Dag 174 - En skitdag men även funderingar på kvinnor inom IT

Jag kunde inte sova igår så vid 1-tiden satt jag och läste upphandlingar och skickade till säljet. Strax efter 2 hade huvudet tystnad och fåglarna utanför fönstret likaså. Försov mig, skulle åkt tidigt till jobbet för att bli klar med analysunderlag för våra lasttester men men stängde av väckaren istället för att snooza. Bra start.

Dagen började sedan med en Twitterdiskussion om varför det är så få kvinnor i IT-branschen* (och måste alla jobba där, IT finns ju ute i företagen också). Den började förvisso innan läggdags igår. Starten var att IIS släppte en rapport om Unga kvinnor och IT  (Undersökningen är gjord av Insight Intelligence på uppdrag av IIS, Unionen, Centric och Ericsson) och TV 4 gjorde en intervju med @donnahanafi om varför det är så få kvinnor. Jag kan reagera på att man ena stunden vill påpeka att det inte är skillnad mellan män och kvinnor men sen säger man som i reportaget att vår produkter skall tilltala både män och kvinnor och då måste båda delarna vara med och utveckla för att få båda perspektiven. Men om det inte är någon skillnad vad är det då för olika perspektiv. Vad kan jag som kvinna som har typiska "manliga" intressen, tankebanor osv tillföra i så fall? Jag får sällan ihop den där bilden.

@pauspling skrev ett tweet om främsta orsakerna till varför unga kvinnor väljer bort IT. Det var det jag såg först och började fundera. 51 % svarade att det inte passade deras personlighet. Undra hur många av männen som anser att ett jobb inom IT inte passar deras personlighet? Men man verkar inte ha ställt några kontrollfrågor för att se om det är typiska "kvinnliga svar". 15 % svarade att de kunde tänka sig att jobba inom IT, hur många är det jämfört med männen. Alla kan ju inte jobba inom IT eller vara intresserade. Självklart tycker jag att alla som har ett intresse skall våga och kunna utforska det och inte bli hindrade i fastställda normer om vad män och kvinnor skall/bör göra och det är där man måste jobba. Vad är det som stoppar vissa människor? Vi kvinnor som är i branschen vad fick oss att strunta i sådant och köra på?

Hur skulle svaren se ut om man frågar kvinnor samma sak när det gäller exempelvis vårdyrket? Varför man inte väljer det är det också en personlighetsfråga? Vad skulle män svara? Undersökningen väcker en rad frågor hos mig.

I summeringen kan man läsa:

Ur Unga kvinnor och IT

Tittar man då på vad de svarat kring dessa frågor så tycker jag mig se att de har en rätt skev bild av vad man behöver för egenskaper för att arbeta inom området (som är sjukt brett område). Varför tro man inte att man behöver vara Karriärdriven, vara Kraftfull och energisk eller villig att arbeta över (fast det är ju bra om den bilden är borta)? Och Ledaregenskaper måste väl vara extremt viktigt för ledarroller inom IT eller tror de att allt bara flyter på av sig själv? Lyssnade och Lyhörd för andras behov har också oroväckande låg siffra, hur sjutton skall man kunna tillgodo se en kunds behov om man inte lyssnar och kan sätta sig in i deras behov? Anpassningsförmåga och vara Hjälpsam behövs tydligen inte heller, de personerna kan aldrig ha sett jobbet i en helpdesk och får jag medarbetare som inte är Pålitliga då jobbar jag inte gärna med dem i nästa projekt. Om vi då tittar på topparna så ser vi att Tekniskt kunnig och Problemlösande sticker ut och det sistnämnda skulle jag säga är viktigt men det är det ju för otroligt många yrken. Tekniskt kunnig ja men det behöver inte vara krånglig teknik som kräver en civilingenjörsexamen i rymdteknik direkt, det hänger ihop med Problemlösandet, att se hur saker hänger ihop snarare. Matematisk förmåga, visst är det en bra egenskap men absolut inte en livsviktig (vilket det kan vara för en läkare och en sjuksköterska som skall beräkna medicindoser). Jag är rätt urusel på just matte men ändå klarat mig riktigt bra inom mina områden (fast just idag blev det lite jobbigt att vara urusel på huvudräkning när jag och kollegan skulle sätta burstintervaller i en loadtest).

Men vad säger graferna egentligen?

Undra hur den här kurvan skulle se ut i ex läraryrket eller ett omsorgsyrke.

Rent allmänt så tycker jag alla verkar ha rankat sig själva väldigt lågt inom det mesta. De som svarat skulle då inte passa in på min bild av exempelvis en person inom ett vårdbolag heller. Jag skulle säga att följande egenskaper är viktiga för det (egentligen är det väl alla eftersom vårdyrket är minst lika brett som jobba i IT-branschen som tydligen innefattar alla roller på ett IT-bolag och på företag som har IT-verksamhet av något slag enligt studien):

• Lätt att fatta beslut (du kan inte tveka med en döende patient framför dig)
• Teknisk kunnig (du måste ex veta hur man stoppar in en spruta i en arm på bästa sätt) 
• Hög toleransnivå
• Tålmodig
• Matematisk förmåga (räkna medicindoser är inte plättlätt)
• Praktisk
• Omsorgsfull
• Ledaregenskaper
• Lyhörd för andras behov
• Serviceinriktad
• Omhändertagande
• Problemlösande
• Lyssnande
• Kreativ
• Förmåga att anpassa sig
• Självständig 
• Noggrann
• Pålitlig

Jag kursiverade de områden jag tror att forskningen brukar klassa som kvinnliga (jag tar gärna emot rättning här, har inte tagit mig tiden att exakt läsa på) Om vi då tittar på hur de unga kvinnorna rankat sig själva inom detta. Det enda de är är tydligen Ambitiösa det är hela 41 %. Inte ens en fjärdedel anser sig vara Omhändertagande och Toleransnivå verkar vara en väldigt ovanlig förmåga och de verkar inte speciellt Serviceintriktade heller. Kan någon se vad dessa unga kvinnor egentligen skulle passa som om man tittar på dem som grupp. Går vi på det som i alla fall en tredjedel klassar sig som (man verkar ju titta på kollektivet i denna undersökning och inte på individerna) så har vi ambitiösa, pålitliga, noggranna, självständiga och hjälpsamma personer, vad får man får jobb då? Så vad får ändå så många kvinnor att välja ett yrke inom ett omsorgsyrke när det så uppenbarligen inte verkar passa deras personlighet?

Ur Unga kvinnor och IT

Visst verkar de ha en skev bild av vad man gör inom IT-yrket, där har rapporten en poäng att man skall nog inte prata om IT-branschen, då tänker sig personer ett jobb som ren IT-konsult men IT kan ju vara så sjukt mycket mer. Att jobba med IT på ett "vanligt" bolag verkar vara mer attraktivt. Sen har vi ju alla dessa kvinnor som jobbar i IT-branchen men som inte håller på med IT alls (mer än som användare) exempelvis på mitt jobb har vi marknads/eventprojektledare, marknadsförare, controllers, ekonomer, sekreterare, koordinatorer osv som aldrig kommer i kontakt med det som jag klassar som IT-arbete. Men likväl jobbar de i IT-branschen och drar upp statistiken på antal kvinnor i bolaget/branschen. Däremot bidrar de givetvis till en bra mix på företaget. Men det hade ju en manlig ekonom/marknadsförare/controller osv.... också gjort gissar jag för personligheten sitter väl knappast i ens fysiska könsorgan eller? Även om vissa ledare verkar tro att kompetensen sitter där.

En sak i sammanfattningen gör mig beklämd är detta:

Ur Unga kvinnor och IT

Hur kommer vi med rätta med det? Varför har de inte ett enda förslag utan bara en liten undran? Det är ju med de generationer som ännu inte har hunnit få barn vi måste påverka att få bort polariseringen mellan könen, vem får göra vad. De kan sen påverka sina barn, de kan bli bra vuxna förebilder och exempelvis lärare. Jag tror hela generationer redan är förstörda i detta konstiga tankesätt att kvinnor inte kan göra ditten och män inte kan göra datten och vi som skitit i de konventionerna kommer ses som UFO:n. 

