31 december 2010

Gott nytt år!

Skall försöka återta mitt bloggande lite mer i år och skriva lite mer blandat. 2010 blev det mest jag jag jag. Kommer göra ett nytt försök med 365mil som havererade i år pga november och december som gick i sjukdomens tecken plus att det var så jävla kallt ute. Kommer en summering i ett eget inlägg i morgon när jag också startar 2011 års försök. Någon som hakar på?

Funderade ett tag på att summera året här i bloggen som jag gjort flera gånger förut men i år kändes det som det inte var så mycket kul som hänt men sex händelser som jag gillat och kommer minnas länge är resan till Abisko för skidåkning, Lapland Ultra, SSWC, Fjällräven Classic, Muddusvandringen med familjen och Abiskoturen med Vincent.

Pocketblogg har jag under året recenserat 57 böcker, och jag har 12 lästa böcker orecenserade så det är väl bäst att jag tar tag i dem. På filmsidan ser det värre ut men lovar bättring. Har bestämt mig för att se film utan min filmpartner han har ju aldrig tid för att se film nu för tiden. Kommer inte bli lika roligt men det är inte så kul att bra vänta heller.

26 december 2010

24 december 2010

Granuppdatering

Med tillräckligt mycket glitter och ett hörn kan man göra underverk eller?

Årets julgran är inne

Svärmors man var i skogen och hämtade granen. Grön är den men grann kommer den nog aldrig bli inte ens efter pyntande.



- Posted using BlogPress from my iPhone

God jul!

En liten hälsning från Hässjö prästgård. Ute är det strålande sol och -28 grader.





- Posted using BlogPress from my iPhone

15 december 2010

Tydliga skillnader mellan kvinnor och män?

Min vän Anders skickade mig en länk till en video för en träningsprodukt som verkar helt menlös. Jag klickade mig vidare och insåg att den första reklamen var riktad till kvinnor och det fanns en "for men" också. Tittade på den filmen också och slogs av hur otroligt olika de marknadsför samma produkt till kvinnor och män. För kvinnor fokuserar de på hur man efter träningen kan använda kortärmade toppar igen och hur man bara tonar armarna och skuldrorna medan man till männen pratar en massa tekniska fakta och hur man får stora muskler på armar och bröst. Undra varför den bara skulle ge effekt på biceps och triceps på kvinnor men så många fler armmuskler samt bröst på män. Varför har män en garanti på att få lämna igen den men inte kvinnor?

 

12 december 2010

Gradering igen

Gradering 007 Idag var det första gången som Vincent graderade på nya klubben. Han bytte stil i höstas från Ashihara karate (på Bodens bushido center) till Inoue-ha Shito-ryu (på Bodens karateklubb) vilket betyder att han har behövt lära sig ett 10-tal kator på bara en termin istället för 6 terminer. men han är duktig på att memorera. Tycker han är duktig som lär sig allt så snabbt men jag märkte att tekniken blivit lidande av att vara i en så stor grupp och så mycket nytt att lära in. Utan en relativt strikt sensei/senpai som är och petar i barnen och noga med tekniken så slappnar han av lite för mycket. Han tar nog inte tillräckligt eget ansvar för att finslipa detaljerna. Men det kommer nog i och med att han känner sig tryggare i klubben och vågar ta för sig för här verkar filosofin snarare vara att man måste gå och be om hjälp och stöd om man tror man behöver det snarare än att få hjälp och stöd när någon annan ser att man behöver det.

Gradering 539 Barnen som graderar är modiga, de går upp ett och ett inför en publik på ca 50 personer och gör sina kator. Några av barnen är otroligt duktiga, ni vet så där så man får tårar i ögonen. När Vincent skulle upp var jag toknervös. Han fick veta vilken kata han skulle börja med, upprepade namnet och körde, fel kata!, men redan några steg in i den kom han på sig, återgick till ursprungsläge och ropade upp katan igen och körde rätt. Det var nära att mina naglar gnagdes av i ren nervositet. Men sen gick nästa kata strålande och sen fick han väja en själv, och han tog en han visste att han kunde bra. Min duktiga duktiga kille.

