Semesterresan eller konsten att bränna 20729,14 kr

Dagarna innan resan har ni ju kunnat läsa om här tidigare. Under mina planeringsdagar gjorde jag i ordning en liten pärm i vilken jag samlade info om de olika platserna vi skulle besöka, alla biljetter, bokningsbekräftelser och några kartor. Jag kan säga att jag var väldigt glad för att jag gjorde det för tack vare den blev det inte något tjafs om var grejerna fanns, ungarna kunde bläddra i den och se på bilder från ställena vi skulle till osv. Så jag rekommenderar en "semesterplaneringspärm" till alla som skall på bilsemester.



Dag 1, torsdag 5 juli 2007 - Bilresa till Holmsund
Som vanligt kom vi inte alls iväg den tid vi hade tänkt på morgonen men denna gång var det i alla fall utan bråk, gnäll och skrik och vems fel det är att vi kom iväg sent. Kanske mest för att det inte spelade så stor roll vilken tid vi anlände i Umeå. Eftersom vi kom iväg så himla sent var vi tvungna att stanna på vägen för att äta lunch, det blev redan i Piteå på McD. Jag testade deras nya Grilled Chicken Gourmet eller vad den nu hette. Ingen höjdare direkt och den var slarvigt gjord så all sallad ramlade ur den tillsammans med mesta av dressingen. Undra hur man får kycklingen så totalt smaklös.

Färden till Holmsund gick bra, ungarna såg på film, lite irriterande att mer än hälften av filmerna barnen hade tagit med sig inte gick att se i spelaren, det bara hackade :-(

GPS:en guidade oss fint fram till Västerbacken Hotell och Konferens i Holmsund där vi skulle tillbringa natten. Hotellet är inrett i Holmsund/SCAs gamla kontorsbyggnad från 1954. Mycket av originalinredningen är kvar och det är ganska mörkt i korridorerna men här och där dyker det upp rolig 50-talsdesign. Jag gillade stället och billigt var det oxå. Vi blev tipsade om en restaurang "Kajutan" att äta på inne i Holmsund. Men innan maten for vi ut till ett shoppingcenter och köpte lite stuff vi behövde. Efter lite irrande med bilen på väg till restaurangen så valde jag att hämta en karta och mata in adressen i GPS:en och sen var vi framme några minuter senare.

Restaurangen kommer aldrig få något pris för hälsosam mat om vi säger så, det fanns pizza, stekar med pommes och lite annat allt ackompanjerat med feta såser. Tillslut valde jag att ta ett kyckling- och ett oxfiléspett och byta ut min pommes mot en stor grönsallad. Sambon tog samma men med pommes och barnen valde var sin pizza. Min mat kom in och deras definition på stor grönsallad var ca 50 gram isbergssallad. Gissa om jag gick därifrån hungrig för på spetten var ca 50-75 g kyckling och 50-75 gram oxfilé. Tur att jag hade köpt en massa nötter på ICA tidigare.

På hotellet hade vi och barnen var sitt rum men med en liten gemensam hall med toa/duschingång, som en dublettet ungefär. Vi lade ungarna i säng men tror ni de somnade, nä de var tokuppspelta och kom in till oss minst 100 ggr för att säga något eller ha vatten osv... Jag smet ut i hotellkorridoren ett tag för att hitta det trådlösa nätet (för jag hade ingen kabel med mig för att koppla in datorn i väggen) snacka om att man är internetberoende när man står och typ balanserar på ett ben och håller laptopen över ett räcke i en trapp för att där hitta nät. Ville ju mata in maten plus att jag skulle kolla några saker inför resten av resan. Men uppkopplingen var apkass så efter lite prat med Ida (som hotellägaren visade sig veta vem det var) på ICQ gav jag upp. Gick och lade mig för att sova kring midnatt men inte fick jag sova länge inte, vid 3-tiden på natten vaknade Herman och tyckte det var morgon sen blev det inte mycket sova fram till kl 5:45 då väckarklockan ringde.

Dag 2, fredag 6 juli 2007 - Båtresa till Vasa, Tropiclandia
Vi var bara 5 gäster på hotellet och vi skulle alla var vid färjan (RG Line) kl 7 på morgonen så frukosten var inte framdukad utan vi fick själva plocka fram det vi ville ha ur kylen. Jag saknade ett mörkt bröd men i övrigt var det ett lagom utbud för en snabb allt-förtididig-morgon-frukost. Herman var toktrött och åt extremt långsamt, vi var rädda att missa färjan så vi fick stressa på lillen lite.