En sak som jag också kan uppfatta som mycket irriterande är att man pratar om IT-branschen som grabbig då säger man automatiskt att vi kvinnor som är där är "fel" vi har anpassat oss till männen och de kvinnor som väljer att stå utanför branschen är "rätt" men borde få komma in och vara som de är och vi andra skall anpassa oss så att de passar in. Men jag är som jag är, jag är teknikintresserad nörd, jag pratar faktiskt hellre om nya funktioner i Azure på en fikarast än om recept och blöjor (inte sagt att alla andra pratar om det men när jag jobbade inom vården höll jag på att dö av tristess på fikarasterna) och jag umgås hellre med andra människor som är likadana. De få kvinnor jag umgås med är som mig och skall vi då ändra på oss för att andra kvinnor skall känna sig välkomna. 

Däremot finns det ett stort jävla problem och det är att som kvinna är det svårt att bli tagen på allvar, mina kompetens värderas oftast lägre än en mans och det problemet kommer vi inte komma runt förrän den där nästnästa generationen som än så länge är lallande troll på förskolan har växt upp och blivit chefer. De som förstår att snopp och snippa bara är kroppsdelar inte kompetenscentrum. De som aldrig kommer "lilla gumman" någon. Även rapporten verkar säga att hoppet står till de riktigt unga.

Kom att tänka på en sk till gällande att jobba inom IT punkten Ta risker har de nog undervärderat betydelsen av för det är inte helt ovanligt att man får "du får en ganska låg grundlön men om du jobbar bra så får du provision på indragna pengar (såvida du inte måste VABba eller annat sådant där) och vi har optionsprogram så om det går bra kan du få aktier så småningom och det kan ju ge ett fint tillskott i kassan när vi väl går skitbra för att du jobbar ihjäl dig"-erbjudande. Eller att man anställd på en tjänst som konsult med en sådan där semiprovisionsbaserad lön och vips har man hamnat i internt jobb som inte drar in faktiska pengar och så får man bara sin skitgrundlön. Sådana jobb brukar jag tacka nej till hur spännande än jobben är för tyvärr jag är en trygghetsnarkoman som behöver känna att jag kan vara sjuk, kan vara hemma om mitt barn är riktigt dåligt (fast nu är de ju så stora att jag inte får ta VAB längre) och ha en någorlunda stabil ekonomi.

Jag är väldigt nyfiken på hur sjutton man tänkte när man ställde vissa frågor. Som denna. Är inte att utveckla webbplatser programmering eller systemutveckling? Var har de gjort av projektledning, kravinsamling/kravanalys, test, dokumentation? Försäljning kan förvisso vara att arbeta inom IT men det finns säljare som inte vet ett smack om IT och Kommunikation/PR är ju samma sak, träffar ofta kommunikatörer/PR-folk som inte kan ett jota om det vi sysslar med. Nyfiken som annat på vad de där Annat, vad? svarade? 10 personer hade andra förslag tydligen.

Ur Unga kvinnor och IT

Denna nästa fråga är ytterst märklig. Här skulle jag verkligen vilja veta vad män i motsvarande åldrar svarar.

Är att redigera bilder i ett digitalt bildredigeringsprogram att jämställa med att skapa egna appar när man pratar om använda IT? Sen att bara 37 % anser att de redigerar bilder i ett digitalt bildredigeringsprogram låter sjukt lite faktiskt. Med tanke på andelen smarta telefoner bland dagens unga och den enorma användningen av fotoappar och så lite SOOC-bilder man ser så borde det antalet vara högre, men man vill väl inte erkänna att man lägger på filter på allt ;-) Filmredigering är väl lite samma. Gillar att av 1012 svarande har de lyckats hitta igen 10 st som skapar egna tv- och datorspel och som kodar appar! Det är ju coolt! Särskilt med tanke på att IT-branschen bara har ca 20 % kvinnor enligt rapporten och bara 4 % (dvs ca 40 st av de som svarar) jobbar i IT-branschen att då hitta 10 st spelutvecklare bland dem. 

Och Använder HTML borde väl varenda en av dem göra för enligt rapporten så är de utvalda från en webbpanel så uppenbarligen har de då surfat på webben minst 1 gång i sitt liv i alla fall. Och om vi då istälelt tänker på "använder" som i "jag nyttjar för att producera saker" så undrar jag ju varför i hela friden man valt just Java. Varför peka ut ett specifikt språk och varför utan helt referens till vad? Och hur många bygger egna bloggar idag? Visst kan man koda eget tema, modifiera funktioner mm men bygga egna bloggar (och i plural dessutom vad skall de med alla egna bloggar till)? Och varför egna appar, om jag bygger dem till någon annan då? I ett team? 

Ur Unga kvinnor och IT

Och varför är alla frågor så programmeringsinriktade om de vill veta hur man använder IT idag för att etablera om man använder det för att på så sätt bli intresserad, är det bara att hacka kod som är "att jobba med IT" sen i slutändan? Oj då jobbar jag ju inte med IT. Hoppsan, hmm jag kanske får säga att jag jobbar i IT-branschen framöver för jag hackar mest kod på min fritid på jobbet blir det i och för sig ett och annat Powershellscript i brist på tillgängliga Exchangekonsulter men annars fångar jag in krav, skissar på tekniska lösningar, gör arkitekturer för hur lösningar skall byggas upp med tjänster i olika plattformar, svarar på frågor om våra produkter från kunder och tekniker, testar och testleder, projektleder mm mm. Nä men nu ser jag jag skulle ju kunna falla in under jag skapar egna appar till dator, smartphone eller läsplatta för i skapa skulle ju kravbeskrivningar och design kunna falla in faktiskt,. Puh! Fast oftast hamnar jag på backendsidan hmm och det är ju inte egna appar, jag skapar ju dem till andra människor och i ett team med andra smartskallar... får nog fundera på det där lite till alltså.

Men mina vänner som är tekniker då, de som gör allt det där på bilderna i rapporten? De använder ju IT för att skapa kommunikationsmöjligheter för människor (eller för att själv kunna få igång datorn eller ex Skype). Varför frågar man inte om de exempel de själva tar upp i sin avslutande reflektion eller andra saker som de som svarade kan tänkas använda?

Förskolan som administrerar sina löner digitalt, reklambyrån som schemalägger sitt nyhetsutskick genom sitt CRM-verktyg, den statliga myndigheten som hanterar personuppgifter i databaser, den frilansande journalisten som redigerar sin artikel och sparar den i molnet inför publicering et cetera. 

Här hade man ju ett ypperligt tillfälle att i frågorna till dessa unga kvinnor lyfta fram mångfacetteringen inom IT, allt jäkla spännande som verkligen kan göra skillnad som vi faktiskt gör (som förvisso deras egna exempel är rätt dåliga på). Jag kan bara ta Viva Omsorg som frigör tid för omsorgspersonal att nyttja med sina brukare istället för  dubbelarbete med rapportering,  Appva som ser till att gamla får rätt medicinering, logistiksystemet som vi byggt till en kund som ser till att de kör miljöbesparande mm mm...  Vi alla använder ju IT varje dag och bakom varenda pryttel och tillämpning sitter det ett gäng människor som producerar sakerna. Att jobba med IT kan vara att vara sjuksköterskan i det team som bygger det nya vårdadministrativa systemet, sitta med domänkunskapen och vara experttestare likväl som den som designar den nya CPU:n i nästa version av Apples telefoner eller teknikern som ser till att en läkare i Australien kan operera i ett hjärta via fjärr i Sverige men att ingen annan kan ta sig igenom brandväggen till systemen och jävlas. 

Det är ett galet brett område så koka inte ner det till bara programmering. Visst det vore säkerligen bra om fler kvinnor kodade (det sägs ju att historiskt sett var vi till och med bättre än männen på det). Men se till att alla män och kvinnor får insikten i vad det är vi gör i branschen oavsett om det är på ett IT-företag eller på en utvecklingsavdelning i en organisation. 

Och kan jag få en karta tack samt antal respondenter i varje område med tanke på att det dras slutsatser om platser och sägs att studien är landsomfattande.  Vad har man för belägg att just dessa geografiska indelningar skulle ha påverkan på intresset kring IT? Varför är det viktigt att särskilja just dessa områden? 

Ur Unga kvinnor och IT

Slutligen vad tänkte de när de bildsatte rapporten, till och med en nörd som jag får ju ångest va mitt val av bransch att se bilderna i rapporten. Vill man locka mer folk till branschen så är kanske inte koppling av patchkablar och petande på strömkablar i en dator de mest säljande? Och så verkar det vara ett obligatorium med stora svarta brillor. Mina är svarta i alla fall. Check!

Med all denna fundering i huvudet skrek jag idag inne hos en kollega. "NU SKITER JAG I DETTA OCH HÖR OM MAX BEHÖVER NÅGRA HAMBURGERVÄNDARE". Jag var så arg, frustrerad, trött, utarbetad och bara spyless på allt. Men jag vet hur avancerad IT Max har, tyvärr. 