Gradering 003Så nu har han vitt med lila streck samt ett fint diplom och är stolt som en tupp. Han blev extra glad över ett grattis-SMS från sin Ashihara Sensei som kom på kvällen. Vi får se vilken klubb han fortsätter i så småningom, när han blir lite äldre finns det ju återigen en karategrupp att träna i hos BBC. Just nu har de Budoträning för barn vilket Vincent inte ville gå på men han saknar sin Sensei.

Herman provar skor och mössa

Mamma är jag cool nu? Herman testar skor på Ruter Retro Café.





"Shit vad svårt det är att gå i klackeskor."


- Posted using BlogPress from my iPhone

09 december 2010

Min lilla tänkare

I vår kalender från kommunen står det på decembersidan “2010 har varit ett år där miljö och klimatfrågor har fyllt mycket av vår vardag. Ibland kan framtiden nästan se hopplös ut. Men som det sägs i adventspsalm: när några trotsar mörkret kan framtiden slå rot.”
Herman:
Mamma visst skrev de och tryckte kalendern 2009? Hur kunde de veta hur 2010 skulle bli redan för ett år sedan?
På förra årets STF-medlemskort stod det STF 125 år 2010. I år stod det inget och Herman kommenterade:
Mamma varför står det inte STF 126 år 2011? Det borde väl vara lika mycket att fira att man fyller 126 år, det är ett år mer.
Jag förstår varför hans fröken sa på utvecklingssamtalet att han är en som tänker och analyserar och reflekterar över saker och ting.

05 december 2010

Julstuga på Gruvberget!

Ta en paus från julstöket hemma och kom och hälsa på uppe på Gruvberget mellan 11 och 13 den 11/12 för lite mys framför brasan, dekorera några pepparkakor, lämna din önskelista till Tomten och köp lite gröt och en macka. Kanske ha vi fått mer snö i backen så att det går att swicha ner för backen i en pulka.

julstuga_ff

02 december 2010

Än så länge orkar den sig upp över horisonten


- Posted using BlogPress from my iPhone

Jäkla skit

Ett rör frös sönder i källaren igen, vi hade lyckats glömma bort att slå på elelementet i det nedre garaget och vips hade vi en vattenläcka. Det konstiga är ju att vi inte ens har haft det speciellt kallt. Åter igen tur att det var i pannrummet som är helt i betong med golvbrunn. Men inte är det så kul ändå. Röret som gick sönder går till ett handfat vars placering vi aldrig riktigt förstått där nere i pannrummet, kanske kan man lika gärna kapa ledningarna dit och slippa läckaget den vägen?

En enda fördel nu när jag sitter och väntar på rörmokaren kan jag ägna mig åt Lottens julkalender och lucka 2. Aldrig känner jag mig så korkad som i december. Men det är sjukt kul.

24 november 2010

Jag är nog en Fixar-Lasse eller en Nybörjar-Calle

Vi i villa nr 10/10 har ett dubbeluppslag med julklappstips. De har delat in tipsen till 4 personer. Trädgårds-Tora, Fixar-Lasse, Mamma Bra och Nybörjar-Calle. Det kan ju hända att Vi i villa har varit väldigt framsynta och moderna och anser att Tora, Lasse och Calle är könsneutrala namn men jag tvivlar, då hade nog det varit en bättre bredd på produkterna under varje rubrik.
Vi i villa julklappstips
Jag blir så trött, varför måste tidningarna spä på föreställningen om att den enda teknik kvinnor kan vara intresserade av hör till köket och varför skulle inte en man kunna bli glad över att få en sängbricka eller en mysig lampa?
Det är lika illa som Pontus Schultzs kommentar i SVT i morse där han pratade iPads “[…]det är faktiskt inte tekniknördarna som köper den här, 41 % av de som köpt den här är kvinnor”.
Det är så jävla korkat sagt att jag förvånas över att han inte kommer på sig själv och garvar åt hur tokigt det blev.
Jag är med i Vi i villas konsumentpanel men har slutat svara på deras frågor eftersom de alltid vill veta kön. Frågade om varför de frågade efter det och på vilket sätt könet spelade roll för det jag svarar på, fick svaret:
Hej och tack för att du hör av dig.
I rapporterna som svaren genererar är det, för oss, intressant att se skillnader på åsikter mellan kvinnor och män. Därav frågan omkön.
Tack för ditt engagemang!
Att de ansåg att det var intressant fattade jag väl också annars hade de väl inte frågat, men varför är det intressant att dela in befolkningen i just kön? Det kunde de uppenbarligen inte ens själva förstå.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Jag och Viktor har ett projekt ihop

Lite löst prat på jobbet och några minuter senare ägde jag 365mil.se och 365mil.nu och har kastat ihop en väldigt rudimentär specifikation (önskelista) till Viktor som lyckades kläcka ur sig, jomen visst jag kan koda. Så nu har vi plötsligt ett hobbykodningsprojekt ihop som helst bör vara klart till 1 januari.