Min första irritation kom på morgonen men jag valde att inte visa något. Min sambo har nämligen ovanan att tycka att det är bättre att lämna ett rum för att inte vara i vägen än att hjälpa till att bära de grejer som skall med. Vilket gör att han ofta kan bära iväg någon liten pluttesak till bilen medan jag kånkar 2-3 väskor/påsar och ex. barnens jackor. Ber jag honom ta något så tar han det som kritik och rycker åt sig grejerna och blir sur. Bilfärden till färjan tog bara några minuter. Där blev vi sittande i en bilkö med två tjatiga barn som undrade när vi skulle få åka på båten. Men efter ca en kvart var det dags att köra på båten och det var tydligen jättespännande. Åter igen så valde sambon att bara knata iväg utan att lyssna vilket gjorde att det han köra på en bil bakom oss som gjorde att bagageluckan inte gick att öppna (medan jag plockade ner GPS:en, tog fram pengar och lite annat som behövdes som var inne i bilen) så jag kunde inte plocka fram vare sig fikat vi hade köpt för att ha på båten eller några kläder om det skulle vara kallt. Jag och barnen satt och frös hela resan. Påpekade för sambon att det hade varit bättre om han inte gått iväg så vi fått fram grejerna och givetvis blev han då sur. Ibland vet jag fasiken inte hur jag skall göra, om jag inte säger något fortsätter han ju göra så där och säger jag något har jag en sur sambo.

På båten visade de film men de hade valt "Runaway Bride" och den var på engelska, textad på finska så barnen var måttligt roade. Vi försökte få dem att sova en stund men det gick inte, själv var jag så trött att jag mådde illa och jag försökte själv sova men med barn som var uttråkade var det inte speciellt lätt. När vi nästan var framme visade de Mr. Bean vilket barnen tyckte var hur kul som helst även om Herman hävdade att det minsann inte var riktiga Mr Bean för han har alltid sin nalle med sig (han har bara sett den tecknade varianten innan).


Väl framme i Vasa (Vaasa) for vi till Tropiclandia. Efter lite bängel med att komma in i omklädningsrummen (kommer man in via utebadets antré så får man ingen skåpnyckel utan förväntas byta om i uteomklädningsrummen). Vi trodde att restaurangen var i anslutning till badet så man kunde gå in och äta innan man badade men det gick inte. För att komma in i restaurangen var man tvungen att gå ut från badet så vi skippade lunchen, klockan var inte så mycket och barnen hade fikat på båten. Badet var riktigt trevligt med många saker att prova på. Vincent var först lite avvaktande och feg men sen så släppte det efter att han sett lillebror prova på en massa saker.




Tyvärr var det svinkallt ute så vi testade inte utegrejerna så mycket. Sambon och barnen var där ute lite längre än vad jag var.


Fick lite panik när vi skulle åka därifrån, jag hittade inte min plånbok. Slet upp alla grejer ur badväskan och min ryggsäck men ingen plånbok. Och jag som skulle betala allt på semestern med kreditkortet så vi lätt kunde betala hälften var sen. Rotade igenom jackan och koftan men där var den inte heller. Tills jag kom på att det fanns ett fack till i ryggsäcken och där var den PUH!!!

Efter badet så kollade vi in restaurangen men deras buffé såg inget trevlig ut så vi bestämde oss för att äta inne i Vasa istället. Vi for till vandrarhemmet (Hostel Vaasa) och checkade in, kollade upp vilka restauranger som fanns i området och hittade en som såg trevlig ut. "Strampen" hette den. En rätt så dyr restaurang men det var det värt, jättegod mat, trevligt bemötande och barnmenyn hade annat än bara snabbmat.




Dag 3, lördag 7 juli 2007 - Bilresa till Lundo och Zoolandia
Vi fick en ofrivillig sovmorgon då min mobil inte behagade ringa men vi han i alla fall till frukosten på vandrarhemmet. De hade en riktigt bra frukost och till min stora glädje jade de karelska piroger. Jag älskar sådana.

Vi stannade i Björneborg (Pori) och gick deras gågata upp och ner i jakt efter någon restaurang som serverade annat än bara snabbmat men hittade inget så tillslut åt vi på "Buffa" som hade pizza, potatismos och köttbullar, tacobuffé och ett hyfsat salladsbord. Kan inte påstå att det var någon höjdarmat men ungarna gillade det. Vi fortsatte sedan färden mot Lundo över en vacker landsbygd. Finland är ett fint land.

