser lockande ut för att göra roliga tillämpningar. Gäller bara att hitta en mogen kund som ser nyttan av att hämta data utifrån machine learning och presentera på ett lite nytt sätt.
  • Single-sign-on with Secure Authentication var intressant men kanske lite väl teknisk för mig men jag förstår konceptet och ser nyttorna så det här får jag dyka djupare ner i och se hur vi kan nyttja. Många av deras nya grejer kräver ju att kunderna vågar lägga en del saker i Azure också och det är alltid en utmaning att få kunder att sluta krama den egna hårdvaran för allt. Just autentisering är ju dessutom ett känsligt ämne.
  • Managing Cloud Environment and Application Lifecycle Using Azure and Visual Studio Online ja tack gärna. Jag kör en hel del grejer i Azure under utveckling och test och att hålla reda på vilka saker som hör ihop, vilka resurser de använder och vad det kostar är besvärligt så jag kommer definitivt titta på Azure Resource Manager och det Dev/Test Lab som kommer snart. Ser riktigt intressant ut för att kontrollera Azurremiljöer.
Sista passet skippade jag faktiskt, hittade inget som kändes lockande plus att jag kände mig helt slut. Istället besökte vi flera av utställarbåsen och sen tog vi oss till hotellet för att byta om till festen. Men istället för att bara slappa och hoppa i duschen så valde jag att stryka min kjol och min top och sedan gå ut på stan en sväng. Gick över Market St och bortåt ett par kvarter tills jag knappt visste var jag var. Insåg plötsligt att jag helt tagit fel på tiden och var tvungen att springa som en galning tillbaka till hotellet. Duschen var bara att glömma. Raggardusch vid handfatet. Drog på mig kläderna och skulle dra upp dragkedjan, då fastnaden den. SMS:ade kollegan om att jag skulle bli lite sen. Försökte få upp dragkedjan utan att lyckas, fick inte ner den heller. Till slut fick jag bara dra ner kjolen med våld och då hoppade dragkedjan ur. Trist då kjolen är ny. Får se om jag kan få den fixad. Fick hoppa I min långa neoprenklänning istället, den var alldeles för varm för vädret som var 25 grader varmt och sol.

Vi gick bort till Metreon där festen var. Kön gick runt hela kvarteret men det gick rätt snabbt att komma in. Hittade inte så mycket att äta tyvärr, de som serverade hande ingen aning om vad som det var gluten i och inte så jag fick ta lite färsk frukt och några köttbitar. Lyckades hitta en cola och popcorn också. De flesta som var på Metreon skulle se på bio Avengers: Age of Ultron som här i USA skall gå upp på bio i morgon men i Sverige kom den redan 22 april. Ingen av oss var sugen på bio så vi gick till festen som var på baren bredvid istället. Där kunde vi vara på uteplatsen i den sköna värmen. Träffade några andra svenskar från Alecta som vi pratade med i timmar. Riktigt trevligt!

Fixade den bild jag tagit på SFMOMA från ett fönster på Metreon som dagens foto innan det var dags att lägga bort datorn. Inte den roligaste bilden från SF men jag gillade färgerna som var och det runda "periskopfönstret".

Måste försöka sova är rätt utmattad men hungrig. Insåg att jag inte ätit någon riktig mat på 2 dagar förutom en liten lunchburgare.

I morgon är sista dagen på konferensen, lite djupare sesssioner i mångt och mycket. Får se vad jag går på.

29 april 2015

Dag 119 (#060/#blogg100) - Dag 1 på //Build/

Sov uruselt igen och 06:45 var det dags att möta kollegan i lobbyn för att ta oss iväg till konferensen för att hinna äta "frukost" och ta oss till keynote-salen. Höll på att skalpera mig själv innan, fönade håret på rummet och hårtorken saknade visst skydd framför fläkten, håret åkte in och fastnade. Gissa om min hårbotten började göra ont och kaoset i håret skall vi inte prata om.

Fick gå förbi hela matkön till specialkosten och som glutenintolerant fick jag faktiskt bättre frukost än de andra. Jag fick flingor med mjölk och de andra kakor. Maten på Build är verkligen urusel. hade hoppats de hade bättrat sig från i fjol men icke. Det är inte där de lägger pengarna från deltagarna kan man lugnt säga.

En bra sak med att vara tjej på utvecklarkonferens är att det är aldrig någon kö till tjejtoan medan killarna köar länge. Alla bröststirrande är inte riktigt lika roligt. Vissa stirrar som man var en alien,

Keynoten hade inte riktigt lika hypestämning som i fjol utan lite lugnare men ändå intressant. Tyvärr funkade knappt nätverket under hela keynote så jag twittrade inte så mycket och jag antecknade knappt något heller (min Surface visade sig vara urladdad). Men lite fick jag ur mig.

Grejer jag gillade mest/blev mest nyfiken på:
  • Helheten när de demar "full app lifecycle" TFS, VS, Azure, Insights, tänk om man kunde få till det där med CI och allt
  • Azure Elastic Database Pool
  • Kunna lägga upp web, win32, Android och iOS-appars kod i Windows Store. Vill veta mer. Bara store eller även via company hubs odl?
  • Project Spartan som nu är Edge, såg riktigt trevlig ut att bland annat kunna göra anteckningar odl på webbsidor.
  • Continuum verkar riktigt intressant när det kommer till universal apps och hur man skall tänka med UI. En kod, flera plattformar och ett UI som anpassar sig. Smutt.
  • Ok HoloLens ser cool ut och jag har några tänkbara idéer i huvudet för kunder men har samtidigt lite svårt att se hur folk skall gå omkring och se ut som Robocop.
Jag hade aldrig hört talas om JustGiving innan keynote idag och de presenterade ur de använder Azure mm för att få sin verksamhet att fungera. Blev riktigt nyfiken på vad de sysslar med. Bra presentation som visade möjligheter med Azure dessutom.

Efter keynote var det dags för sessioner av olika slag. Här får jag nog återkomma med en sammanfattning lite senare, jag var på dessa:
Sen var det mingel med minimalt med mat för mig och sen köande. Tog dagens bild ner på kön till uthämtningen av grejer. Dåligt ljus och mycket folk i rörelse så bilden blev lite mörk men jag tycker jag fick till en bra blandning av de som står stilla och väntar och de som skyndar fram i fållan.

I morgon blir det upp lika tidigt igen, nu går ögonen i kors, skall försöka somna i larmet från gatan.

28 april 2015

Dag 118 (#059/#blogg100) - San Francisco till fots

Däckade rätt omgående igår men vaknade sen 03:05 och kunde inte somna om. Låg vaken 1,5 timmar, svarade på mail, chattade lite med sambon, jobbade lite innan ögonen åter gick i kors. Lyckades somna om och vaknade till några gånger innan klockan var 08:30 och väckaren ringde. Gjorde mig i ordning och träffade kollegan i lobbyn kl 9. Sen har vi varit på fötterna hela dagen, gått gata upp och ner, besökt lite olika affärer på vår lista. Båda två är lite trötta av att vara i fel tidszon så vi har rört på oss och ätit gott idag. Totalt gick vi nog 18-20 km idag, Hade lite strul med GPS-klockan, svårt att hitta satelliter så jag får gå igenom och korrigera sen. Just nu vill inte min Garminsticka funka på jobbdatorn.