Kom mig i alla fall iväg hem i hyfsad tid, bara 1 timmes övertid idag för att åka på Vincents fotbollsmatch och sälja fika. Matchen gick uruselt och vädret var ännu sämre. Jag skulle gå ut och gå med sket i det så dagens foto fick bli på hängivna föräldrar sett inifrån fikaluckan där det var varmt men myggigt.

När jag kom hem lyckades jag bränna mig på kokande vatten. Bra dag det här.

På tal om kvinnor i IT-branschen så är detta intressant läsning om rekrytering. Tycker det är modigt av dem att publicera och att faktiskt ta tag i det att titta på vad som gör att kvinnor inte söker. Jag skall faktiskt ställa lit frågor till våra chefer. Vi har haft ute annonser nyss och jag vet inte hur fördelningen sett ut, vet att några kvinnor sökt men bara män fick jobben. Jag pratade lite om den här artikeln med chefen häromdagen och sen fick jag det tillbaka när jag var lite osäker på att ta ett konsultuppdrag som de tyckte skulle passa mig. Kände inte igen mig i jobbeskrivningen riktigt. Men det var jäkligt skönt att sen höra en av männen på jobbet lyfte exakt samma argument som jag lyft. Så det är faktiskt inte bara kvinnor som kan känna sig "otillräckliga" och att de måste uppfylla hela den digra kravlistan.

På tal om kravlista och IT-jobb så har jag en annan grej som stör mig och det är alla jobb oavsett vad det rör sig om inom it och så står det typ "det är väldigt stor fördel om du kan programmera också för bland måste vi alla hjälpa till". Alltså jag förstår programmering men jag lovar ni vill inte att jag skall programmera, låt mig gör det jag faktiskt är jävligt bra på då kommer inte alla behöva hoppa in och koda sista dagarna för då har jag sett till att kraven är bra ställda, projektet är uppstyrt i tid och testarna vet redan innan vad de skall testa och utvecklarna kan koncentrera sig på att skriva sin kod så att testfall går igenom. Bra va!

*IT-branschen i Sverige består av företag som arbetar med programvaruproduktion, IT- och konsulttjänster, teleoperatörer samt tillverkning, återförsäljning och service av hårdvara. IT-branschen sysselsatte 2013 cirka 189 000 personer med en omsättning kring 379 miljarder. Källa: https://www.almega.se/politik-och-ekonomi/statistik/it-och-telekombranschen

Karriär som kvinna?

I min inkorg fanns detta från IDG och jag undrar ju vad min karriär som kvinna kan innebära.

En bekant till mig funderar på att byta kön, kanske vore något för honom :-)

Skämt åt sida hur visste IDG att jag är kvinna eller fick mina manliga kollegor samma mail? Om de vet att jag är kvinna borde den nästan också veta att jag inte inte chef vilket nätverket riktade sig till. Skulle man ha skickat ut ett mail med "Stärk din karriär som man"? tror inte det va. Så less på att vara reducerad till ett kön.

Utställaren på Dreamhack hur tänkte ni nu?

Monika Niilimaa som är en riktigt duktig spelbloggare gjorde oss uppmärksamma på detta på twitter idag.

Statist.se söker folk till en monter på Dreamhack Winter 2011 åt en utställare. Vem utställaren är inte känt men uppenbarligen är de idioter och extremt trångsynta.

Man behöver inte ens skriva vad de gjort, det räcker att ni tittar på nedanstående bilder som fixades fram av Ellinor Denkert.

Vi börjar med den som kräver lite kompetens kring spel och vana att agera, och kolla man får lön:

Nästa är en där man skall vara snygg, trevlig och belöningen verkar vara direktkontakt:

Hur tänkte de? Tror de på allvar att det inte finns tjejer som skulle klara av jobbet, ha koll på tv-spel, kommentera spel mm? Och hur tänkte de när de skrev annonsen riktad till tjejer, kommer inte tjejerna få lön som killarna, direktkontakt med utställaren låter nästan perverst i mina öron? Varför kan inte killar få mingla runt? Tjejerna måste vara unga 16-25 medan killarna skall vara 18-30.  Jag blir helt galen på sådant här. 

Jag hoppas någon gör en DO-anmälan, själv har jag svårt att motivera att jag personligen är diskriminerad mer än att jag som människa blir helt vansinnig.

Ja jag vet att de skrev att man inte fick kopiera eller distribuera annonsen (hur det nu hänger ihop med deras Dela på Facebook-knapp) men är man så korkad att skriva något sådant här så skiter jag i den uppmaningen.

Uppdatering: Läs även Verklighetens tolk som skriver bra.

De sluta cirklarnas kväll

Igår åkte jag till Luleå för att gå på Di:s Gasellträff “Ligga steget före” som hade temat ”Globala utmaningar” och ”Verktyg för att växa”. En möjlighet att få lyssna på inspirerande företagare/entreprenörer och sen mingla. Jag såg fram emot mingeldelen, visste att det skulle finnas rätt gott om “bra att ha”-kontakter där både bland föreläsarna och besökarna.

Moderator var Klas Granström, nyhetschef på Dagens industri.

Spansk vd tar över Gestamp Hardtech

Först ut var nytillträdda VD:n José Antonio Nuñez (som var så mycket yngre än jag hade förväntat mig) på Gestamp Hardtech från Spanien tillsammans med företagets marknadschef Markel Jonsson. Gestamp drabbades hårt av finanskrisen men ser nu en vändning och de är ledande inom sitt område. Dock har deras patent löpt ut så nu kan konkurrenterna göra samma sak. Men de har en stor fördel i Luleå gentemot resten av Gestampkoncernen och konkurrenterna, de har allt från forskning, till verktygsframställan, produktion och marknadsföring. Skall bli spännande att se ur det går för dem.

Så gör gasellföretagen för att ligga steget före

Nästa talare var Andreas Nilses Gasellredaktör på Dagens industri. han pratade om vad som gör att Gasellföretagen ligger ett steg före, vad gör dem till Gasellföretag.

Först beskrev han vad som gör ett företag till ett Gasellföretag:

• en omsättning som överstiger 10 Mkr
• minst tio anställda
• offentliggjort minst fyra årsredovisningar
• minst fördubblat sin omsättning, om man jämför det första och det senaste räkenskapsåret
• ökat sin omsättning varje år de senaste tre åren
• ett samlat rörelseresultat för de fyra räkenskapsåren som är positivt
• i allt väsentligt vuxit organiskt, inte genom förvärv eller fusioner
• sunda finanser

Av Sveriges ca 400 000 aktiebolag är det ca 700 som blir gasellföretag varje år. Så det är inte helt lätt att kvala in på listan.

Andreas Nilses presenterade den undesrsökning de gjort bland gasellföretagen där de själva fått ranka sig inom en rad områden och några som stack ut var att de i hade låg tävlingsinriktad mentalitet och de prioriterade tillväxt före kortsiktig lönsamhet.

Vill du veta mer om gasellföretagen från 2010 finns en sammanställning här.

Lär dig tolka prognoser

Sen var det dags för Magnus Alvesson från Swedbank att prata om hur man skall tolka ekonomiska prognoser. Han hade valt att kika på Kina. Men jag tappade fokus efter bara några minuter mest för att den inhyrda fotografen stod i vägen så jag inte kunde se den presentation som han hade och pratade om (grafer). Det enda jag skrev upp var “Kinas framtid kan sammanfattas som paranoid optimism”. Han pratade bland annat om att Kina presenterar sina BNP-siffror bara några dagar efter ett kvartalsslut medan ex Sverige behöver 1-1,5 månader på sig. Man kan inte lita på de kinesiska sifforna men genom att titta på exporten och de siffor Kina ger kring den och jämföra med de importerande ländernas siffror får man lite koll.

Drive towards zero – Volvos vision

Peter Algurén, produktchef på Volvo personbilar i Sverige var en glad Göteborgare med en entusiasm över sitt jobb som smittade av sig. Han pratade om hur de gör för att ligga i framkant.