Vi kom fram till Lundo och Zoolandia strax innan 5 och checkade in på vandrarhemmet där. Henrik var jättetrött så han valde att gå och lägga sig en stund medan jag och barnen betalade (dyra) pengar för att gå in på Zoolandia. Jag ville se på djuren innan barnen fick leka i den stora vattenstudsmattan för det var rätt kallt ute och jag visste att de inte skulle klara av att leka där mer än ca 30 minuter. Så vi tog oss en rundtur och kikade på emuer, strutsar, krokodiler, påfåglar, kameler, sköldpaddor, ormar, åsnor, kaniner, wallabys mm.




Barnen lekte i leklandet, testade studsmattan där man satt fast i gummivajrar och åkte lite karusell. Hermanstackarn lyckades ramla och slå sig rätt illa när han skulle kliva av en karusell. Vet inte hur han lyckades men han föll ner från kanten där man går för att ta sig till trappan och landade i mitten under karusellen på marken ca 1 meter ner precis där de lagt en ståltrappa som inte användes. Resultatet blev en stor blodbula i bakhuvudet. Det hade kunnat gå riktigt riktigt illa med tanke på hur den trappen låg, han hade lika gärna kunnat bryta nacken/ryggen. Han skrek rätt mycket och det tog en bra stund att trösta honom, men han var mest rädd. Fattar inte varför de inte har något räcke på den sidan. Han som körde karusellen blev alldeles skräckslagen han oxå och påtalade att det aldrig hade hänt förut att något barn ramlat ner. Givetvis borde jag gått in i receptionen och anmält det men jag hade fullt upp med att trösta en ledsen lillkille och sen var det nästan stängningsdags och barnen ville så gärna hoppa i den där vattengrejen. Herman fick dock ta det rätt lugnt, ville ju inte att han skulle studsa omkring allt för mycket med tanke på vad som hade hänt.



2 blåfrusna barn som lekt i vattnet i en timme sprang sedan upp till pappa på rummet och det var dags att åka och äta. Vi tog sikte på centrala Lundo, men där fanns inget öppet kring 19:30 på kvällen. Centrala Lieto tog ca 20 sekunder att köra igenom dessutom.

Så det slutade med vägkrogen på Shell i Lundos utkant, kan säga att jag fick gå och lägga mig hungrig den kvällen för min pasta som jag beställde in var mer eller mindre oätbar. Dels var den helt sönderkokt och dels hade de vräkt över torkad parmesan vilket fick den att lukta gammal dojja. Barnen petade i sig sin mat och fick sen var sin glass. Väl framme på vandrarhemmet igen var vi alla supertrötta och somnade förutom sambon som lade sig och läste. Jag sov jättedåligt för Herman som delade säng med mig bredde ut sig så jag fick ligga helt snett för att inte sparka ner honom i golvet. Barnen verkade nöjda med dagen. Måste dock säga att Zoolndia var en besvikelse, rätt nedslitet, dyrt och många burar/hagar var tomma och många djur såg rätt slitna ut.

Dag 4, söndag 8 juli 2007 - Muminvärlden
Frukosten intogs på rummet på vandrarhemmet, vi hade lite mackor och mjukost i kylväskan samt några äpplen.

Denna dag var den som barnen hade pratat mest om innan. Att få åka till Muminvärlden. Vi tog bilen till Nådendal (Nantaali), GPS:en guidade oss fint även om läsa vägskyltar nog hade fungerat ypperligt. Men det är ju roligare med teknik :-)

Väl framme i Nådendal parkerade vi på Muminparkeringen och tog bussen till gamla stan. Nådendals gamla stad ligger jättefint vid vattnet och var riktigt mysigt dit skulle jag gärna åka igen och vara några dagar. Vi gick längst med bryggorna bort till bron som tar en över till Muminvärlden (Muumimaailma) som ligger på en egen liten ö. Vi möttes av en Polis från Muminvärlden som gav oss ett exemplar av "Mumindalens underrättelser", betalade inträdet och gick in (tack vare att jag är Silvermedlem i SAS Eurobonus gick barnen in gratis så det blev ju inte så tokdyrt). Precis när vi kom in började en finsk musikföreställning på Teater Emma, Herman ville titta men vi försökte övertala honom att vi skulle gå tillbaka när det var en svensk föreställning istället. Han bröt ihop totalt och vrålade och skrek, jag såg hur sambon tappade tålamodet och försökte medla. Vi stod en stund vid sidan av och kikade på teatern ändå och tillslut gick Herman med på att följa med in och gå tillbaka sen.




Vi började med sagostigen som berättade om hur Hemulen möter Hattifnattarna, det var uppbyggda små miljöer kring sagan och på lagom avstånd kom skyltar där sagan kunde läsas på finska , svenska och engelska. Man mötte häxan, fick gå igenom en labyrint och hos Mårran var det is och snö mitt i sommaren.