På förmiddagen hade äntligen schemat till Build kommit och vi satte oss och började gå igenom vad vi skall gå på över vår lunch, alldeles för mycket intressant.

Kl 18 var det dags för svenskfesten innan Build så vi knatade dit och träffade andra svenskar och fick oss en jacka. Den kommer vara perfekt att ha på sig vid cykling i mörker.

De man pratade med är minst lika spända inför vad som kommer presenteras i morgon. Lite extra nyfiken blir man ju när vissa sessioner inte har någon titel annat än att den skall presenteras efter keynote, Vad tänker de hitta på tro. Går en del galna rykten om Andoridappar på WP sen drygt ett år tillbaka, kan det kanske bli verklighet? Kommer vi få klämma och känna på HoloLens?

Tanken var att gå vidare till Xamarins party på en bar, vi hade anmält oss för ett bra tag sedan. Men när vi kom dit var det kö på hela gatan och runt hörnet, säkert 1000 pers i kön. På twitter läste jag att det var 2000 som hade anmält sig. Inte orkade vi stå i den kön för gratid mat, dricka och en t-shirt mm.Vi valde att gå till en liten italiensk restaurang och äta och loggade ytterligare 4-5 km promenad idag. Hade inte GPS-klockan med mig så jag får plotta rutten sen.

Nu är klockan 22 och det är hög tid att krypa ner i sängen. Klockan 06:45 skall vi ses i morgon. Måste vara på Moscone center tidigt för att få plats på Keynote.

Dagen bild är från vår promenad, vi såg brandbilar överallt och de ser ut som de är från 50-60-talet. När en stod parkerad passade jag på att ta en bild.

Borde ha gått närmare.

27 april 2015

Dag 117 (#058/#blogg100) - Lång resa

Att kliva upp 04:15 och bli hämtad med taxi 05:25 för att sedan vara på resande fot över en tidsgräns som är -9 timmar är inte lätt för kroppen. När jag skriver detta är det fortfarande 27 april i San Francisco medan det hemma i Sverige är över ett dygn sedan jag lämnade hemmet.

Efter en lång flygresa med träsmak i baken, dåligt med sömn och tråkiga filmer, en promenad på stan och en god middag ligger jag nu på sängen och hoppas somna strax efter 9, samtidigt som sambon gör sig i ordning för att åka till jobbet hemma. Jag ligger nerbäddad i sängen och svär över att allt gungar, så trött är jag men ändå envisas jag med att redigera dagens bild (tagen i all hast innan jag tog mig till hotellet för att sova) på dimman som rullar in över staden. En man i rullstol upplyste mig om att det var längesedan de hade haft en ordentlig dimma.
Stannade på en butik och skulle köpa mig en strömadapter eftersom den där hemma var försvunnen, trött som jag var upptäckte jag inte förrän jag var på rummet att jag bara fått en plugg som tar 110 V->110 V men med olika pinntyper. Nu har jag adaptrar både till datorn och till usb-laddaren men störande att bara kunna ladda en sak i tagen för den klarade inte av tjockleken på pinnarna på min grendosa jag tagit med. Skall inte handla när jag är tröttare än tröttast och inte kollar var de ger mig.

Har för första gången redigerat bild i Lightroom på min PC. Gud så dålig skärmen är och jag lyckades inte heller få till rätt (C)-text, men det får jag fixa till när jag kommer hem igen, Rundan jag gick slutade på ca 7 km men Garmin vägrar ladda upp den nu så vi får se om den oxå kommer när jag är hemma igen.

Nu sooooova. I morgon skall jag och kollegan mötas upp kl 09:00. så lite skall jag väl lyckas sova hoppas jag.



26 april 2015

Dag 116 (#057/#blogg100) - Stress och resfeber

Stressigt idag med fotboll i Bredåker och packa för resan. Men han i alla fall med en kort promenad på 7 km, så denna veckan blir en minusvecka med 1,5 mil :-( Dagens bild är från Södra Bredåker.
Tog en bild ner mot älven också och en bild på Vincent under matchen som för övrigt inte gick speciellt bra.
Henrik var duktig och cyklade till och från Bredåker, själv var jag ju tvungen att köra bild så än så länge än nya cykeln otestad :-/

Packningen gick det sisådär med tycker inte jag har några kläder, slängde ner lite helt ostrukturerat. Orkar inte ens tänka. Trött.
Taxi 0525 i morgon bitti kommer inte kunna sova en blund.

Skrev ett längre inlägg som bara försvann så det får bli detta kortfattade.

25 april 2015

Dag 115 (#056/#blogg100) - Jobb och kvällspromenad

Fick lite sovmorgon idag, så skönt men sen blev det till att stressa lite för att hinna äta frukost och skjutsa Vincent till Sävast för match innan jag åkte vidare till Luleå för att jobba. Så lugnt och skönt på jobbet men ack så rörigt i mitt huvud. Satt ett par timmar innan jag gav mig ut på stan för att göra några inköp och få i mig en bit mat. Lönehelg och sjukt mycket folk på stan, alla fik överfulla så jag hamnade tillslut på Max. Jag gillar verkligen inte burgarna på max, började må lite illa efteråt. Tröstade mig med en R-iceglass medan jag knatade tillbaka till jobbet för lite mer jobbande. Hade sagt till familjen att jag skulle försöka åka därifrån kl 17 så jag var aningen stressad över att min runda på stan hade tagit 2 timmar. 17:30 lyckades jag ta mig iväg i alla fall men långt ifrån färdig. Nu har jag riktigt ont i magen över att jag inte kommer hinna bli klar. Fan fan fan... Fick tidrapportera mitt i alltihop också, 2 veckor hade jag ofullständiga. Det är så sjukt trist att tidrapportera och tid tar det när man slarvat. Resten av månaden blir i alla fall enkel.

På vägen hem stannade jag till vid Mjölkuddstjärn och fotade lite fåglar från gömslet som dagens bild.
Jag ringde hem och sa att jag kunde köpa pizza eller något sådant till dem andra för jag var fortfarande mätt efter burgaren och glassen. De sa vad de ville ha och jag ringde och beställde. Insåg att jag skulle hinna på ICA och handla före så det gjorde jag innan jag svängde förbi pizzerian.

Medan de åt så hängde jag en tvätt, lade i en ny och redigerade bilderna från tjärnen innan jag bytte om och gav mig iväg ut. Insåg att klockan redan var över 20 och hade ingen lust att komma in igen kring 22 så istället för att gå så blev det en löptur på 1 mil idag. Fast lite fuskande idag, ajg stannade och pustade ut vid 5 km i någon minut och när jag hade 800 meter kvar hem stannade jag på ICA och köpte en dricka. Var så galet törstig.
Nu hemma galet trött och vill hoppa i säng före kl 22. Upp tidigt i morgon, måst betala räkningar, deklarera, jobba, skjutsa Vincent till Bredåker och tillbaka för en match. Henrik vill att vi skall ut och cykla. Måste tvätta lite till, packa och beställa flygtaxi.