• Stark företagskultur, alla fokuserar på samma saker utan att det kommer uppifrån. Exempel är
  • Säkerhet, nu är bilarna så säkra att det är dags att fokusera på hur man skyddar människorna utanför bilarna.
  • Miljö, hur skall vi köra bil men utan att belasta miljön, pluginhybriden är ett sätt.
  • Kreativitet, alla har möjlighet att lämna idéer och de verkar för högt i tak.
• Försvar fördelar, håll fast vid en idé som är ex. patenterad men kanske lite sämre än att hoppa på något som alla kan kopiera. Det lönar sig i slutändan.
• Kopiera naturen, just nu studerar de gräshoppor  för att se hur de gör när de flyger i svärm och lyckas undvika att krocka med varandra.
• Först med framtiden, titta på en tänkt tidslinje, hur utvecklas saker och försök att hitta nästnästa sak och skippa nästa. Exempelvis skippade Volvo at göra en egen “Prius” det var redan gjort, de valde att inte hoppa på tåget utan gick istället på att utveckla pluginhybriden som nu blev en succé på bilmässan i Genevé.
• Exprementera och gör det gärna publikt, experimentet tillsammans med Vattenfall krig One tonne life ger betydligt mer i PR än vad investeringen är. De har även gig-sessions då kopplar de ihop 7000 ingenjörer över hela världen via olika sammanrbetsplattformar som modereras/övervakas och låter dem brainstorma, det kommer flera 100 bra idéer och av dem är ca 5 st riktigt bra idéer som är i absolutaa framkanten. en bra ide plus en annan bra idé kan bli något helt otroligt som Peter uttryckte det.

Volvos visioon Drive towards zero handlar om att om man tar en fiktiv stad 2020 där alla kör senaste Volvomodellen så skall inte en enda människa skadas i trafiken där en bil är inblandad.

Gasell sex gånger – hur gick det till

Nästa person på scen var Lennart Häggroth på LTH Traktor som blivit gasellföretag i 6 år.  Han intervjuades av Klas Granström, Di. Inte helt lätt uppgift för Lennart Häggroth är nog ett av de där exemplen som gör att man tror att alla norrlänningar bara säger “tjooo” på inandning.

Men det vi fick veta var att man jobbar hårt för att bli framgångsrikt, man kan leva på att leverera till gruvan men att man även blir beroende av en kund. Men i Kiruna verkar det inte finnas någon större risk för att den kunden försvinner. Man jobbar påLTH Traktor med en nolltolerans mot felleveranser till kund, skall det fraktas malm skall det bara finnas malm i lasten och inga rester från annat man levererat tidigare. Detta är något man verkar lyckas med bra.

Moderatorn frågade “Hur lyckas man bli Gasell sex gånger?” och Lennars Höggroth tittar lite skeptiskt på honom och svarar “Man bara jobbar”. Och så skall det väl egentligen vara, det skall inte behöva kännas som en kamp att nå vissa mål, det skall finnas rutiner, mål och planer som rullar på så alla kan koncentrera sig på jobbet.

Lösningar för ett klimatsmart liv

Lars Ejeklint, energiexpert på Vattenfall berättade mer om One tonne life-projektet men börjar med att locka alla till skratt genom att dra fram en gurka från kavajen och uppmana oss att låta bli att äta något som inte ger oss något som helst näringsämne under vintern (fraktad eller odlad med hjälp av värme/konstgjort ljus). One tonne life-projektet skall en familj skall gå från strax över 7 ton utsläpp till 1 ton men det är inte så lätt trots att de fått hjälp med hus (A-Hus) och bil (från Volvo) svårast är att ändra kosten. Läs gärna familjens blogg på projektets webbplats de har tips på hur man blir klimatsmartare.

Hur kan innovation ge tillväxt?

Efter en välbehövlig paus och bensträckare blev det dags för en kort paneldebatt om hur innovation kan ge ökad tillväxt. I panelen satt (rättare sagt stod) Mats-Johan Rostmark, vd Frigeo.se, Karl Petersen, kommunalråd i Luleå, Folke Spegel, ordförande i Almi Företagspartner Nord och  Kimmo Yliniemi, vd på Kyab. Idag finns det gott om innovationer men innovatörerna är dåliga på att kommersialisera dem, varför. En av förklaringarna kan vara att det är svårt att få finansiering, Almi har ett innivationslån men många vet inte om det. Kimmo Yliniemi och Mats-Johan Rostmark pratade båda två om att det gäller att hitta första kunden vilket är svårt då även de helst av allt vill ha referenser. Båda företagen hade tur med att hitta kommunen respektive försvaret som var villiga satt satsa.  Men ingen av dem tycker jag svarade på panelens frågeställning.

Riskkapital och ägarförändringar

Pär Ekegren corporate finance-chef på Grant Thornton pratade om riskkapital och ägarförändringar och tog oss igenom vad man behöver tänka på om man vill ta in riskkapital och ändra sin ägarbild. Att förbereda sitt företag för riskkapital är både en fråga om att ha ordning i sina papper och en mental förberedelse, plötsligt kommer man ha att göra med nya människor som vill lägga sig i hur företaget sköts. Det är viktigt när man går in i processen att leta riskkapital att man har målbilden klar för sig, vad vill man med företaget.

Det gäller också att inte frisera företaget allt för hårt, det kommer fram förr eller senare under processen. Dessutom om företaget ser för bra ut så minskar risken för att få kapital. Ett problem idag är att det finns för få riktiga riskkapitalbolag beredda att satsa idag. Det saknas också ett mellanskikt av riskkapitalbolag steget mellan innovation till produktläge är långt och det är svårt att få kapital där i mitten. En riskkapitalprocess tar ca 4-6 månader och är omfattande, företaget bör därför vara berett att spendera mycket tid med att ta fram allt som behövs för processen och mycket kan man förbereda.

Det smarta företaget – vägen till tillväxt

Olof Thedéen som är försäljningschef på Telia pratade om smartare företag som vägen till tillväxt. De har tillsammans med Cisco beställt en undersökning från TS SIFO där de tittar på hur svenska företag och myndigheter nyttjar moderna kommunikationsverktyg. Undersökningen bygger på 5 olika ben och man har tagit fram något man kallar Smarta Företag Index där undersökta företag/myndigheter idag når upp till 38 (rött i bilden) men målet är att de inom 5 år skall ha värdet 70 (blått i bilden).

Definition av Smarta Företag
Telia och Cisco Systems definition av ett Smart Företag:
• erbjuder ett mobilt arbetssätt för dem som behöver det
• erbjuder sina medarbetare fullgoda alternativ till fysiska möten
• servar kunder när kunderna har tid
• kan bjuda in kunder och partner till relevanta interna system(resurser)
• använder dynamik och verktyg från sociala medier för att skapa en transparent dialog med kunder, partner och medarbetare

Som man kan se har de nått längst när det kommer till Kundservice och en hel del även på mobilt arbetssätt. Men de är svaga på att nyttja sociala medier för sin kommunikation och likaså att dela information på ett smart sätt med sina kunder och partner. Virtuella möten är ett annat område som kan utvecklas. Några intressanta siffror är Studien visar på ett flertal förbättringsområden: till exempel kan endast 20 procent av företagen använda videomöten med sina kunder, hälften kan inte sköta jobbmejl i mobilen och bara 17 procent använder sociala medier.

Källa: Telia 

Undersökningen visar att företagen/myndigheterna i stor utsträckning vill bli bättre inom dessa områden de tror att ökad mobilitet ökad mobilitet leder till ökad motivation, nöjdare kunder och ökad lönsamhet. Det sägs att om man har exempelvis mailen i mobilen kan man spara 15 minuters arbetstid på varje person och dag. Ändå är det bara 45 procent (29 procent i offentlig sektor) som sägs nyttja mobila lösningar idag.

31 procent av företagen använder sig aktivt av virtuella möten och trots att miljövinsterna med virtuella möten är stora saknas riktlinjer och policies i merparten av företagen.

Kundservice är det område som de kommit längst inom men inte via att nyttja moderna ICT-lösningar. Kunden får service på det sätt och vid den tid som passar dem men det finns områden att förbättra. Endast 7 procent uppger att kunderna kan få svar på enkla frågor via chatbot dygnet runt, 8 procent kan dela video med kunder.

Endast 19 procent kan dela filer med kunder och partners på ett säkert sätt.

Sociala medier blir en utmaning bara 17 procent nyttjar det idag för att skapa dialog med kunder och partners men det är lika få som tror att sociala medier är rätt verktyg för att öka lönsamheten eller skapa nöjdare kunder. 

Han avslutade med att berätta att de valt en miljövänligare give-away, vi skulle alla få ett SMS med en kupong för att hämta ut en gratis glass. Ett sätt att nyttja gammal teknik på ett bra sätt.