Tänk att barnen kan bli så fascinerade av ett kylelement :-) Vi var in i Hattifnattarnas grotta och gick över en hängbro över den vilda forsen och vi kikade på Muminpappans båthus. När vi kom ut från sagostigen såg vi att det skulle vara en berättelse på svenska borta i Snusmumrikens läger så vi försökte ta oss dit, då började regnet vräka ner men vi hade ju regnkläder på barnen och jag hade paraply med med. Barnen ville stanna vid Muminbåten men efter löfte om att gå tillbaka dit skyndande vi oss upp till Snusmumrikens läger (fick avvärja lite papperspyssel i Snorkens verkstad passar inte så bra när regnet öser ner) för att upptäcka att Snusmumriken inte alls verkade ha lust att berätta något på svenska just nu utan reste dig och gick därifrån när vi kom :-( Tyvärr hade vi läst lite snett i programmet det var farsen "Mumintrollets kakrådd" som började på svenska på teater Emma vid samma tid (det upptäckte vi någon timme senare). Men den gick ju senare oxå.


Vi gick tillbaka mot båten via utkiksplatsen och väl framme på båten utforskade barnen den noga sen var det U-båten som fick sig ett besök och efter lockade det runda blå muminhuset och precis när vi kom dit började Snorkfrökens maskeradbal som dock fick hållas på verandan på huset istället för utanför eftersom det fortfarande ösregnade. Vi fick se alla mumintrollen och Filifjonkan utklädda till lite av varje. Sen var det dags att gå in i muminhuset, spännande värre tyckte barnen. Herman upplyste mig om att det inte var riktiga mumintroll (förutom Stinky han var på riktigt), det var bara utklädda människor som bodde i huset :-) Vi var i huset en bra stund och sen fick man gå ner för en smal halkig ståltrappa som jag höll på att ramla i.


Nu kurrade det rejält i magen så vi skuttade igenom skogen till "Mammas kök" där vi kunde intaga köttbullar, rotgrönsaker, kycklinggryta och sallad. Maten var ok. Tyvärr missade vi Stinkys gissningslek när vi satt och åt.

Efter maten avverkade vi Hemulens hus, muminhuset en gång till, vi hade ju missat att kicka in i nyckelhålet i garderoben längst upp, Sniffs sommarstuga, Snorkens kraftstation, fika borta på Pappans Kaffepanna (gud vilka goda kanelbullar de har). Barnen tittade i alla buskar efter Tofslan och Vifslan, de skall tydligen bo under en buske enligt barnen. Vi hade sett deras röda rubin tidigare. Tyvärr verkade vi missa deras grotta som nog låg bakom rubinen eller nåt för nu när jag kollar på kartan så står det Tofslans och Vifslans grotta där rubinen är på kartan.

Vi avslutade dagen i Muminvärlden med att se "Mumintrollets kakrådd". Herman var sur för det var ju inte samma som han hade velat se när vi kom. En snabb titt i programmet sa oxå att musikshowen bara verkade vara på finska. Men ha gillade kakrådden oxå. Barnen fick kasta en slant i önskebrunnen och sen gick vi mot bron.


Vi hade lovat barnen att de skulle få åka minitåget tillbaka till brunnsparken där bussen skulle ta oss till parkeringen. Ombord på tåget frågade jag barnen om det hade varit bra. Svaret ser ni på bilderna nedan. Vi han precis med en buss. Jag försökte prata med sambon och fråga om vi inte skulle stanna i Nådendal och äta inne i gamla stan men det enda svar jag fick var att jag skulle skynda mig så att vi inte missade bussen, han lyssnade inte på vad jag försökte säga. När bussen startade så sa jag (ja jag vet att det var onödigt) "Det hade varit trevligt att äta här i gamla stan" vilket gjorde sambon sur "ja men varför sa du inte det lite tidigare? Måste du säga sånt när bussen precis startar och åker härifrån". Orkade inte tjafsa så jag sa bara att vi åker till vandrarhemmet och så kan vi åka in till Åbo (Turku) och äta något där istället.



Vi kom till vandrarhemmet och jag och barnen bytte om och sen slappade vi en stund, lite för länge för när vi kom in till Åbo var typ det mesta stängt. Tillslut efter en massa körande hit och dit och lite bråk om vilket håll en viss adress låg åt hittade vi en restaurang som var öppen, Restaurang Foija som var en källarvalvsrestaurang som legat där i 160 år. Där åt vi riktigt gott (men dyrt). Barnen ville ha glass till efterrätt men de hade ingen som barnen gillade på menyn så vi skulle köpa glass på torget men där var alla goda sorter slut. Lovade barnen att stanna på en mack och köpa glass men de han somna innan vi ens var ute ur Åbo.