Men innan jag kan gå och lägga mig måste jag nog äta något och ta en kopp te för jag fryser som attan.

Lyssnade för övrigt klart på Dan Buthlers & Dag Öhrlunds bok Hämnaren om Christopher Silfverbielke och blev på ett ovanligt dåligt humör. Förra boken var trist och en upprepning av de föregående, en urmjölkning av hela serien som jag fram tills dess verkligen gillat. Men den slutade med en cliffhanger och jag tänkte att Hämnaren måste vara sista delen. Men antingen har den ett sjukt dåligt slut eller så kommer de försöka prångla ut en bok till men hur de skall få någon substans i den förstår jag inte. Nä grymt besviken blev jag. Kändes som att denna har de skrivit bara för att tjäna pengar, slarvigt ihoprafsad. Tråkigt. Omslaget stör mig också, de har ju bytt utseende på Christoffer han påminner mest om den där mäklaren som prånglar bostäder i någon realityshow på TV.

24 april 2015

Dag 114 (#055/#blogg100) - Promenadlös och nästan fotolös men med förslag på tjänster

Morgonen började med att bli väckt av att sambon klev upp 0515!! Han är ju helt knäpp. Sen låg jag och var halvvaken tills min egen klocka ringde 06:15 då jag fick skutta upp för att hinna vara med bilen på Däckia kl 7 för att få sommardäcken på. Funderade på varför inte däckfirmorna har vidrutetorkarbyteservice också, det sägs ju att man bör byta dem samtidigt som man byter däck. Själv hatar jag att försöka byta dem, känner mig aldrig så ointelligent som då och då blir det istället att jag drar ut på det tills gummit faller i bitar. Se så Däckia där får ni en tjänst att ta tag i.

På jobbet gick allt i 100 försökte verkligen verkligen koncentrera mig på en sa, göra det jag måste få klart. Inga rum lediga så det blev till att sitta i kontorslandskapet och plågas i ljudmattan som kan bli där. Lyckades ändå hyfsat. Vid 11:50 var det åter igen dags att dra iväg med bilen, denna gång till bilprovningen. Tog med datorn och jobbade medan XTY774 blev undersökt. Det japanska undret visade sig vara felfritt även i år, skönt. Köpte med mig en korv med mos från Korvgubben och slängde i mig den på jobbet, sen blev det fullt ös med min testfall samt en standup med en utvecklare på eftermiddagen. Vi slog våra kloka huvuden ihop och kom fram till något bra. Så roligt att jobba då när vi får klura på något problem och tillsammans vrida och vända på det. Det brinner jag för.

Skrev ut mina resehandlingar för San Franciscoresan idag, vi bokade ju i januari så det känns som en hel evighet sedan, men nu på måndag bär det av. Resfebern börjar infinna sig. Vi började efterlysa konferensschemat också och några timmar senare kom det trodde jag. Hade valt ut en massa pass, tyckte att väldigt många lät likadana som i fjol, tills jag upptäckte att det var fjolårets :-( När schemat väl kommer måste jag mangla det igenom lite andra människor vad de tycker jag skall gå på och rapportera ifrån. Saknar en "share my schedule" och en rating bakom varje där andra kan rösta på vad jag skall gå och lyssna på. Se där ytterligare en idé. Jag är på G idag :-)

Satt kvar på jobbet till efter kl 18, hämtade upp Henrik som varit och tränat och sen hem till barnen, hämtade upp dem och åkte och käkade middag på The Bull. Det blev en lång trevlig middag som vi lämnade proppmätta. Klockan var 22 när vi kom hem så då var det inte tal om att byta om och gå ut och gå så det blev en vilodag idag. Nackdelen är att dagens foto blir lite lidande när jag inte tar mig ut. När vi åkte hem var det ett helt magiskt ljus ute men sambon är ju inte så förtjust i att jag stannar vid vägkanten och fotar och dessutom vräkte regnet ner i solskenet. Men hade jag varit ensam hade jag och paraplyet gjort kameran sällskap ut över älven.

I ren panik plockade jag ner Hermans spegel och hans kuber och arrangerade på golvet medan en mycket sur Herman tittade på (ville ha med honom i bakgrunden men nä se det gick inte för sig). Jag fick inte heller ta med den 3x1-kub han byggt själv med hjälp av olika legodelar (den är så ful var hans motivering). Jag som var så imponerad av mekanismen han fått till på egen hand. Det är sådana grejer man skulle vilja visa för skolan. På tal om kuber så får jag väl se om de kanske ligger bra i kurs på andra sidan pölen, hittade en affär Solve It! - Think out of the Box på Pier 39 som jag kan besöka fast enligt webben hade de inte så många kuber men andra roliga pussel. Marbles the brain store låter också lovande men ligger en bra bit bort i Stonetown galleria, lagom för en promenad enligt mig men det går tunnelbana dit också och de har en x-cube, den verkar cool.

Den äldre önskar sig en PS Vita (eller ett grafikkort), vet inte om de kan tänkas vara billigare där borta.

Nå ja en dagens bild blev det, en bild som symboliserar den yngsta sonen just nu. Får väl ta en bild på fotbollssaker en annan dag för att visa upp äldsta sonen.

Vad har jag lärt mig av dagens foto, jo att speglar snabbt blir dammiga och det syns på tok för väl i bilden. Det kan bli jobbigt med skuggor och vräker man på för hårt med lampa tappar man färgerna. Men Herman surade så när jag använde hans grejer att jag fick avbryta innan jag var nöjd.

I morgon blir det till att jobba hemma, skjutsa Vincent till match och sen fara till Luleå, växla pengar, jobba, köpa guidebok, köpa ringklocka till cykeln och ta en promenad. Får inte glömma att slänga i en tvätt med kläder också så jag har något att packa på söndag. Köpa lite nya kläder måste jag nog också göra.


23 april 2015

Dag 113 (#054/#blogg100) - Kvällspromenad i Luleå

Skitdag idag på jobbet, han förvisso med en del av det jag skulle göra men blir alltid störd av annat. I morgon måste jag låsa in mig någonstans och fokusera ordentligt. Måste bli klar. Funderar på att jobba över i morgon, får så mycket mer gjort när alla gått hem och sen åka in och jobba någon av helgdagarna, mest troligt lördag för på söndag skall Vincent skjutsas till Bredåker. Verkar som jag slipper ha Gruvbergsstugan på söndag i alla fall. Måste dock se till att skriva Valborgsskyltarna innan jag far till USA.