En tanke som slog mig väl där är att ett sådant här event borde väl ta en #-tagg för att uppmuntra alla kostymnissar att anamma den möjligheten att dela med sig.

Hans hotell har världens största bastu

Näste man upp på scen var Jean-paul Pozzi, vd på Cape East. Han höll en inspirerande session som handlar om att hitta det unika för en plats, att våga tro på helt galna idéer och våga skrota idéer för att hitta något bättre. Vi fick följa dialog med bland annat arkitekten bakom bastun som tyckte de var totalt skogstokiga men som sedan ändrade sig. Hur bygger man och underhåller något som skall överträffa besökarnas förväntningar och hur skall man tänka när man måste justera budgeten uppåt var andra saker han pratade om. Det går inte att luta sig tillbaka och tänka att nu är kunderna nöjda, vi når våra mål och ta det lugnt. Nä man måste då sätta nya mål. Sen så fick vi en inblick i Roger Akelius galna idé om ett roterande gränsägg. Jag måste säga att jag är imponerad av det Cape East har byggt upp och bilderna från stället fick mig att vilja åka till Haparanda bums. Var lite avundsjuk på kvinnan som vann ett pris, en helg på SPA.

Hur mjuka värden skapar framgång

Ulf Nilsson vd på DHL Global Forwarding pratade om DHLs mjuka värden hur de står på en grund av nöjda medarbetare, nöjda kunder och nöjda investerare för att nå framgång. Men till detta lägger de även sitt Go-arbete med Go Green, Go Help och Go Teach där de jobbar med miljöfrågor, transporter för katastrofer mm samt utbildning. Tyvärr nämndes dessa bara i förbifarten så jag fick inte veta så mycket. Det är ju inte direkt något unikt i att nöjda medarbetare ger nöjda kunder som ger nöjda investerare och han undvek väldigt tydligt att säga några siffror utan bara att de kontinuerligt jobbar på att bli bättre och att de har ett extremt fokus på sina medarbetare. Med tanke på att DHL ofta får ta rätt mycket stryk så hade det ju varit intressant att se deras syn på saken. Skall man inspirera så måste man våga vara transparent.Nu lät det som DHL var ett toppenföretag för alla men den bilden förmedlas inte lika mycket i andra kanaler av utomstående människor men å andra sidan hör man ju inte talas om alla paket som faktiskt kommer fram.

Gasellföretag med egna kläder

Eva Askulv vice VD på Klättermusen är en riktigt inspirerande person med mycket vettigt att säga. Hon gav en kort historia till hur de växte fram från enmansföretag (hennes man designade kläder till sig själv, till kompisar och kompisars kompisar) till nu ca 25 personer. En expansion har sina fördelar men ger också upphov till oväntade problemställningar som exempel tog Eva Askulv deras kaffemaskin, den lever om som fan och tar lång tid på sig att fixa en kopp kaffe men det gjorde inget när de var några få på kontoret. Idag hinner de inte fika ihop och det är ett konstant buller. En annan sak som grep tag i mig var när hon berättade att 5 av deras 6 återförsäljare i japan finns inte mer, de sveptes bort i tsunamin, hon räknar man med sådana risker som företagare?

Hon pratade mycket om deras ecotänk och hur viktigt det är att dela med sig av det man kommer på som kan spara miljön. Upptäcker man ett bra sätt att återvinna material måste man berätta för konkurrenterna annars vore det miljöhyckleri säger hon. De har även tagit fram ett eco-index som säger hur “snäll” en produkt är för miljön så att kunderna enkelt skall kunna jämföra deras produkter för att göra ett miljömedvetet val. Företaget skänker även 1 % av omsättningen till olika miljöprojekt och de har precis som många andra outdoorföretag infört pant på sina produkter.

Eva Askekul pratade mycket om att det är viktigt med öppenhet och ärlighet mot kunderna, hon nämnde som exempel att vissa återvunna material är sämre än “originalet” och att man måste upplysa kunden om det. En jacka kan inte vara bäst på allt, vatten ut, inget vatten in, lätt, slitstark osv. Produktbeskrivningarna skall vara sådana att de beskriver för- och nackdelar med produkten. Hon pratade också om vikten att inte ligga för långt fram. Hon berättade att hennes man som designar grejerna många gånger har tagit fram produkter och alla har sagt wow vilken grej skitsmart men sen köpt en konkurrents grej som varit enklare och billigare. Något år senare när Klättermusen gett upp produkten har konkurrenterna börjat tillverka den och sålt den som smör i solsken. Inte så kul att ha varit lite för tidigt ute. Outdoorsektorn är en växande industri men det finns mycket hård konkurrens från de stora företagen så ett litet som Klättermusen får jobba mycket med kundrelationer och många av deras kunder är väldigt lojala.

Hon avslutade med de tänkvärda orden, man skal bara köpa en ny jacka om man faktiskt behöver en ny jacka.

Moderatorn frågade henne om deras priser, man kan hitta jackor som kostar uppemot 10000 i deras sortiment vänder de sig bara till rika knösusar? Eva Askekul menade att nä de gör de inte en jacka skall ju trots allt hålla under många många år och slår man ut det över tiden blir det inte så dyrt. Det är många i yrkeslivet som köper deras kläder guider och samer bland annat och de tycker man får mycket för pengarna, genomtänkta produkter med hög kvalitet.

Mingel, buffé och dryck

Mat & prat var nästa punkt på agendan. Tur var väl det för man var lite stel i kroppen av allt stillasittande och det fanns många tankar som for i huvudet efter intressanta sessioner.

Men buffén var definitivt ingen buffé i min värld, det stod uppdukade tallrikar med lite för tjockt skuren sashimi med en sås som fått en torr hinna, en klick vitlökig pesto, en bit mozzarella en halv körsbärstomat, 10 vissna ruccolablad och 3 små tunnbrödrullar med renkött på tallriken. Allt var rumstempererat och smakade inte speciellt gott. När jag hade fått min tallrik och det obligatoriska mineralvattnet försökte jag hitta en plats att stå och äta på. Det fanns ett tiotal ståbord men vid alla stod kostymklädda män tätt tätt ihop utan att egentligen vara för många vid borden. På golvet stod små klungor med män och en och annan kvinna som redan kände männen. Tillslut hittade jag ett bord som lämnat en öppning, de hade ställt sig som en halvcirkel vid bordet, ett bord med bankkvinnor och en från Adecco. Frågade om det var ok att jag ställde mig där och det var inga problem jag var så välkommen så till tjejbordet som sen fylldes på med en person till.

Vi var nästan alla besvikna på den vissna maten. Ämnet vid bordet när jag kom var könsfördelningen på scen. Alla tyckte att Eva hade varit en bra avslutning på detta gubbvälde som eftermiddagen i övrigt varit. Jag snabbräknade på programmet 16 män och 1 kvinna. Di borde ta ett snack med Rättviseförmedlingen det måste väl finnas några fler kvinnor som kan tala om tillväxt och framgångsrikt företagande? Gärna någon från Norrbotten. Eller har de tillfrågat en drös kvinnor men alla tackat nej?

Jag brukar utan problem umgås med män, van att föra mig i kretsar där nästa alla andra är män men här kände jag mig bara helt fel. De andra kvinnorna sa efter att de ätit upp att nä det är väl lika bra att åka hem till barnen nu här blir det inte så mycket mer än så här.

Jag valde att stanna kvar en liten stund till men det kändes rätt hopplöst, nog aldrig sett så många kostymklädda ryggar i hela mitt liv. Tätt tätt i små cirklar, mycket ryggdunk och handskakande alla kände alla, de tillhörde väl samma loge. Jäkligt trist, va är det som får dem att sluta sig i sin lilla bubbla, bara prata med dem de redan känner? Skulle det vara så farligt att tala med någon annan? Alla var där för att lära sig göra bättre affärer, nå tillväxt borde man inte då ta tillfället i akt och vidga sina vyer, kanske finns det andra som kan hjälpa en med smartare affärer eller andra att göra affärer med?

Det fanns en hel del på golvet som jag kände att de hade jag velat prata med, gjorde små attackförsök men att tränga sig in mellan män som står och bröstar upp sig för varandra övergick min förmåga trots Ypsilons mingelskola.

Så jag tog mitt pick och pack och en goodiebag och gav mig ut i kvällen, tog en tur till Roasters där jag satte mig och åt en rejäl macka för att få något i magen medan jag läste Di Dimension om hur svårt det är att få riskkapital idag.

Summa summarum bra talare, de flesta av dem, lite trist att det var sådant gubbvälde och jag kom därifrån med en drös tankar som jag skall försöka sortera upp i mitt jobb som säljare.