Lyckades få Herman att sova i Vincents säng den största delen av natten vilket gjorde att jag sov lite bättre i alla fall. Väcktes bara av en sambo som var lite mer kramvänlig än vad en trött Bea orkade med mitt i natten så jag snäste nog åt honom.

Dag 5, måndag 9 juli 2007 - Äventyrsön Väski, bilresa till Helsingfors

Äventyrsön Väski stod på schemat men vädret var inte det bästa så vi funderade på hur vi skulle göra. Eftersom ingen frukost ingick så bestämde vi för oss att åka in till Åbo och äta frukost men när vi väl var där var klockan 11 och vi visste inte var det fanns några bra caféer. Jag visste att det skulle finnas några restauranger/caféer vid Kuppisparken så vi gick dit. Det första stället vi stötte på hade några ciabatta med ost och skinka men min mage var inte alls sugen på vitt bröd efter den dåliga middagen dagen innan så jag valde att bara ta en kopp te.

Jag hade velat åka till Bonkmuséet men sambon och barnen lät måttligt roade, och dessutom hade jag lite dålig koll på var det låg, trodde först det var inne i Åbo men det verkade var en bit utanför. Himlen såg dessutom ut att klarna upp så Väski kanske kunde vara ett alternativ ändå. Barnen lekte lite i Kuppisparkens lekplats och jag och sambon bestämde att om det inte började regna så skulle vi fara till Väski men först var vi tvungna att köpa ett par skor till sambon som bara hade tagit med sina sandaler som var trasiga. Vi for till ett stort shoppingcenter och köpte ett par walkingskor (likadana som jag har) på Stadium. Det tog en evighet för de var tvungna att ringa och kolla att utländska kontokort hade täckning men tillslut fick han sig ett par skor. Vi fortsatte tillbaka till Nådendal men den här gången parkerade vi själva nära Brunnsparken, fanns gott om parkeringar där.

Nu var klockan lunch och vi bestämde att vi äter i Nådendal på Merisali som hade en hyfsat billig buffé innan vi tar båten ut till Väski. Herman var sitt extra söliga jag så medan han åt upp sprang jag till biljettkassan och köpte båtbiljetter, insåg att vi precis skulle missa 13-båten och frågade när nästa gick 14 var svaret. Herman fick äta upp i lugn och ro och eftersom det var en stund kvar tills båten skulle gå så lämnade jag sambo och barn på en parkbänk och sprang in till centrum för att ta ut kontanter eftersom utländska kreditkort inte accepterades ute på Väski). När jag sprungit in till stan och tillbaka så sitter inte resten av familjen på bänken längre, jag antar att de börjat gå mot båten så med långa steg springer jag bort till bryggan för att upptäcka att där var de inte heller. Springer tillbaka till parken och hittar dem, de hade bara varit på toa. Ja ja jag fick lite extramotion.



Vi gick till båten som skulle ta oss ut till äventyrsön Väski, redan gick rätt snabbt och när vi var framme rusade barnen av båten. Utanfrö Nådendal låg en lyxyatch, Mystic, undra vem som äger den.



Väl framme så kvitterade vi ut barnens äventyrspass och började gå. Första utmaningen var at hitta ett årtal inkarvat i berget, vi kollade på varenda bergsbit tyckte vi men inte hittade vi något årtal. Men vi var bra på guldvaskningen och många av de andra sakerna så som bergsklättring, snida en träbåt, ta oss över hinderbanan mm. Vi var där i 2,5 timmar och han på sekunden med näst sista båten hem. När vi skulle fara med båten tillbaka bängde Herman huvudet i en plåtgrej, den killen har jämt bulor i sitt huvud. Ungarna tyckte det var riktigt kul på ön och vi hade nästan bra väder hela tiden, kom en skur när Vincent åkte den stora linbanan. Lite trist var att baren inte fick sina diplom med en gång utan att man var tvungen att komma hem, gå till Väskis webbplats och på deras finska del leta sig fram till resultatlistan. Men nu har jag skrivit ut 2 diplom till barnen (Kapten Sabeltand och Kapten Svartskägg (dock felstavat i resultatlistan till Kpaten Svartskägg så jag höll på att inte hitta honom).







När vi kom tillbaka in till Nådendal gick vi på en av restaurangerna (Uusi Kilta) i hamnen och åt, jättegod mat. Så här nöjda var barnen med dagen.