Efter jobbet gick jag och Mattias på en hyfsad runda. Jag hade glömt min Garmin GPS-klocka hemma så jag loggade rundan med Caledios-appen till Windows Phone.  Den sa 15,9 km, Mattias loggade samma runda med Funbeatappen på Android, den sa 16,61 km. Så frågan är hur långt gick vi?
Jag stannade lite och fotograferade på rundan. Dels en fräken mot en vägg på ett industriområde och dels vacker himmel över älven och slutligen några bilder från en brygga vid vattnet. Den som ligger sist fick bli dagens bild även om jag surar över att jag inte placerade bryggan mer till vänster i bild. Nå ja det får jag prova någon annan gång. Fick fota handhållet idag när jag hade glömt plattan till stativet. Så jag fick lägga kameran på bryggan ovanpå min väska och då blev det lite svårt att få bryggan till vänster. Funderade först att ta den stående istället men gillar himlen bättre på den liggande. Fast när jag ser bilderna samlade kanske jag egentligen gillar blomman bäst men sista bilden är mer en sammanfattning av dagen trots allt.
När vi gick förbi Luleå Energi Arena blåstes matchen mellan Northland och Udominate precis av och Northland tog SM-Guld!

Efter rundan gick vi på Bishops Arms och åt middag. Tog en flankstek och den var ok men just flankstek som inte är så mört tycker jag är trevligare om jag får skuret. Men det smakade helt ok.

KOm hem sent och fixade bilderna, borde varit i sängen för längesedan för i morgon bitti kl 07:00 skall jag vara på Däckia för däckbyte. Inte bra, inte bra alls.

22 april 2015

Dag 112 (#053/#blogg100) - Nu har jag också fotograferat körsbärsblommor

Idag var jag på Haga Forum och lyssnade på en Gartner local briefing med titeln "Trends & Directions in Enterprise Mobility" ett för mitt jobb intressant ämne och föreläsaren Leif-Olof Wallin var duktig och behaglig att lyssna på. Men jag trodde inte att Gartner körde med MS Cliparts i sina presentationer ;-)

Jag kände att mycket av det han sa kan jag ha direkt nytta av i workshops och i diskussioner om mobila strategier och tillvägagångssätt för att digitalisera verksamheters processer och flöden. Sen så är det alltid skönt att höra en Gartneranalytiker säga det man själv kommit fram till i mångt och mycket genom eget lyssnade på kunder och genom att läsa på i området.

Egentligen var det inte så mycket nytt men en del nya vinklingar och tillgång till Gartnerdiagram av olika slag skadar inte eftersom kunderna alltid lyssnar på vad Gartner säger. Hade ett bra samtal med en av våra partner också, alltid roligt att bolla tankar och idéer på vad man kan göra tillsammans.

Efteråt tog jag mig en promenad in till stan och irrade runt tills jag fått ihop min dagens mil och lite till.

Stannade till i Kungsträdgården och fotade körsbärsträden tillsammans med alla andra med kamera eller mobil. Vågade mig på att fota lite människor också så den översta får bli dagens bild idag. Sen kommer det lite närbilder på blommor också. De är ju fina.

Slängde i mig en burgare på Burger King innan jag satte mig på tåget ut till Arlanda och fortsatte skriva på mina testfall.

Flygresan hem gick bra men taxiresan blev jobbig, antingen var det chauffören eller den andra passageraren som hade rökt innan de steg in i bilen. Jag svullnade igen och fick svårt att andas och rejäl huvudvärk. Vet att jag kommer må dåligt minst i morgon också.

21 april 2015

Dag 111 (#052/#blogg100) - Med cykel

Han inte med ett smack av vad jag hade tänkt på jobbet idag. Stressnivån gick upp ytterligare med andra ord. Tänkte jobba hemma efter jobbet men lyckades glömma datorn på jobbet. Det betyder att jag i morgon måste ta mig till jobbet med buss på morgonen och ta flygtaxin från Luleå istället. Jag som hade tänkt att ta en sovmorgon i morgon. Ja ja... Måste kliva upp extra tidigt för att hinna stryka istället. Nå ja vad är väl en sovmorgon...

Hade lönesamtal på jobbet idag en dryg 1000-lapp i ökning, helt ok.

Efter jobbet mötte jag upp Henrik på Cykelstället och kikade på cyklar och vi kom därifrån med en ny till mig. En Trek ONE Series 1.2. Jag fick ju en cykel av honom i födelsedagspresent. Förutom cykel blev det lite tillbehör och skor.

Vi kom hem sent efter att ha varit och handlat mat också så det där med gå ut och gå blev inte av idag och i morgon vet jag inte riktigt hur mycket jag hinner i Stockholm. Helst borde jag sätta mig på ett fik och jobba som en liten blå. Får försöka jobba på planet så gott det går. Tyvärr så räcker inte mitt batteri en hel flygresa.

Vad gäller cyklingen kommer det bli tillsammans med Henrik en del men jag skall försöka fortsätta med promenaderna också de behövs för att vara i form för en camino. Men mina 365 mil har alltid varit 365 mil utomhus för egen maskin så cykla är ju helt ok, milen rasslar på lite snabbare bara. Förhoppningsvis kan det bli lite paddling också.

För att få ihop någon dagens bild idag valde jag att gå ut och fotografera cykeln. Den passar ju bra en dag som denna.
Nu blir det istället att gå och sova tidigt.


20 april 2015

Dag 110 (#051/#blogg100) - Stress stress

Idag insåg jag att jag har sjukt mycket som måste vara klart innan jag åker till USA och jag vet i sjuttsningen hur jag skall hinna. Får ont i magen av att tänka på det. Försöker dra ner min ambitionsnivå men det är ändå för få timmar kvar. Dessutom måste jag fara till Stockholm på onsdag på ett förvisso intressant seminarium men ändå tidskrävande. Kommer nog inte hinna med min mil på onsdag heller. Måste kanske jobba i helgen men då har jag Friluftsfrämjartjänst i stugan på söndag, måste se om jag kan byta bort det. Får försöka jobba effektivt på flyget till och från både Stockholm och SF inser jag.

Skulle vilja hinna till frissan också men vet inte hur det skall gå till. På lördag kanske. Får kolla om de had någon ledig tid.

På jobbet var det alldeles för många möten idag, måste försöka hitta vilka jag kan rensa bort ur min kalender. Måste liksom hinna jobba mellan mötena. Blev kvar på jobbet till en stund efter kl 18, det var fortfarande ljust ute. Alla hemma var och tränade och Vincent hade träning i Sävast till kl 21. Åkte hem, tog några kort på mina scillor i trädgården, gick in och fixade fotona. Dagens bild först.

Det verkar som om vi kan tänkas få lite vår här också. Men än har vi inte kommit in i maj så snön kan fortfarande slå tillbaka. Inte ovanligt med snö på Valborg.
Sen så bytte jag om och tog bilen till Sävast, parkerade vid Träffpunkten och började gå. Varvade vägar med skoterspår som ni var väldigt instabila, mot slutet sjönk jag igenom rejält och blev sjöblöt om fötterna. Finns gott om överfyllda diken och vatten som forsar fram lite här och var. Solen började gå ner först vid 21. Äntligen ljusare tider!