Vad handlar det om då, jo Viktor tyckte att min tokiga idé om 365 mil på ett år borde kunna tilltala fler så varför inte testa och bygga upp en site kring det. Så nu kör vi. Eftersom vi yrat om det på Twitter redan är det ingen hemlighet så därför kommer det säkerligen dyka upp mer om det här i bloggen så småningom.

Vi kommer använda Codeigniter för att bygga webbplatsen, har vår to-do-lista i Google Docs (kanske slänger vi upp den på 365mil.se under arbetets gång också så att ni kan komma med synpunkter).

Saker som måste fixas är att bestämma vilka funktioner som skall finnas med, rita en logga, klura på integrationer mm. ni som har idéer får hemskt gärna bidra.

22 november 2010

Mamma, de där Södertälje de var inte så mycket Kings

LF BasketIdag på lunchen stötte vi på Håkan Larsson i LF basket och jag insåg att kvällens match är hemmamatch. Så när jag kom hem på kvällen frågade jag grabbarna om de ville gå på basket idag. De har inte varit på basket sen de var kring 1-2 år gamla så det var ju dags.

Vi skyndade oss till Luleå och kom bara några minuter innan match till Pontushallen för att upptäcka att de bara tar kontanter i kassan. Suck, jag hade bara 105 kr i plånboken. Vi hade gett upp och var på väg från hallen för att gå och äta istället när min kollega Johan som också är basketintresserad kom. Frågade lite snällt om han hade några kontanter att låna ut och jovisst han och hans polare skrapade ihop så jag kunde köpa biljetter. Tack Johan och kompis"!

hermanVi fick ståplats på ena långsidan, ungarna lyckades sätta sig i en trappa. LF Basket och Södertälje Kings bjöd på en riktigt bra match där hemmalaget segrade med 87-66. Ungarna verkade gilla det och jag insåg hur mycket jag saknat att gå på basket.

Herman lyckades snappa åt sig en av buffarna som kastades upp på läktaren i en Time Out, stolt kille.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

21 november 2010

Var hamnar min bokning? Det är inte många rätt på Bilprovningen

image

Kommer jag boka tid i Arvidsjaur eller Kalix?Och vilket årtal 2010 eller 110?

Jag måste säga att jag starkt ogillar nya systemet på Bilprovningen som är ett resultat av att de inte längre har monopol. Istället för att få en tid bokad och ett brev utskickat om att jag skall bekräfta min bokning hade jag fått ett mail som hamnat i skräpkorgen. Det mailet läste jag aldrig. En dag här i oktober kom jag på att jag nog behövde boka tid för besiktning (medveten om att det hade kommit ett brev från Swedac och att bilprovningen tappat sitt monopol). Loggade in, blev aningen förvånad när där fanns en tid föreslagen 22 november. Den tiden passade mig inte alls, bokade om till 26 november stängde ner och var glad.

Igår loggade jag in igen, var inte helt säker på om jag hade bokat kl 0700 eller 0800, tiden fanns nerkottrad i mitt block som var kvar på jobbet. Blev aningen förvånad min bokning var borta. Gick till min mail, sökte efter Bilprovningen och insåg att jag aldrig fått någon bekräftelse på min ombokning det enda jag hittade var brevet i spamfoldern, det jag aldrig hade läst. Där stod det att de bjöd in mig till bilprovning den 22 november och att jag skulle bekräfta genom att betala senast 25 oktober.