Sen satte vi oss i bilen och körde mot Helsingfors (Helsinki) där vi skulle tillbringa natten på ett lägenhetshotell AccomeParliment. På vägen dit fick Herman ett av sina utbrott i bilen och började sparka på sin skärm till DVD-spelaren så den ramlade ner. Sambon blev vansinnig och

ville omedelbart plocka upp skärmen så att Herman inte skulle förstöra den totalt och vad gör idioten medan jag ligger och kör i strax över 120, jo han knäpper upp bältet och börjar vrida sig bakåt. Jäklar vilken utskällning han fick av mig. Ingen elekotronik är värd ett människoliv, jag fattar inte vad han tänkte med.

Väl framme lastade vi ur alla grejer och kom in till vårat rum som visade sig vara en 2-rummare där barnen sov i en bäddsoffa. En liten köksvrå fanns oxå. Det var otroligt fräscht och fint. Synd att vi bara skulle vara där en natt.


Dag 6, tisdag 10 juli 2007 - Borgbacken och båtresa till Stockholm
Denna dag skulle spenderas på nöjesfältet Borgbacken (Linnanmäki), vi skulle fara med båten kl 17 och behövde därför vara i Olympiahamnen kl 16 för incheckning så det var bråttom värre på morgonen. Vi åt frukost i den minimala hotellrestaurangen där det fanns ett litet men hyfsat utbud av frukostsaker (inga piroger :-( ) sen packades alla saker in i bilen och GPS:en fick guida oss till Borgbacken. Helsingfors är en mysig och vacker stad. Ångrar att jag inte lade in fler dagar där.

Vi betalade det facila priset av €110 för 4 åkband och sen blev det planering så att vi skulle hinna åka det vi ville. Sambon hade helst velat åka den 100åriga träberg-och-dalbanan men det hanns inte med vilket var trist. Däremot åkte vi innomhusbanan Linnurata som var riktigt cool. Herman åkte med mig första gången och Vincent skulle åka med sambon men när han skulle kliva ombord fegade han ur och klev bara rätt genom vagnen och sprang till utgången med pappa efter. Sen ville sambon oxå prova att åka den så Herman gick med honom. Jag övertalade Vincent om att den inte var så farlig, första backen var lite läskig men sen var det inte något läskigt mer och han gick med på att åka. Snacka om att ungen var sur på mig efteråt, han tyckte den var jätteläskig. Hemska mamma. Vi tröstade oss med lite glass. Sen åkte vi lite mer barnvänliga grejer och efter lite övertalning åkte även Vincent med i Snälltåget (berg-och-dalbana det oxå). Vi avslutade med att barnen fick välja var sin karusell innan det var dags att åka till båten. Det var en bra nöjespark, lite dyrt och lite knasiga längdregler på somliga attraktioner men som sagt kul. Några timar till hade vi kunnat spendera där. 15 attraktioner han vi med (några åktes dock 2 ggr) på 4,5 timmar.






I Olympiahamnen fick vi stå i kö jättelänge så medan vi satt där passade vi på att äta lite, sambon och barnen åt mackor och jag åt mina älskade piroger. Väl ombord på båten (M/S Serenade) hade sambon lärt sig av misstaget från förra färjeturen och hjälpte till att lasta ur bilen. Dock var de lite snällare med avstånden mellan bilarna här så vi kunde ha bagaget öppet trots att en bil skulle in bakom. Vi trasslade oss igenom halva färjan för att ta oss 2 våningar längre ner än bildäck till vår hytt. Vi lastade in alla grejer och begav oss upp på båten för att se oss omkring. Det första jag fick syn på var en sådant där väggmonterad myntspel där man lägger i en peng som man skjuter iväg och har man tur hamnar man i en rad med många mynt som trycks ut. Jag älskade dem som liten. Vincent, Herman och sambon provade på men jag hade ingen €1 till mig själv :-( Barnen hittade snabbt till Siljaland där det fanns rutchkanor och bollhav plus att man kunde gå på en skattjakt på båten. Vi påbörjade skattjakten men på vägen hittade barnen Pirate Island ett stort lekställe för barnen med klätterställningar, X-boxar, bilar, air hockey mm mm. Så där blev vi kvar ett bra tag. Vi gick och bokade ett bord på restaurangen (försökte först med buffén men där var det fullbokat, vi hade helt missat att man bör ringa tidigare på dagen och boka bord) och gick färdigt skattjakten. Barnen fick tuggummi och var sin piratanka med duschtvål som pris.

På restaurangen hade de en barnbuffé och jag och sambon valde att ta förrättsbuffé, en smarrig huvudrätt och sen efterättsbuffé. Gissa om jag var äckelmätt efteråt.Efteråt gick vi på Tax-freebutiken och shoppade, sprit till sambon och godis till barnen. Sen upp till souvenirerbutiken där Herman köpte sin en Muminpappan och Vincent en Lego exoforce (vi tyckte att lego kunde han väl köpa hemma men nej han skulle ha den). Jag köpte ett mobilsmycke med Lilla My och en top med det finska lejonet i blått glitter.