Totalt blev rundan 10,33 km.






19 april 2015

Dag 109 (#050/#blogg100) - Om curlingföräldraskap och skolans möjlighet att ta till vara ett specialintresse

Sist på bollen mest troligt då det sägs att originalinlägget på fejjan har cirkulerat i veckor.

Ramlade över Lina Juusos söndagskrönika där hon står upp för curlingföräldrar efter ett debattinlägg på Facebook från en fotbollstränaren David Lynch som bland annat DN fångat upp och skrivit om. Han har skrivit 24 punkter han tycker föräldrar skall ta till sig för att minska curlandet och onödig köphets. Dock tycker jag väl inte alla punkter handlar om curling av barn eller om att skämma bort dem med dyra saker. Till exempel hör det väl ändå till normalt folkvett att man har respekt för sina medmänniskor på och utanför planen och punkt 8 om att spela fotboll när och var barnen vill känns väl nästan tvärt om, där handlar det plötsligt om att dansa efter barnens önskemål. I DN intervjuas Rebecca Assi som skrev sin examensarbete om olika uppfostringsmetoder och det står:
Enligt Rebecca har idrottsföräldrars curlande av sina barn ökat. Detta på grund av att föräldrar arbetar mer än förr i tiden. Man vill då spendera kvalitetstid med glada barn istället för barn som är arga eller ledsna över att de inte får som de vill.
Så att då följa punkt 8 gör alltså att man i så fall curlar. Man säger inte nej till barnet som vill ut och lattja fotboll med en oavsett tid och plats. Jag måste ha missuppfattat punkten.

Nu vänder sig kanske texten till föräldrar med lite yngre barn än mina som är 12,5 och 14 men jag har försökt vara ganska konsekvent sen de började träna någonstans i 5-årsåldern. Tycker att idrottsutövande är ett utmärkt tillfälle till att ta eget ansvar och det är deras sport inte min.

Lina försöker rättfärdiga sitt curlande med att det är bättre att de faktiskt tränar än att de inte gör det och krävs det att man skjutsar för att de skall göra det så får man curla helt enkelt. Bättre det än att de sitter hemma vid datorn är hennes resonemang.  Hon skriver att många i 30-årsåldern sörjer en missat idrottande i ungdomen för att föräldrarna inte ville skjutsa. Skulle det vara anledningen till övervikten bland många? Jag har svårt att se det faktiskt. Är det verkligen så många som föddes på 80-talet som hade tränat om deras föräldrar bara ställt upp att vi därför nu måste frånta barn allt ansvar kring träning? Måste kravet att väskan skall packas, att man skall cykla till träningen själv och hålla reda på sina saker innebära konflikt om man redan från början tutar i barnen att så ser det ut? Vad får då barnen av idag att säga "nä då vill jag inte träna" om det ställs krav på dem?

Är mina barn ett undantag som faktiskt sköter det mesta kring sin träning själva? Är jag en egoistisk förälder som inte skjutsar, packar väskor, tvättar och hänger på planen varje träning och överlåter tränandet av sönerna på just tränarna? En del verkar tycka det. Vincent kan få gliringar av andra föräldrar ibland när jag för en gångs skull hämtar "vad har du gjort för att förtjäna att skippa cykla från träningen idag?" kan det låta. Jag ser hur många av de andra föräldrarna bär väskor, frågar om allt är med, dubbelkollar omklädningsrummet, frågar efter vilka tider barnen skall träna osv... jag bara förväntar mig att mina ungar fixar det där själva. Hittills har det funkat finfint, Vincent får beröm för att han har koll, har ordning på sina saker och håller dessutom reda på sina mer slarviga lagkamrater emellanåt. Men visst på vintern när det är kallt som fasiken så gnäller även mina barn om skjuts både till och från och visst jag ställer upp ibland fast jag inte vill/tycker att det behövs bara för att slippa tjatet så jag är inte helt perfekt själv. Men frågar man mina barn säger de "men mamma skjutsar typ aldrig!".

När det kommer till curling av barn är jag oftast väldigt oförstående, bloggade om pysselcurling i julas som fick mig att bli tossig.
Listan då, hur har vi tänkt genom åren? Hur gör ni andra? Är ni som mig eller som Lina? Är jag för "sträng" med barnen? Borde jag bära deras väskor lite oftare och låtsas tycka om sport?
1 Låt barnen packa sin egen utrustning och träningskläder.
Det har de fått göra sen de började träna i 5-årsåldern, då vare det karate, GI, vattenflaska och bälte skulle med. Hände att vattenflaskan glömdes några gånger, då lärde man sig snabbt att komma ihåg den kommande gånger.

2 Var alltid i tid till träning
Om de själva tar sig dit är de alltid i god tid, enda gångerna de kan vara sena är om de för ovanlighetens skull får skjuts av mig och jag av någon anledning haft svårt att komma iväg från jobbet. Jag har ingen koll på vilka tider de tränar ens, det får de hålla koll på själva.

3 Lär dem att tvätta av sina skor.
Det här är de dåliga på, men jag gör det inte heller. Då och då slänger Herman in sina i tvättmaskinen (efter löpning på geggiga spår när han har haft löpning utomhus i friidrotten) och Vincent ger sina ett bad i ättika för att bli av med stanken. Skorna blir inte så smutsiga på konstgräsplan.

4 Att alltid lägga smutsiga träningskläder i tvätten.
Båda två tvättar sina egna kläder och håller reda på till vilka dagar det behöver vara rent och torrt.

5 Säg åt dem att alltid ge hundra procent på träning och på matcher.
Det både säger vi och de gör spontant, båda har inställningen att man är på träning för att träna och inte tramsa och match/tävling är ett ställe där man ger sitt bästa. Herman har en sund inställning till sina löplopp, han tävlar främst med sig själv, vill bli bättre men sporras givetvis av att springa med andra. Samma nu när han tävlat i 2x2-kub. Kan tycka det är rätt tufft av en 12-åring att ställa upp mot flera ur svenska eliten utan att ens tveka. Andra motståndare var i samma ålder och yngre och de hängde ihop där på tävlingsdagarna som de alltid känt varandra, delade med sig av tips och trix utan att tänka att det skulle försämra den egna positionen i kommande tävlingar. Lite som ultralöpningsfolket, handlar först och främst om att bli bättre, inte att slå andra.

6 Om möjligt, gå eller cykla till träningen.
Båda två tar sig oftast till sina träningar för egen maskin men det blir en del buss också under vinterhalvåret. Vi bor trots allt på en plats där det kan vara mellan -20 och -40 på vintern, inte helt lämpligt att gå/cykla till träningen som ligger 1-7 km bort beroende på var de skall vara då. Oftast tar de sig till träningen själva medan jag hämtar ibland, på väg hem från jobbet eller för att klockan inte skall bli allt för sent. Vissa träningar slutar först kl 21 och då duscha och sen cykla hem 7 km tar tid när det sen är skola dagen efter. Som jag sa ovan så händer det att jag faller för deras tjat om skjuts också men inte till träningarna som ligger 1-2 km bort då är det till de 4-7 km bort, de som tar tid att ta sig till/från.