Så här sammanfattar Di själva eftermiddagen.

Aftonbladet varför vill ni veta kön?

Läste artikeln om Storms föräldrar som valt att inte berätta könet på barnet.

Ramlade in i kommentarstråden och blev förvånad när alla som skrivit glatt talade om vilket kön de har. Men insåg sen att det kanske var en del av registreringsförfarandet.

Kollade upp saken och jo de kräver att man svarar på vilket kön man har, även ålder. Varför? Och varför måste mitt kön synas när jag kommenterar en artikel? Blir extra konstigt när artikeln handlar om att vi uppfattas olika/blir bemötta på olika sätt beroende på kön.

Skulle vara intressant att få höra hur Aftonbladet resonerar. Ni har ju svarat mig förr kring mina funderingar.

Vad gör man som IT-tjej?

På peak-it.se söker de IT-tjejer bland alla drifttekniker, JAVA/J2EE-utvecklare mm. Vad gör man som en sådan. Räcker det att bara vara på jobbet som tjej med en laptop under armen, kanske blogga lite, då håller man ju på med IT.


Jag klickar på ordet och får fram:

Hur tänkte ni nu? Tror ni inte att tjejer som jobbar inom IT/vill jobba inom IT är intelligenta nog att klicka på Drifttekniker, JAVA/J2EE-utvecklare eller någon av de andra utannonserade tjänsterna direkt? Ansöker man inte på samma villkor som IT-killarna?

Tydliga skillnader mellan kvinnor och män?

Min vän Anders skickade mig en länk till en video för en träningsprodukt som verkar helt menlös. Jag klickade mig vidare och insåg att den första reklamen var riktad till kvinnor och det fanns en "for men" också. Tittade på den filmen också och slogs av hur otroligt olika de marknadsför samma produkt till kvinnor och män. För kvinnor fokuserar de på hur man efter träningen kan använda kortärmade toppar igen och hur man bara tonar armarna och skuldrorna medan man till männen pratar en massa tekniska fakta och hur man får stora muskler på armar och bröst. Undra varför den bara skulle ge effekt på biceps och triceps på kvinnor men så många fler armmuskler samt bröst på män. Varför har män en garanti på att få lämna igen den men inte kvinnor?

 

Jag är nog en Fixar-Lasse eller en Nybörjar-Calle

Vi i villa nr 10/10 har ett dubbeluppslag med julklappstips. De har delat in tipsen till 4 personer. Trädgårds-Tora, Fixar-Lasse, Mamma Bra och Nybörjar-Calle. Det kan ju hända att Vi i villa har varit väldigt framsynta och moderna och anser att Tora, Lasse och Calle är könsneutrala namn men jag tvivlar, då hade nog det varit en bättre bredd på produkterna under varje rubrik.

Jag blir så trött, varför måste tidningarna spä på föreställningen om att den enda teknik kvinnor kan vara intresserade av hör till köket och varför skulle inte en man kunna bli glad över att få en sängbricka eller en mysig lampa?
Det är lika illa som Pontus Schultzs kommentar i SVT i morse där han pratade iPads “[…]det är faktiskt inte tekniknördarna som köper den här, 41 % av de som köpt den här är kvinnor”.
Det är så jävla korkat sagt att jag förvånas över att han inte kommer på sig själv och garvar åt hur tokigt det blev.
Jag är med i Vi i villas konsumentpanel men har slutat svara på deras frågor eftersom de alltid vill veta kön. Frågade om varför de frågade efter det och på vilket sätt könet spelade roll för det jag svarar på, fick svaret:

Hej och tack för att du hör av dig.
I rapporterna som svaren genererar är det, för oss, intressant att se skillnader på åsikter mellan kvinnor och män. Därav frågan omkön.
Tack för ditt engagemang!

Att de ansåg att det var intressant fattade jag väl också annars hade de väl inte frågat, men varför är det intressant att dela in befolkningen i just kön? Det kunde de uppenbarligen inte ens själva förstå.
Läs även andra bloggares åsikter om genus, IT, teknik, prylar, Vi i villa, idioti, SVT, Pontus Schultz

Centerpartiet det jämställda partiet

I Bodenguiden som är en turistinriktad tidning här i Boden hade den en valkompass med frågor rör rör Bodens turistnäring. Bland svaren hos Centerpartiet hittades denna:

Så idag är inte museet intressant för kvinnor eller vad? Hur menar ni vad tänkte ni? Ni drar möjligtvis inte alla kvinnor över en kam med ett sådant uttalande? Vad är det som gör att kvinnor skulle vara mer intresserade om vårdens historia än män?

Ps. Fotens historia får man ju uppe på Rödbergsfortet det är väl dumt om turistnäringarna konkurrerar med samma saker eller?

Läs även andra bloggares åsikter om Centerpartiet, genus, jämställdhet, Försvarsmuseum, Boden, valkompass

Jämställdhet och självförtroende bara för tjejer?

@hejg (Gustav Holmström) skrev igår om hur hans hemkommun Kumla bara bjuder tjejer på en föreläsning om jämställdhet och självförtroende. Hans blogginlägg innehåller en mailkonversation som tydligt visar hur snett man tänker från kommunens håll. De menar på att tjejer behöver denna föreläsning för att bli mer framgångsrika och kunna ta för sig. Visst det är viktigt men om det nu är så att tjejer inte släpps fram exempelvis som entreprenörer är det för att tjejer inte vågar eller är det för att killar inte släpper in dem? Kanske det i så fall är killarna som behöver en föreläsning i så fall? Men jag lovar någonstans på skolorna i Kumla sitter det killar som har dålig självkänsla, killar som skulle vilja våga men som inte tror på sin idé, när skall de få den hjälp de behöver? Varför skall de missgynnas för att de råkar ha snopp?

Ja det finns strukturella skillnader i samhället mellan könen men jag tror inte man kommer till rätta med det genom att dela upp människors egenskaper baserat på kön det borde snarare cementera föreställningarna om att vi är så otroligt olika mellan könen.

Jag förstår att du känner att det är lite orättvist men allt är inte alltid lika. Rättvisa är att alla får det de behöver för att utvecklas till demokratiska samhällsmedborgare. Denna gång får tjejerna det de så väl behöver. Nästa gång får killarna det de behöver.

Vem bestämmer vad killar respektive tjejer behöver? Vem tar hand om de som hamnar emellan?

Våga se barn och ungdomar för vilka de är inte vilket kön de har, annars kommer vi bara lära dem att det är helt ok att dela upp människor efter kön.

@politikerlilith (Lilith Svensson) skriver om det i sin blogg.

@stielli erbjuder sig att komma och hålla en föreläsning gratis för ALLA.

Läs även andra bloggares åsikter om genus, jämställdhet, självkänsla, föreläsning, orättvisa

“Det finns inget som heter tjejskor”

Mina barn har tjatat en evighet om skateskor. De tjatatde om DC-dojor men jag vägrar att köpa skor för den summan pengar så länge fötterna växer minst en storlek/sommar plus att de sliter skor på ett helt magiskt vis. Igår så lossnade innersulan i Hermans gympadojor och de var helt omöjliga att använda plus att de började vara för små så skoinköp blev lite halvakut. Vi åkte till skoaffären i Enter Galleria men där hittade Herman inget han ville ha och enda andra ställe vi skulle hinna till var Skokanonen så vi åkte dit. Lovade båda barnen att de skulle få var sitt par nya skor om de hittade något och båda fick direkt syn på ett par svarta skor med rosa och silvermönster. Mönstret var koifisk, moln  och blommor i japansk stil. De provade och bestämde sig för att ta sådana.

Idag var det skoldags och båda hade sina nya skor på sig. Herman var uppspelt som han alltid är när han köpt något nytt han gillar. Jag frågade när de kom om klasskamraterna hade tyckt deras nya skor var fina.

Svaret kom snabbt :

Vincent : “Nä mamma, de sa att det var tjejskor”

Herman : “De sa de till mig också och att de var fula, det är en fisk som pruttar på dem” (bakom fisken är det ett moln).

“Jaha sa ja vad är det som gör dem till tjejskor då?”  sa jag.

Herman: “Det är rosa på dem och de är ljusa mönster det gillar tjejer”.

Vincent: “Men jag sa “det finns inget som heter tjejskor”

Herman: “Det sa jag också sen sa de inget mer, men Roger gillade dem och det gör jag också men jag behöver kortare snören”.