Barnen var sura för att Pirate Island hade stängt när vi var färdiga med shoppingen men det var ändå läggdags sen länge så hytten kallade. Barnen somnade i sina sängar på bara någon minut och sambon inte så snart där efter. Jag låg och läste en stund men sen när jag släkte lampan kunde jag inte sova. Jag fick panik, jag hatar att ha hytt under vattenytan. Alla hemska "OM-scenarion" rullade upp i huvudet på mig, jag såg framför mig hur jag inte fick med mig barnen ut ur en hytt som allt mer fylldes med vatten, hur räk trängde in från en brand osv... tillslut var jag så rädd att jag började gråta. Fick säga till mig själv på skarpen att jag behövde sova jag skulle ju köra långt under dagen. Efter 1-2 timmars panikande så somnade jag visst tillslut.




Dag 7, onsdag 11 juli 2007 - Furuviksparken och bilresa till Timrå
Vi vaknade tidigt som attan för att hinna äta frukost på båten, vi fick stå i kö ca 15 minuter nere i bufférestaurangen innan det fanns ett ledigt bord men vi lyckades få ett fönsterbord. Att sitta och äta frukost och se Stockholms skärgård rulla förbi utanför var riktigt trevligt. Frukosten på båten var underbar, piroger så klart, massor med frukt och gott bröd.

Väl av båten visste vi inte riktigt vad vi skulle göra i Stockholm, sambon hade superont i sina fötter och ville helst inte göra något som innefattade en massa gående. Men vi bestämde tillslut att åka till Junibacken. Lade in adressen i GPS:en och började köra mot det men då svängde det ut en buss framför oss med reklam för Furuviksparken och vi bestämde snabbt att åka dit vore ju bättre, dels skulle sambons fötter få vila en stund och dels skulle vi då ta oss en bra bit närmre Timrå där vi skulle sova på natten. Så vi pekade om GPS:en och for iväg.

När vi hade några mil kvar kostade Vincent till och jag vände mig om för att kolla varför han satt och pep, insåg att han hade spytt, försökte lugna honom och säga att jag skulle svänga in till vägkanten så fort jag hittade ett bra ställe (inte så lätt på E4:an) och då kom det en ny kaskad. Stackarn hade spytt ner hela sig men som tur var hade han en kudde i knät som fångade upp det mesta så det inte hamnade på bilinredningen. Jag hittade en liten avfart som jag svängde in på. Ut med ungen av med kläderna och rentorkning av honom. Jag fick skura bilen och bilbarnstolen med det enda jag kunde hitta "insektborttagningsmedel för rutorna". Vi blev av med all spydoft och insåg rätt snabbt att kurvig väg i lite för hög hastighet, läsande och iproppande av godis hade orsakat illamåendet.

När vi kom fram till Furuvik var det superhärligt väder och vi gick omkring och tittade på alla djuren. Lemurerna som man fick gå in till blev snabbt mina favoriter och taqck och lov slapp vi vara med om en stinkduell. Vilka härliga djur.

Chimpanserna var roliga att se de oxå, de visste hur man showade och var störtsköna. Men plötsligt fick Santino (alfahannen) ett utbrott av "Det är jag som är störst, bäst och vackrast och som bestämmer"-ryck och flög runt som helt galen och tokbankade på alla fönster. Skötaren varnade alla för att banka tillbaka. "Hittills har glaset hållit", lugnade hon oss med". En barnfamilj valde att gå ut ur huset.
Lilla Manda var bara så söt, du ser henne till vänster på Lindas rygg. Vincent och matade kamelerna och klappade getterna. En av killingarna var riktigt busig och knuffade nästan omkull Herman.

Vi han även med en sväng ut till fortet precis innan de stängde.

Vi köpte ett särtryck av en av målningarna som Santino gjort (han målar med färg, pensel på papper uppsatta på staffli) samt ett vykort föreställande konstnären själv. Pengarna för tavlan går till Sweden Chimpanzee Trust. Efter zoodelen gick vi och åt (som vanligt hade de bara skräpmat) och sen åkte vi tekopparna (mysko namn när de var Gevaliareklam på grejerna) och Herman hoppade i studsborgen medan Vincent åkte en "minifrittfall". Vi avslutade med lite med att prova lyckan i ankdammen (fick ihop poäng lagom till en trasig ful tygfisk vardera, varför måste de ha så otroligt crappy vinster?) chokladhjul (där vi inte vann något) och barnen fick glass innan vi satte oss i bilen och for mot Timrå. Men det allra sista vi gjorde var att på Vincents begäran leta upp påfåglarna igen, de strövade fritt på området (något jag verkligen gillar med Furuvik är att man får gå in till många av djuren, och flera rör sig fritt på området.