7 Visa hur man ska knyta fotbollsskorna.
När de slutade med karate och gick över till fotboll och friidrott visste de redan hur man knöt skorna, i karaten hade de inga skor.

8 Spela fotboll med barnen, var och när de vill.
Nej det här tänker jag inte göra speciellt ofta, mina barn HATAR när jag försöker mig på sådant. Och jag ogillar verkligen fotboll. Yngsta älskar löpning och springer så sjukt mycket snabbare än mig, jag skulle snarare vara en bromskloss. Däremot ser jag till att han får vara med i de tävlingar han vill ställa upp i och skjutsar och  ser till att Vincent får vara med i de cuper han vill spela i oavsett om det är handboll eller fotboll.

9 Låt dem använda sin utrustning tills den faller isär. Köp då nytt.
Vi låter dem definitivt slita på grejerna men visst läggs det en del pengar på nya saker när det behövs. Jag köper det de säger att de behöver och vill ha inom rimliga gränser. Exempelvis vill Vincent alltid ha lite dyrare målvaktshandskar men motiverar det väl och sparade egna pengar till ena paret (han har ett par på match och ett par på träning).

10 Köp nya fotbollskor när de behöver nya. Inte när de vill ha nya.
Skor köps när de gamla är trasiga eller för små. Att köpa av annan anledning skulle aldrig falla mig in. Därför störde det mig något enormt när vi tvingandes köpa ett par extra till honom för att Team Sportia inte kunde återkomma i tid med ersättningsskorna för de trasiga).

11 Köp begagnade fotbollsskor och spara en förmögenhet.
Vi har växlat när det gäller utrustning, ibland har det blivit nytt, ibland begagnat, ibland nytt men på REA. Vad som går att få tag på inom rimlig tid och peng. Vi försöker dessutom skänka bort utrangerad utrustning istället för att sälja den då jag tycker att det är bättre att någon som inte riktigt har råd att få spela fotboll/handboll får chansen än att jag får igen några hundralappar på skorna/kläderna.

12 Lär dem att inte hata andra lag.
Självklart, det är nog enklare när man som vi föräldrar inte är ett dugg intresserade av fotboll, våra hjärtan klappar inte för något lag och eftersom vi inte är uppvuxna här har vi inte socialt inkodat att hata ett visst lag härifrån heller.

13 Vinst eller förlust, älska sporten.
En förlorad match är träning men visst hängs det med huvuden både hos spelare och föräldrar om det spelats dåligt. Men man får peppa dem så gott det går och tänka på Värdefullts tre frågor: 1. Var det kul? 2. Hur kändes det? 3. Vad lärde du dig idag? 

Idag kom min son ut efter cupens sista match och sa "Jag skall på träning ikväll, vi har förlorat 5 av 5 matcher i cupen men det betyder att vi haft 5 träningsmatcher att lära oss av vad vi behöver bli bättre på, så nu skall vi träna". Sen vet jag inte om det var tränarens ord eller sonens egna, men oavsett vilket trodde han på orden och det är en skön inställning tycker jag.

Dagens svar på de tre frågorna var: 1. Ja, det är alltid kul att få spela fotboll. 2. Roligt, vi är äntligen igång med säsongen. 3. Jag vet inte tyckte jag spelade rätt bra men att vi måste träna mer antar jag.

14 Respektera lagkamrater, motståndarna, domarna och det andra lagets tränare. Lär barnen detta, annars får tränaren göra det.
Bortsett från det i 16 nedan så tycker jag vi lyckats bra med det. Mycket handlar det om en inställning i laget. Här tycker jag föräldrarna på sidlinjen måste lära sig att vara förebilder.

15 Låt barnen få drömma om att bli Messi men ge dem inga förväntningar.
VA? Skall de inte bli fotbollsproffs eller nästa stora friidrottsstjärna ;-) Båda barnen har realistiska drömmar, den ena bryr sig inte alls om att "bli något" den andra vill se hur bra han kan bli utan att för den delen tro att han skall spela i något storlag som vuxen.

16 Att skylla på lagkamrater, domaren eller vad som helst går helt bort.
Fotbollspelaren är målvakt, som det så är han rätt så utsatt och han skall skyddas av backarna, om de fallerar (vilket faktiskt händer ibland) då tenderar han att just skylla på lagkamraterna för att det blivit mål eller rättare sagt att han inte kunnat göra sitt bästa. Visst kan de gnälla på domare men jag hör dem väldigt sällan säga att det var domarens fel att de förlorade matchen. En gång minns jag, domaren dömde helt felaktigt, till och med motståndarlagets tränare tycke det var fel (ett mål som borde dömts bort för dem).

17 Låt barnen spela fotboll hemma med en tennisboll.
Med tre träningar i veckan tycker jag nog det kan undvikas att ha en 14-åring som spelar fotboll inomhus. Men jag uppmuntrar till spontanidrott, ta bollen, sammankalla några polare och träffas vid en av planerna.

18 Ta med dem på fotbollsmatcher för att få se proffsen.
Åh nej måste jag gå på fotboll, är det verkligen nödvändigt att låtsas att det är roligt och spännande? Måste jag som förälder verkligen gå på sådant jag lider av? Nu bor vi förvisso i en håla, här finns inga så mycket "proffsspelare" det skulle väl vara någon match med BBK som spelare i division 2 Norrland, de har väl betalade spelare. Det händer att hela laget går på match ibland för att titta. Den yngre verkar inte vara intresserad av att åka och titta på friidrott. Han vill bara träna.

19 Berätta för dem att fotboll är för att ha kul. Träning är för att ha kul. Om det inte är kul för dem, prata med tränaren/klubben eller byt till en annan klubb.
Ungen älskar fotboll men vi har bytt klubb en gång när han inte trivdes med den tränare som var i gamla klubben plus att det var en del trams på plan från vissa lagkamrater. Han kunde inte fokusera på fotbollen som han ville då. Nya klubben är suverän. Även i karaten byttes det klubb en gång när träningen blev annat (från karate till blandad budo) men i nya klubben var det alldeles för lite regler och ingen ordning så efter ett tag tröttnade han, karate blev inte roligt längre. Då var det dags att börja träna något annat. Men man går klart en termin, man förklarar för den klubb man lämnar varför.

20 Titta på fotbollsvideor på nätet, låt dem försöka härma och bemästra några av dem.
Detta har de fixat själva sen de började träna.