Sen var det inget mer med det och jag blir stolt över att jag har två grabbar med skinn på näsan och som står för vad de själva gillar. Men jag blir så jäkla less har vi verkligen inte kommit längre, vem är det som lär barnen vad som är tjejigt och killigt? Varför gör inte skolan något för att stävja sådant här, personalen måste ju höra det.

Uppenbarligen kan ju killar också gilla ljusrosa mönster på ett par svarta skor eller har jag fått två söner som har något genetiskt fel? Jag själv tycker rosa är skitfult så de har i alla fall inte fått sitt gillande för rosa från mig.

 

 

Läs även andra bloggares åsikter om skor , skateskor , genus , rosa , färg , tjejskor

Vilket goddag yxskaftsvar

Jag svarade på en enkät i villapanelen. Efter att ha tragglat mig igenom frågor om husuppvärmning,miljötänkande, bilar, färger, ommålning av hus, vad man vill läsa om i tidningen mm kom de personliga frågorna om bostadsort, årsinkomst och kön. Jag surnade till då könsfrågan var obligatorisk att svara på. Jag ogillar nämligen när man drar slutsatser utifrån kön eftersom man sedan använder det för att klumpa ihop alla av ett visst kön plus att frågan faktiskt är besvärlig att svara på för vissa. Bostadsort och inkomst kan jag se som relevant i flera av frågorna eftersom de handlade bland annat om uppvärmning och inköpsvanor.

Sist i enkäten var ett fält "kommentera gärna våra frågor". Jag frågade då: Varför frågar ni alltid om kön i era enkäter? På vilket sätt har kön med saken att göra? varpå följande svar kom:

Hej och tack för att du hör av dig.

I rapporterna som svaren genererar är det, för oss, intressant att se skillnader på åsikter mellan kvinnor och män. Därav frågan om kön.

Tack för ditt engagemang!

Vänliga hälsningar

Tina Svensson för villapanelen

Borde kanske förtydliga min fråga till dem och fråga varför könsindelningen av svaren är intressanta. Jag såg inte en enda fråga där könet har någon som helst relevans annat än att försöka fortsätta upprätthålla en bild av att män/kvinnor tänker olika. Jag tror knappast Villapanelen består av ett underlag stort nog (idag är det ca 25000 medlemmar) för att dra slutsatser som gäller generellt över könen. Jag trodde att jag var med för att min åsikt som villaägare skulle vara det betydelsefulla inte min åsikt baserat på att jag har en kvinnlig kromosomuppsättning.

Jag har skrivit om ämnet förr.

Tyvärr det blir ingen tävling...

Jag vet att många av mina läsare inte är flygrädda som jag är och tvärt om gillar att flyga och kanske till och med drömmer om att få prova på själv. Så när jag fick ett erbjudande om att anordna en tävling där man kan vinna en provflygning så tvekande jag inte tills jag fick tävlingspaketet med villkoren.

[...]För att vara med och tävla ska dina läsare gå in på hemsida för den produkt man kan vinna och sedan skriva en kommentar i din blogg vad de skulle önska sig i julklapp från denna hemsidan. Läsarna ska även bli medlemmar hos oss på Market2Member (gratis och går snabbt).

När du värvar medlemmar får du dessutom 2.000 poäng (motsvarar 20 kr) i värvningsbonus per medlem, oavsett om du vinner i tävlingen eller inte. Poäng du får i värvningsbonus kan bytas in så snart den värvade medlemmen själv samlat minst 10.000 poäng.

Vem vinner? Om du är bland de bloggar som värvat flest medlemmar när en tävling är avslutad är du en av vinnarna!
Är jag och mina läsare garanterad vinst? Nej, bara om du är bland de bloggar som värvat flest medlemmar när en tävling är avslutad är du en av vinnarna (det finns upp till 8 tävlingspriser per vecka).[...]

Så tyvärr kära bloggläsare det blir ingen tävling här, jag har absolut ingen lust att värva medlemmar till ett marknadsföringsbolag och dessutom inte kunna garantera någon vinst för jag är en yttepytteblogg som aldrig kommer bli bland de som värvar flest medlemmar, jag har ju bara 150 unika besökare om dagen och jag tänker inte springa runt i andras bloggar och tjata om en tävling. Nä aldrig!

Dessutom surade jag ihop på deras stereotypa textförslag till bloggen:

GE HONOM EN PROVFLYGNING I JULKLAPP!
För alla er som funderar på julklapp åt pojkvännen eller pappa kör jag nu en tävling där ni kan vinna en riktig
provflygning värde 800 kr! [...]

Nä för det kan ju aldrig vara så att en flickvän, mamma eller tjejkompis drömer om att få spaka ett plan?

Men någon gång kanske jag får ett vettigt erbjudande om tävling, kanske några böcker eller så (fast är det pocket hamnar de i pocketblogg.se istället).

Låter ett erbjudande för bra ja då är det nog det.

Läs även andra bloggares åsikter om Market2Member, tävling, pyramid, MLM

Jo sportbutikerna har nog blivit mer modebutiker

Tog med mig mina kläder och for ut mot Hertsön efter intervjun idag. Men när jag hade bytt om allt i bilen utom brallorna insåg jag att jag bara fått med mig byxbenen och inte själva överdelen av zip-offbyxorna och jag ville inte gå i mina dyra kostymbrallor. Klockan var inte så mycket ännu så jag tänkte jag far till Team Sportia och ser om inte de har några bra tunna vandrarbyxor som går att ta av benen på till ett bra pris (ungefär som de McKinley jag har nu och älskar). I så fall köper jag dem och åker tillbaka.

Jag kom till Team Sportia precis när de öppnade, gick ett varv på damavdelningen och hittade nada, visst fanns det byxor som gick att göra till shorts men de saknade fickor mm. När jag är ute i skogen vill jag ha kameran lättillgäglig i en benficka, kunna stoppa lite grejer i andra fickor. Fick syn på ett par trekvartsbyxor och några långa som gick att ta av benen en bit bort tillsammans med lite andra friluftskläder så jag tänkte ja men de har nog bara hängt dem där borta. Men tji fick jag, de bra byxorna var alla i herrmodell.

Jag letade upp ett biträde och sa, var har ni sådana här i damstorlekar och pekade på trekvartsbyxorna som såg så sköna ut. Hon sa här borta och gick mot damavdelningen, jippie tänkte jag, jag missade dem bara. Men nä hon visade "modebyxorna" jag ratat några minuter innan. Påpekade att jag tycker det är väldigt tråkigt att de verkar tro att kvinnor inte vill vara i naturen eller att om vi är det så har vi inga grejer med oss. Även jag har kamera, GPS och lite annat smålull med mig. Det var då hon sa det som står i rubriken "Jo sportbutikerna har nog blivit mer modebutiker". Varpå jag tillade "Men bara för tjejer" och det verkade hon hålla med om.

Är vi verkligen så få tjejer som gillar att vistas i naturen och vill ha för ändamålet lämpliga kläder. Eller är det så att butikerna bara tror att vi inte kan ha sådana intressen. Och hur skall fler tjejer vilja vara ute i naturen om det är så svårt att hitta billiga kläder som passar för dylika aktiviteter? Hur många tjejer har inte frusit i jeans och gympadojor för att de inte gått att få tag på kläder? Blev så förvänad på Fjällräven Classic hur en del par såg ut. Killen hade rejäla kängor eller terränglöpskor, rejäla byxor, och en bra vindtät jacka, ryggsäck som satt bra osv medan tjejen hade gympaskor, eller kanske vandrarkängor, jeans, en ryggsäck ofta utan höftbälte som avlastar och en "stadsfriluftsjacka" modell kort i midjan. Hade de inte hittat några bra kläder eller vill de absolut inte bli sedda i "töntkläder" eller vad? men det fanns givetvis en drös med kvinnor i rejäla kläder också men då oftast av de absolut dyraste märkena, för de billigare märkena gör väldigt lite damkläder. Hur jämställt är det?

Det blev ingen Luleåpromenad för mig idag, åkte hem, letade fram överdelen på byxan och gick ut i skogen här i närheten istället. Älskar att gå på stigarna upp på berget på andra sidan sjön.

Läs även andra bloggares åsikter om kläder, friluftskläder, genus, jämställdhet

DN fortsätter sin genusserie

Idag hittade jag två nya intressanta artiklar i DN som jag rekommenderar att ni läser. Och åter igen blir jag mörkrädd av vissa kommentarer.