Jag är rätt säker på att tidigare år har det räckt med att bekräfta sin bokning via webben och sen har man betalat på plats. Tog för givet att min flytt av föreslagen tid räknades som bekräftelse av bokning men tydligen inte. I brevet stod det “Vid ombokning: Betalningen måste vara oss tillhanda senast fem arbetsdagar före
besiktningsdagen.”
Men eftersom jag aldrig läst mailet utan bara gick in på deras webbplats så missade jag denna info och är rätt så säker på att det inte stod något om betalning där. Eller så stod det så diskret att jag som bokat bilprovning en massa gånger innan inte ens tittade där denna info dök upp eftersom jag var van att det skulle fungera som vanligt.

samtidigt skriver de under Viktig information i mailet:

Betalning
Om du väljer den föreslagna tiden betalar du in avgiften
till PlusGirokonto 492 12 00-4. Kom ihåg att ange OCR-nr:
Bokar du en annan tid via internet eller telefon kan
besiktningsavgiften också betalas in på ovan angivna
plusGirokonto, ange även OCR-numret ovan. Betalningen
måste då vara oss tillhanda senast fem arbetsdagar före
besiktningsdagen. Du kan också betala på stationen med de
flesta bank-, kredit-, eller bensinkorten. Det går även att
betala kontant.

Kan de ta och bestämma sig?

Nu har jag i alla fall bokat en ny tid i Kalix på en lördag, när jag ändå är i Kalix kan jag väl passa på att ta mig en tur till IKEA i Haparanda.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

19 november 2010

Är det detta som är #mymlaneffekten?

20:20 skrev @mymlan detta:

image

Sen såg det ut så här i min inbox:

image

Så brukar det inte se ut efter en #ff men så hör @mymlan till det inre kärnklustret i svenska bloggosfären och då är det många som lyssnar.


Och vad är #mymlaneffekten?
image

Ytterligare ett exempel på Mymlaneffekten.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

16 november 2010

Men skrutt

Helroliga och trevliga Andreas Ekström föreläser i Luleå idag kl 19 om sin bok Googlekoden. Det hade jag helt missat och nu sitter jag på karateträning idag istället :-(

14 november 2010

11 november 2010

Släpade mig till vårdcentralen idag

Lyckades ta mig till vårdcentralen idag. Väl där i väntrummet kom tankarna, tänk om värdena är bra och jag mår så här kasst av något annat. Eller ännu värre värdena är riktigt dåliga och det egentligen beror på något skitknas i kroppen som man inte hittat och inte kommer hitta för att jag anses vara färdigutredd. Det är ju min största skräck att ex få tarmcancer som ofta upptäcks via anemi men att man inte hittar det eftersom jag ändå har anemi jämt och ständigt. Men men jag får ha lite förtroende för både mig själv och vården.

Tog i alla fall ett blodprov, fick en bra sköterska som valde att ta det i armen istället för fingret för att få ett så riktigt värde som möjligt. Hon vände sig sakta om från apparaten och sa aj aj det var illa, 70 du har Hb 70.

Whoops inte undra på att jag är helt slut och att en milpromenad igår tog 2 timmar.

Jag fick sätta mig ner och vänta, blev uppropad för att träffa en sköterska som tyckte det var onödigt att ag träffade henne först eftersom det ändå behövs en läkare som beslutar om behandling. På henne lät det dock som "du skall till sjukhuset för blodtransfusion". Så jag ställde in mig på det medan jag väntade på läkaren.

Hade otrolig tur att få träffa samma läkare som Herman fick träffa för astman, han är superbra. Lyssnar och tar en för att vara en intelligent varelse.

Han konstaterade att det är dags för ny Ferinjectspruta och sen ordentlig uppföljning. En uppföljning som alltid legat på mig annars.

Men jag fick inte tag på min distriktssköterska och ingen annan kunde tydligen boka i hennes kalender, så otroligt osmidigt. Så istället för spruta på måndag morgon blir det ett samtal måndag morgon med bokning.

Men som läkaren sa, "Svimmar du i helgen åker du in till akuten där har de medicinen på plats". Man skall ju kunna leva också.

Men trots ett bra bemötande och planerad vård så gnager känslan i mig, tänk om det är något allvarligt fel på mig som de inte hittat. Men å andra sidan har jag ju haft det så här sen jag var 12 år, jag borde ju ha hunnit dö vid det här laget i så fall.

10 november 2010

Kroppsligt helt slut!