21 Uppmuntra dem och ge dem stöd men skrik aldrig instruktioner från sidlinjen när de spelar i mitt lag, eller i något lag.
Eftersom jag är helt urusel på regler och annat i fotboll så håller jag tyst både när det gäller mitt eget och andras barn. Till Herman kan det komma något "öka på lite" om jag ser att han går lite för lätt när han passerar mig på ett lopp, men han brukar ändå vara så koncentrerad att han struntar i mig. Denna punkt är dock något många av de andra föräldrarna i fotbolls - och handbollslaget måste ta tag i. Det skriks alldeles för mycket instruktioner och irritation från läktaren. Men vi pratar mycket om det i föräldragruppen och vågar säga till varandra om det kommer ut grodor. Men visst kommer det ur oss en kollektiv suck eller neeej om ett mål missas eller en boll glider in i målet bakåt, det kommer av engagemang inte av att barnen gjort något fel. Det hoppas jag att barnen inser. Uppmuntran är vi bra på. Många peppande och glada tillrop när de hänger med huvuden, rejält lagberöm när de gör bra saker. Vi är måna om att exempelvis applådera ett bra anfall och avslut även om inte bollen går i mål. De situationerna blir alltid lite roliga för då applåderar även andra lagets föräldrar för att bollen räddades. Hela läktaren är positiva.

22 Spela andra sporter.
Herman kör bara friidrott men i den tränar han många olika grenar. Vincent spelar handboll och fotboll. Det mesta ovan gällande fotbollen är applicerbart på handbollen också.

23 Om du är en fotbollsförälder, försök inte träna ditt eget barn. Ta med dem ut, fråga vad de vill göra och låt dem göra det.
Jag kan inte något alls om fotboll så träna är helt uteslutet så ingen risk ingen idé att ens försöka träna dem på fritiden i någon av deras sporter/idrotter.

24 Berätta för ditt barn att du älskar att se dem spela.
Jag skall alltså ljuga för mitt barn? Han vet att jag verkligen tycker att fotboll är skittråkigt. Visst kan det vara kul någon gång då och då att se någon match när han står i mål (en match där han inte bara kan pilla sig i naveln hela matchen) men älskar det, nä det skulle han se igenom direkt.
Största delen av matcherna ser det ju ut så här:
En del av detta gick jag och funderade på medan Vincent värmde upp för matchen och jag tog en promenad på 3 km medan de andra föräldrarna snällt samlades på den blåsiga läktaren. Jag kom dit 2 minuter innan matchen skulle börja, men den hade satt igång 1 minut tidigt. Min promenad gick förbi Mjölkuddskyrkan med sin kupol som får många att tro att det är en moské trots att formen är från de första kristna kyrkornas tid exempelvis Hagia Sofia i Istanbul från 530-talet. Den har ju till och med ett torn bredvid sig. Kyrktypen kallas centralkyrka. Kollade upp lite om begreppet och stötte på info på wikipedia om Hortlax kyrka utanför Piteå, wow vilken cool kyrka, den måste jag åka och fotografera. Även vackra Kiruna kyrka är en centralkyrka.

Kyrkan fick bli dagens bild när ingen av sportbilderna blev som jag tänkt mig, har sagt det förr, är urusel på att fota "action". Skall ta ett till kort på Mjölkuddskyrkan när gräsmattorna är gröna runt om, nu är det fula gråsvarta snöhögar på baksidan så bilden jag ville ta gick inte så bra. Men idag var det i alla fall fina moln.
Våra grabbar spelade om näst sista platsen men lyckades inte erövra den utan kom 10:a i cupen. Det märks att de inte hunnit spela ihop sig ännu. Men vi föräldrar var då snabbt varma i kläderna som supportrar på läktaren även om vi nog behöver öva mer för att ropa hejaramsorna i takt.

Efter matchen for vi hem, jag stämde träff med vänner på Ruter Retro hemma i Boden. Han ta mig en dusch innan jag gav mig av dit i det blåsiga men soliga vädret (fast jag var lite sen så jag fick ta bilen). Min plan var att lämna bilen där efter fikat och ta en promenad men jag hade glömt min jacka och min gps-klocka hemma. Det blev till att fara hem och hämta det innan jag gav mig ut på dagens sista 13 km, den här gången utan fotoryggsäcken. Blev en blandning av nya och gamla vägar. Det börjar märkas på de små grusvägarna på landet att snösmältningen går undan nu. Geggigt och mjukt och stora överfyllda diken där vattnet forsar fram.
När jag kom hem åkte Vincent på sin träning, Herman kom hem från Luleå Open 2015 och jag lagar mat. Herman bubblar över om nya svenska rekord och sin förmåga att lösa nya typer av pussel han testade. Önskelistan växte lite. Han pratar om olika mekanismer och om modar av pussel så jag blir helt snurrig. Undra om min son som just nu ogillar allt med skolan inser att han faktiskt pratar avancerad ingenjörskonst och re-design. Tänk om skolan kunde fånga upp detta intresse, använda det i undervisningen. Prata om medeltider, möjliga kombinationer, antal drag, mekanismers för- och nackdelar, vad man kan behöva göra för att corner-cutting skall underlättas, strategier för multiblindfolded. Vad händer om man slipar en kub med sand och vilka glidmedel funkar bäst och varför... 

Tänk om han faktiskt kunde få lära sig lite av detta i skolan och inte bara via YouTubevideos och bloggar om speedcubing (som han oftast läser på engelska). Om han kunde få omsätta en del av de praktiska kunskaperna till den teori man tragglar i skolan.

Alla dessa tankar surrar i min skalle men samtidigt vill man ju inte bli en curlingförälder i skolan som börjar ställa en massa orimliga krav. Då får man också läsa irriterade facebookinlägg och artiklar i tidningarna om hur vi föräldrar borde vara. Så jag får hålla tyst och hoppas på att skolan reder ut situationen med det uttråkade sonen.

Resten av kvällen kommer gå åt att hämta Vincent från träningen, han tog bussen och det går ingen passande buss hem och cykeln är för liten (han får väl ta och låna Henriks vanliga cykel tills vi hunnit köpa en ny) och har dessutom dubbdäcken på fortfarande, slötitta på tv och äta ostbågar.

18 april 2015

Dag 108 (#049/#blogg100) - 2 * tävling

Idag blev det ingen sovmorgon istället skulle ungar skjutsas till Luleå för 2 olika tävlingar. Vincent skulle på Team Sportia Cup och Herman på Luleå Open 2015. Jag började med Vincent och for till samlingen i Sävast 07:45, hade tur för han kunde åka med en av sina lagkamrater så jag slapp köra till Luleå för att vända. Hem och han äta lite frukost innan det var dags att stuva in sambon och Herman i bilen och åka och hämta en av Hermans kompisar. Henrik skojade i bilen och undrade om det skulle stå folk utanför lokalen och sälja piratversioner av Rubik's Cube precis som tröjförsäljarna på konserter. Fick en helt knas bild i huvudet av den frågan.