• Hur skapas könsidentiteten?
  Batmanbebisar hur gulligt var inte det :-)
• Vi ser det vi förväntar oss om en nyutkommen bok Ge ditt barn 100 möjligheter istället för två. Boken skall jag nog ta och skaffa den verkar intressant.

Antar att jag inte behöver skriva en lång utläggning här var jag står i frågan.

Läs även andra bloggares åsikter om genus, kön, DN

Läsvärd artikel om att ge barnen valfrihet

Tyckte detta var en intressant artikel om att låta barn vara barn istället för att styras av könets knasiga ramar.

Det här kunde ha varit skrivet av mig:

– Jag ville till exempel spela trummor men fick börja med blockflöjt. När killarna fick gå över till trummor fick jag byta till altflöjt. Då gick jag hem och sa ”Det är inget kul med musik”.

Precis så var det, enda skillnaden att jag hoppade av när det var dags för altflöjten för det var ju trummor jag ville spela men alla platserna gick till pojkar.

Så skönt att ibland läsa om familjer som är som vår, att inte känna att man är helt galen som försöker ge barnen valfrihet. Men så läser man blogginlägg som detta (via Trollhare som skrivit ett bra inlägg om saken) eller kommentarerna till artikeln och förstår varför så många inte ens vågar prata om saken och några av de som ställer upp i artikeln vill ha fingerade namn.

Läs även En blomma på overallen betyder flicka och ”Såklart att man vill uppfostra barnen lika”

Läs även andra bloggares åsikter om genus, barn

Skatteverket bråkar vidare

Det måste finnas bättre saker att lägga våra skattepengar på än att dra upp i regerinsgrätten huruvida en man skall få heta Madeleine eller inte. Hur kan Skatteverkets tolkning av namnlagen få vara könsdiskriminerande?

Jag antar att det är denna paragraf de stödjer sig på:

34 § Som förnamn får inte godkännas namn som kan väcka anstöt eller kan antas leda till obehag för den som skall bära det eller namn som av någon annan anledning uppenbarligen inte är lämpligt som förnamn.

Men vem bestämmer vad som väcker anstöt och huruvida det kan ge obehag? En vuxen person som väljer att ta ett namn borde rinligen ha tänkt igenom om hen tror att det kommer ge obehag eller inte och ex. namnet Madeleine heter en av våra prinsessor och det väcker inte anstöt så man måste väl anse att namnet är ok som namn. Hur kan då namnändrarens fysiska kön vara så avgörande att det kommer väcka anstöt? Hur kan Skatteverket vara så infernaliskt stelbenta att de inte kan se att det finns personer som är transsexuella, vad är de så rädda för? Vad är det egentligen för folk som jobbar på Skatteverket med dessa frågor?

Jag hoppas innerligt att regeringsrätten är lika kloka som länsrättens och kammarrätten varit hittills.

Läs även andra bloggares åsikter om genus, namn

"Hen" ÄR ett bra ord

Såg att Aftonbladet idag använde "hen" ett ord jag använt här i bloggen och dagligdags i tal istället för att skriva/säga han/hon, hon/han eller när jag skriver/pratar om en person jag inte vet könet på, könet är inte av intresse eller personen har valt att vara en "hen". Fick upp öronen för ordet en gång i bilen när vi lyssnade på ring P1 och en inringare tyckte att det borde införas i svenskan. Finns redan i finskan tydligen men då som "hän". Sen dess har jag använt det här i bloggen när det passat sig. Malin Wollin verkar inte gilla ordet. Hon skriver:

Ska vi inte säga han och hon? Hen? Över min avlidna kvinnokropp med vulva att jag säger hen, höna, till mina barn.

Varför Malin är kön så viktigt att få veta, hur gör vi med de som känner att de inte hör hemma i endera (pga påtvingade könsmönster mm)? Varför skall inte de kunna få ett tilltal i form av "hen"? Undra hur mycket som skulle vara annorlunda om ordet "man", som i en generell betydelse av individer eller jag själv, hade haft en genusneutralt ord istället eller om alla "han" i ex. lagtexter hade varit "hen" då hade inte halva befolkningen blivit utesluten textmässigt. Nu måste man förklara att "han" innefattar alla människor oavsett sexuellt kön, kromosomuppställning mm.

Jag tycker tanken på könsneutrala namn är bra, man sätter inte längre kön som främsta attributet. Låt en individ mötas för den den är inte vilket kön hen tillhör. Men givetvis skall flickor fortfarande få heta ex. Malin (du tar som exempel), för det handlar om att ge fler möjligheter, inte att begränsa. Något som många tror så fort man lyfter genusfrågor.

Så Malin Wollin, våga vidga vyerna, se bortom de könsföreställningar som finns. När du möter en person som heter Lo, Kim, Eli, Annika, Anna, Bo se individen, försök inte att ställa "könstillhörighetsdiagnos" det första du gör. Bemöt människan/individen, könstillhörigheten skall inte spela någon roll hur du beter dig.

Läs även andra bloggares åsikter om Malin Wollin, Lo, Kim, Annika, Anna, Bo, genus, jämställdhet, namn, könsneutralt, fördomar, kön

Uppdatering: WitchBitch har hunnit före och skrivit så mycket bättre, läs!

Varför behöver man veta?

Jag är helt och fullt för fri abort. Även om jag själv skulle ha svårt att göra en. Jag tror så mycket på den fria aborten att jag inte borde bli upprörd över att någon väljer att göra abort pga barnets kön. Men ändå hugger det till i hjärtat att någon väljer att ta bort ett barn av den orsaken. Jag ser det som ytterligare ett tecken att många fortfarande anser att flickor är mindre värda än pojkar. Nu hade förvisso kvinnan flera döttrar redan men vad spelar det för roll om man får en flicka till när man väntar ett barn till. Vad kan en pojke ge henne som inte en flicka kan? Jag kan inte tycka det är fel att hon begår själva aborten, men skälet, hur tänker hon, så nyfiken.

Personligen förstår jag inte alls varför man skall veta könet innan barnet föds, varför är kön så otroligt viktigt i vårt samhälle? Man pratar stort om jämlikhet, allas lika värde, möjlighet för flickor och pojkar att få vara individer och inte inplacerade i en förutbestämd mall. Ändå finns det de som bara måste få veta könet innan barnet fötts.

Frågade en mamma en gång på allt för föräldrar varför hon var så arg över att läkaren på UL inte ville säga vilket kön det var. Svaret var att hon annars inte visste vilka kläder hon skulle köpa och vilken färg de skulle ha på vagnen! Jag förstår inte, har vi verkligen inte kommit längre, kommer vi komma förbi det där någon gång?

Har jag någon bloggläsare som står för "andra sidan" som kan förklara för mig, på ett sätt som logiskt går att förstå. Kan ni förstå hur jag tänker?

Ni som frågat om kön, varför har ni velat veta?

BTW Aftonbladet verkar ha klippt bort några rader i sin redigering av texten eller så har kvinnan gjort någon form av tidsresa och blivit gravid i ~11 veckan redan efter 1 månad. Expressen har med vad som saknas.

Läs även andra bloggares åsikter om abort, kön, fosterdiagnostik, genus

Tappat bloggfart

Det händer typ nada i mitt liv just nu, tidningarna skriver inga galenskaper, eller jo jag skulle kunna ha en hel utläggning om hur mossigt/förlegat och stereotypt det framstår att starta en "kvinno-tv-kanal" men vem ids läsa? Alla vet redan var jag står i frågan, känns idag som jag inte kan komma med något nytt ändå. Konstaterar bara lite trött att världen verkar bli allt mer könssegregerad, vi kvinnor förväntas titta på rosa flufffluff och killarna på testosteron och explosioner. Varför försöker jag ens få mina barn att våga vara sig själva, tro på att de är individer och inte ett kön? Vuxenvärlden i övrigt verkar ju inte sträva åt det hållet utan snarare tvärt om. Uppgivenheten sprider sig i kroppen.

Så det blir med andra ord inte mycket eget bloggande, svarar på lite utmaning för en gångs skull. Nä får väl ta ett varv genom nyheterna och se om ja hittar något intressant. Skall försöka skriva en bokrecension också. Läste ut Labyrinten igår. Skall stryka den i att-läsa-listan. Fyllde på min bloggrulle i sidan igår så att det skall finnas mer att välja på om ni via min blogg antar Mymlans utmaning om vidgade vyer.

Lyssnar vidare på Dagens Spotifylista (Laibach - Bach) om är hur skön som helst. Lyssna du oxå, de har YouTubelänkar för er som inte har Spotify.

Läs även andra bloggares åsikter om Bloggtorka