Jag tro mina järnvärden har lagt sig i Marianergraven och längre ner än så går det väl knappast att komma. Jag är kroppsligt helt slut. Blir anfådd och helt slut i kroppen och får tokhög puls av att bara gå uppför minsta lilla kulle/trappa. Fryser som om jag vore nedsänkt i Marianergraven tillsammans med järnvärdena, huttrar konstant. Myrkrypningar i benen hela nätterna som gör att jag inte kan somna och blir ännu tröttare och när jag sitter stilla på kontoret blir jag galen på mina ben. Tror nog det är dags att jag tar mig till vårdcentralen och kollar mina värden och får behandling men som vanligt blir jag så jävla less på att detta kommer om och om igen. Igår var jag så trött att jag tappade bestiken när jag åt lunch, jag orkade inte hålla i dem.

Jag vill vara frisk!

Uppdatering: Jag glömde ju det jobbigaste av allt, minnet är just nu nere på obeskrivligt låg nivå, tappar saker hela tiden min arbetsplats är full i postitlappar så jag skall komma ihåg vad jag skall göra så brukar det inte vara.

Uppdatering 2: Glömde ju en sak till, den konstanta frossan blir ju inte bättre av att jag hela tiden är sugen på is, hemma kan jag kanpra i mig innehållet i 2 islådor i ett nafs och sen tokfyser jag ännu mer.

09 november 2010

Ge Pocketblogg lite röstkärlek!

I morgon är sista dagen man kan rösta på min lilla baby, den jag har delad vårdnad om med flera andra,Pocketblogg, Vi är sjukt stolta över att andra året i rad ha blivit nominerade som Bokblogg i Stora Kulturbloggspriset. Ifjol vann vi.

Så varför inte studsa in dit och ge oss ditt stöd, vinst i år igen skulle värma fint. Här hittar du information om Stora Kulturbloggspriset, och röstningsinfo finns här. Se så iväg med dig nu och visa att du uppskattar Pocketblogg.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

08 november 2010

Minnen tar över hånandet

image Jag surfade lite på aftonbladet och fick syn på en annons för OnePiece och blev alldeles full i skratt. Overaller i mjukistyg med häng i skrevet. Vem fan vill ha det idag? De ser ju inte kloka ut. Faktiskt helt fruktansvärda och jag tänkte skriva ett riktigt hånande inlägg om denna vedervärdiga skapelse men så anföll minnena mig.

En gång på slutet av 80-talet köpte min mamma en aprikosrosa mjukisoverall med knappar. Den var från Ellos minns jag. Horribel. Men den var för kort för min mor så jag fick den av någon anledning. Den låg i garderoben läääänge men en dag var jag hemma från skolan, sjuk och jag frös som en tok och slet fram overallen. Den blev sedan favoritmysplagget. Ful som stryk. Min styvfar brukade säga att det är ju ingen risk för incest i den här familjen när jag hade på mig den. Min pojkvän hatade min urcellen-Ellendräkt.

image Och trots att den var så horribelt ful och alla pojkvänner fann den avtändande hängde den med i väldigt många år. Med åren blev den full med fläckar från hårfärgning och uttänjd i tyget. När jag och nuvarande sambon flyttade till huset år 2000 kom den med i flytten (fast sambon hade försökt försnilla den) men snart så rymdes inte gravidmagen i den längre och då tog jag beslutet att hiva den i soporna, men kanske mest för att den sprack i grenen.

Men än idag kan jag på kalla dagar saknar jag min otroligt fula overall som ni kan se på bild här till vänster, lyckades hitta ett gammalt foto jag kunde fota av.

Så kanske dags att offra en tusing på en OnePiece, de har ju tom luva de saknar mina gamla och med inbyggd skämskudde man drar helt enkelt upp dragkedjan när filmen man ser på är för pinsam.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

06 november 2010

Positivt överraskad

Jag missade förra veckans och det innan av Så mycket bättre på TV4 och kände väl egentligen mest “åh nej inte ett program till där ett gäng kändisar samlas en vecka och babblar om sig själva”. Men idag råkade jag slå på TV:n precis när det började och dagens person i fokus var Petter. Vissa Petterlåtar har fastnat andra har totalt gått mig förbi och sen finns de de som jag inte alls förstått mig på. Men i mitt Twitterflöde lät det redan de första minuterna av programmet som om Petter är guds gåva till den svenska musiken så jag stannade kvar och det ångrade jag inte en sekund. I programmet var även Lasse Berghagen, September, Lill-Babs, Plura, Christer Sandelin och DiLeva med. Inte en uppställning musiker jag lyssnar på direkt men något magiskt hände. Dessa udda fåglar tolkade Petter och jag diggade det jag hörde. Helt magiskt.