Vi kom till Vetenskapens hus i god tid före de skulle öppna och det samlades folk utanför i solen. Vi hade känt på dörren när vi kom, stängt, klockan var bara 09:55. En till kom och kände på dörren men fortfarande låst. Runt omkring oss stod människor i blandade åldrar och en hel del löste kuber medan de småpratade. Jag hörde ett surrande ljus och undrade om det var låset men förväntade mig nästan att se någon komma och låsa upp dörren så vi stod kvar. En man till gick och ryckte i dörren, låst. Vi väntade lite till. Då kom det några som såg lite småstressade ut, de tryckte in dörren och den gick upp. Hade dörren varit låst alla de andra gånger eller hade vi alla bara testat att dra dörren utåt? Det är ju en gammal postlokal så de har väl kvar säkerheten från den tiden med ytterdörr som går inåt.

Nå jag in kom vi och hittade ett bord att slå oss ner vid. Stora salen i Vetenskapens hus är verkligen fin. De hade gjort i ordning på scenen med flera stationer för de tävlande, där satt några av arrangörerna och testade utrustning eller så övade de bara. En kille satt med ögonbindel och hörselkåpor och löste en 3x3.

Herman och Ludwig fastnade snabbt vid det stora bordet där de hade lagt upp mängder med olika sorters kuber. Min son förevisade en hel del för sin kompis, berättade vad de hette, vilket märke det var, för- och nackdelar med dem, några visste han rekorden på osv... Under det halvår han hållit på med speedcubing så har han tydligen läst på rejält. Det märkte vi redan i bilen då han och Ludwig pratade olika lösningssätt, algoritmer och strategier.

Där vid det stora bordet fick de snabbt kontakt med andra i ungefär samma ålder, en kille hade kommit från Västerås för att tävla. Tillsammans alla och försökte lösa kuber de aldrig hållit i förut. Själv småtestade jag lite men det är verkligen inget för mig. Tittade på Rubik's Magic och tänkte hur svår kan den vara? Det jag inte visst när jag började var att den inte ens var i rätt utgångsläge för att lösas då blev det ju liksom extra svårt men jag hade nog inte ens klarat av att få den till utgångsläget, jag lyckades få den till platt i alla fall :-) Hur någon kan lösa den på 0,69 sekunder och inom den tiden hinna starta och stoppa en klocka är för mig helt oförståeligt.
Snart var det dags för genomgång av hur tävlingen skulle gå till. Första tävlingen var 2x2 som Herman skulle deltaga i. Han hamnade i grupp 2 vilket var bra, gjorde att vi kunde titta på grupp 1 först för att förstå hur allt fungerade. Herman började se lite nervös ut och jag blev ännu mer nervös när en bekant som också var med och tävlade hade problem med tidtagaren, han såg inte när den hade registrerat hans händer så vi sa till Herman att han skulle be att få prova innan för att veta hur den fungerade men nä, han visste minsann.

När första gruppen var klar hade vi insett att vissa är sjukt snabba. Ett finskt syskonpar var riktigt duktiga. En tävling går till så att man får lämna in sin kub för blandning och sätta sig i "competitor's area" och vänta på sin tur. En domare hämtar ut ens kub i en låda tillsammans med ett tidregistreringskort. Man blir uppropad och anvisad ett tävlingsbord. Man får frågan om man är redo, då lyfts lådan upp och kuben visas, nu har man 15 sekunder på sig (domaren tar tid med ett tidtagningsur) att läsa av sin kub, lägga händerna på tidtagningsanordningen och sen släppa och ta tag i kuben för att börja lösa. De sa 8 sekunder och sen 12 sekunder och vid 12 var det rekommenderat att sätta händerna på tidtagningsuret för att hinna.

Hermans grupp bestod av både unga och gamla deltagare, en skön mix. Herman såg väldigt spänd ut när han väntade på sin första omgång, det var en tävling där man gör 5 försök, sen räknas bästa och sämsta tiden bort och så får man ett medelvärde på de övriga 3.
Hermans första domare var en av de finska killarna.
 Första försöket låg på 9.099 sekunder. En bra bit efter Daniel Wallin som kom etta i kvalificeringsrundan, ni ser ett av hans resultat bakom Herman 2.632 sekunder och det var bara hans näst bästa. Helt jäkla galet! Samma kille körde 5 st 3x3 alla under 11 sekunder en stund senare.
Jag var imponerad av min son, hans bästa tid blev 7,75 sekunder, tyvärr klantade han sig på en av omgångarna, hade flyttat ett lager bara 1 steg fast det skulle flyttas 2 steg vilket gjorde att han fick börja om. Men trots det slutade den tiden 15.60 sekunder. Jag löser inte ens en sida på 15 sekunder!

Hermans medel slutade på 10.08 och hans placering blev 11. Skall bli kul att se var han hamnar i svenska rankingen hos World Cube Associationsingle och average. Om man tittar på de han tävlade mot så är många toppnamn i Sverige och Finland bland annat Sverige 2:an var med så han hade hårt motstånd.

När Herman anmälde sig så fick han veta att 12 stycken skulle gå vidare till final men sen så hade detta ändrats pga så få deltagare, bara 14 st (även om det var 17 anmälda). Så Hermans 11:e plats gjorde att han stod utanför finalen denna gång. Men han verkade nöjd och glad för det.

Vi käkade lunch på Uni:k i samma hus sen lämnade jag och Henrik barnen där för att åka till fotbollsplanen för att heja på Vincents lag. Vincent stod i mål. Vi fick ett papper med hejarramsor i händerna och vår lagledare Uffe styrde upp hejarklacken. Vi fick en del konstiga blickar men det är rätt kul att kunna visa att man stöttar grabbarna både när det går bra och när de behöver peppas. Tyvärr var det mer av det senare idag. De förlorade matchen. Vincent valde att hänga kvar på Tunavallen så jag skjutsade Henrik till några bekanta på Kronan innan jag parkerade på jobbet och tog mig en promenad. Valde att gå längst med vattnet bort till Storheden och sen tillbaka nästan samma väg blev 13,86 km så lite för kort idag får ta igen i morgon. Stannade och fotade tyskmagasinet. Så den bilden får vara dagens bild.
Hämtade upp Henrik och vi åkte tillbaka till fotbollsplanen för att se sista matchen, gick inget vidare i den heller. Grabbarna förlorade fredag och lördag alla sina 4 matcher men så har de bara hunnit ha en träning tillsammans innan cupen också. De hängde lite med huvudet men är realistiska och insåg att detta är första cupen och såg det efteråt nog mer som träning. Vi föräldrar fick beröm för vårt hejade av både arrangörer och domare :-)

Sen bar det av hemåt och mina ögon gick i kors, var tvungen att lägga mig och sova 1,5 timmar på sängen. Däckade till 20:05. Åkte och handlade lite och nu sitter jag här vid datorn med bilderna, bloggen och lite dumsurfande och pratade med Herman som visade typ 1000 olika kubpussel han vill ha, han hade fått testa ännu fler senare på eftermiddagen och blivit såld på några nya sorter.

Avslutade med att kolla på stop-motion-film gjord med kuber. Mina enda tankar var, varför blandade de om alla kuber hela tiden som det låter som i texten, mycket är ju samma mellan tagningarna och varför lämnas hunden kvar?