Det tog inte så lång tid att ta sig dit. När vi kom fram var dock jag jättetrött så jag lade mig med ungarna jättetidigt. Han bara växla några ord med svärmor som skulle fara till Skåne morgonen därpå.

Dag 8, onsdag 12 juli 2007 - Hemfärd
Vi sov länge, vi var ju ensamma i huset eftersom de hade farit till tåget redan kl 7. Efter en lugn frukost så satte jag mig vid datorn en stund och läste ikapp lite mail och bloggar och gjorde i ordning några fakturor för Pärlplatsens annonser. Sen ville sambon fixa någon WoW-grej som var viktig så medan han gjorde det gick jag ut i solen och läste lite tidningar medan barnen lekte "Under hökens vingar kom". Barnen blev dock rätt snabbt rastlösa och jag fick upp för att prata med sambon och vad vi skulle hitta på kl var trots allt redan 14. Vi kunde inte komma på något att göra i Timrå/Sundsvall några timmar så vi satte oss i bilen och började färden hem.

I Ö-vik stannade vi och åt lunch, det blev på Fina Fisken, jag åt en gudomligt god halstrad gravad lax och sen skyndade vi vidare. Klockan var massor och vi var bara i Ö-vik. Några timmar senare stannade vi och åt middag på en vägkrog, åt den fetaste pyttipanna jag någonsin ätit tror jag. Den var inget god alls. I Skellefteå stannade vi och åt mjukglass. Sambon tog en stor bägare och barnen fick var sin liten, jag valde ett rån och killen gjorde en jätteglass åt mig, mums tänkte jag men när han skulle doppa den i salmiakströsslet så gick glassen av. Han gjorde en ny som bara var typ hälften så stor. Den som gapar efter mycket...

Herman var inte riktigt klar med sin bägare när vi for vidare men jag bedömde att han skulle kunna äta medan vi åkte, "big mistake" på något sätt lyckas ungen med att få typ hela glassen över sig. Vad gör då hans far, jo han gör om bedriften från Åbo-Helsingfors, dvs knäpper upp bältet. Jag undrar var hans hjärna tagit vägen ibland, även om han fick 137 på Illustrerad Vetenskaps IQ-test så verkar ju viss intelligens inte finnas alls. Åter igen fick jag skrika åt honom att sätta sig och ta på bältet och sen svängde jag in på en p-plats bredvid vägen så vi kunde sanera Herman.

Sen somnade barnen och vi fortsatte den aptrista vägen hem och jag moffade i mig en hel rulle Ballerinakex för att hålla mig vaken. Inte undra på att vågen visade 2 kg plus morgonen efter ;-) Vi har hemma kring 23-tiden och bestämde oss för att uppackning får ske i morgon (men tror ni det har hänt fullständigt ännu, 2 dagar senare :-)

Summan för resan blev 20729,17 kr. Det är en slant men det var det värt för barnen hoppas jag.

En sak jag funderade på hela resan:
Varför skall det vara så svårt att få något annat än pizza, hamburgare med pommes, köttbullar med mos eller chicken nuggets med pommes till barn? Tror alla restauranger att det är det enda barn äter? Om man är ute på semester i en vecka vill man gärna kunna ge barnen något annat att äta ibland utan att det kostar en vuxenportion.

Alla bilderna i inlägget finns i ett Picasaalbum tillsammans med ett par hundra till för den som är nyfiken. Kommer rensa lite och sätta bildtexter och "mappa" dem i dagarna just nu är jag för trött.

Semesterresan till Finland 2007

Orkade ni läsa ända hit?

Mvh. En trött Bea



Andra bloggar om: semester, bilresa, bilsemester, Holmsund, Kajutan, Västerbacken, Vasa, Vaasa, Tropiclandia, Strampen, Hostel Vaasa, Zoolandia, Lundo, Lieto, Björneborg, Pori, Buffa, Nådendal, Naantali, Muminvärlden, Muumimaailma, Merisali, Uusi Kilta, Åbo, Turku, Foija, Kuppisparken, Väski, Helsingfors, Helsinki, Accomo Parliment, Borgbacken, Linnanmäki, M/S Serenade, Silja, Furuvik, Furuviksparken, Timrå, Fina Fisken, Örnsköldsvik