Särskilt föll jag för Septembers version av Mikrofonkåt och Lasse Berghagens version av Längesen. Mikrofonkåt gjordes även i en improviserad duett med Petter, får de synka ihop sig kommer vi ha en dansgolvsplåga hela vintern (ja det kommer det bli med bara September också).

Nu skall jag se till att inte missa övriga program, vilken underbart TV-program så fyllt med värme och kärlek. snacka om feelgoodprogram.

September - Mikrofokåt

Lasse Berghagen - Längesen

September & Petter – Mikrofonkåt

Vintercykling är ju härligt!

Jag har alltid ställt in cykeln så fort vädret ens har varit i närheten att slå över till vintern (förutom när jag bodde på Porsön då hände det att jag cyklade till högskolan, 5 minuter). Men så var jag ute och cyklade för några dagar sedan då snön började falla och jag dog inte. Så idag när jag sen, klockan han bli 13 innan jag tog mig utanför dörren skulle promenera 2 mil så såg jag någon cykla förbi på gatan och tänkte. Hmm 2 mil går ju mycket fortare på cykel än till fots. Går jag kommer jag inte vara hemma förrän det blivit mörkt igen. Jag skall nog prova att cykla, funkar det inte kan jag ju gå.

Så upp på cykeln, och iväg i några cm snö som kommit under natten och det gick finemang. Efter ca 1 mils cykling var det faktiskt tom riktigt skönt och jag bestämde mig för att ta min 3,4-milstur runt byarna här i närheten Skogså, Vibbyn och Brobyn. Efter 1,5 mil började det snöa lite lätt efter 2 mil vräkte snön ner. Det blev inte direkt lättare att cykla men det var lika skönt. Varför har jag inte vintercyklat tidigare? Idag var det bara –3,2 grader ute så det var ju inte så där jättekallt heller. Men kallare än så kanske det inte är skönt alls.

Naturen är speciell när det snöar (ån jag korsar strax efter 23 på kartan nedan).

IMG_1025

Men man blir lite snöig.

IMG_1028

image

Klicka på kartan för att se den större.

03 november 2010

Självmordskandidater

Många drabbas av höstdepression nu när mörkret slagit till och som alla vet kan det även leda till självmordstankar. Detta är något man tydligt kan se på gatorna i Boden nu om hösten. Dagligen möter jag både till fots, med bil och cykel dessa människor som så gärna vill slippa ifrån jordelivet att de är beredda att förstöra en annan människas liv på köpet.

Vilka talar jag då om jo, de där som går/cyklar mörkt klädda utan en tillstymmelse till reflex eller lampa. De där som man upptäcker när man är bara någon meter ifrån och tackar en högre makt för att man några sekunder innan inte gick ut i vägrenen för att släppa förbi fartdåren bakom.

Idag såg jag en cyklist på Väg 97, det enda som avslöjade att det fanns en cyklist framför mig var en reflex på ena trampan. När jag senare var ute och cyklade (införd hjälm med pannlampa, reflexväst och med cykellysen och cykelreflexer (minus vit framreflex för den har någon brutit av för mig såg jag idag)) mötte jag ett antal personer som var ute och gick i vägkanten. Ett par höll jag på att köra på, de gick med trafiken och hade alltså ryggarna mot mig, de såg jag när jag var en meter ifrån dem, fick bromsa hårt och kasta mig åt sidan.

Andra jag möter är föredömliga, reflexväst och inte helt sällan pannlampa, reflexer på hunden och även på koppelsnöret. Då blir man glad, de syns på långt långt avstånd. Tänk om fler kunde vara förståndiga och inse att om de vill ta livet av sig så finns det smidigare sätt än att chansa på att någon skall köra ihjäl dem.

Stolt över mig själv

Min katastrofala missberäkning med mina #365mil har gjort att det är lite tufft nu, att avverka 1,57 mil varje dag är inte det lättaste men vädergudarna har varit med mig så det har funkat att cykla denna vecka.

Idag hade jag efter jobbträningen egentligen inte behövt göra något eftersom jag måndag och tisdag gjort lite mer än 1,57/dag. Jag var toktrött när jag kom hem och efter middagen lade jag mig på sängen och sträckte ut en värkande rygg och somnade i nästan 30 minuter. Vaknade kl 20:00 och började klä av mig för att krypa ner i sängen på riktigt istället men så ryckte jag tag i mig själv och tänkte fan det är bara 9 km cykling som behövs hur jobbigt är det på en skala egentligen, det tar ju mindre än 30 min.

Så istället för att borsta tänderna i badrummet tog jag på mig träningskläder och gick ut i det kolsvarta duggregnet och cyklade. Väl ute i den friska luften kändes allt så mycket bättre och vips hade jag cyklat 2 mil istället. Kom hem och kände mig stolt, jag hade inte latat mig trots att tillfället helt klart fanns där, jag hade tagit mig ut fast jag var trött och det var kallt ute. Dessutom gjorde jag lite mer än vad jag behövde.

27 oktober 2010

Missräkning i #365mil

Jag har ett Google doc som håller reda på hur jag ligger till vecka för vecka. Någonstans på mitten hade jag råkat kopiera in en bra vecka även veckan efter som egentligen var katastrofal och sen var det några andra småfel som tillsammans gjorde att jag istället för att ligga -25. mil som jag trodde efter 9 mycket lat/sjuk/skadad-veckor ligger jag -38,58 vilket innebär att de dagar som nu är kvar måste jag avverka i snitt 1,57/dag. Det blir tufft.

Jag får hoppas att det kommer snö snart så jag kan åka längdskidor. Funderar även på att försöka mig på lite morgonpromenader. En halvmil på morgonen och en mil på kvällen borde gå. Det är 68 dagar kvar av året jag får verkligen försöka röra på mig alla de dagarna för att inte misslyckas. Blir så arg på mig själv när jag latat mig för att jag låg på plus och sen blev jag sjuk och fick ont. Skulle låtit plustiden bara gått åt till sånt inte till lathet.

23 oktober 2010

Blev ofrivilligt spammare

Idag ramlade det på några minuter in en massa mail om att mail jag skickat inte kunde levereras. Det plingade i telefonen oavbrutet och jag var tillslut tvungen att ta upp den ur fickan där jag stod i kassan på fiket under karatetävlingen. Insåg snabbt att lösenordet behövde bytas och gjorde det men hela min kontaktlista hade redan fått spam. Mycket irriterande och pinsamt. Ni som fick mail ifrån mig ber jag så mycket om ursäkt till. Jag hoppas innerligt att jag slipper den här typen av intrång i mitt e-liv igen. Ingen kul känsla alls. Skall för säkerhets skull scanna datorn oxå så inte ungarna släppt in någon skit som Norton Antivirus av någon anledning missat. Men det verkar inte som den hittar någon skit, snart scannat klarat hela disken med olika program.  Såg i GMail att det var någon från Kina som varit inloggad 2 gånger en gång 17 timmar före spam gick iväg och sen när spam sändes iväg. Efter lösenordsbytet verkar det lugnt.

22 oktober 2010

Epic #fail

Man kan lugnt säga att kladdkakemuffinsen blev totalt misslyckade. Goda är de men helt oserverbara på karatetävlingen i morgon. Tur att det står en äppelkaka i ugnen nu.


- Posted using BlogPress from my iPhone

09 oktober 2010

Som halibaner?

Jag mumlar för mig själv något om rasister minns inte exakt vad och Herman frågat mig vad en rasist är. Jag förklarar att det är en person som inte tycker alla är lika värda och som gör skillnad på folk ... han avbryter mig och säger "som halibaner?" Talibaner menar du frågar jag och jo så heter de ja medger han och fortsätter att de är lika dumma, de gillar inte tjejer och tror att de inte kan något bara för att de är tjejer. Åh min lilla kloka snart 8-åring.

06 oktober 2010

Nu är den hemma


Idag hämtade jag min Samsung Galaxy S och funderar som bäst på vad den skall döpas till. Den kan ju inte heta Beas Galaxy i vår lista över enheter som får koppla upp sig på det trådlösa nätet. Alla enheter som är mina har tenamn. Nu måste jag alltså komma på ett.

Vad tror ni om Oolong?


- Posted using BlogPress from my iPhone

05 oktober 2010

Första slöjdalstret

En stolt Vincent kom hem med en smörkniv han gjort själv i slöjden.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Sårhelvete

Emilians sår på halsen har spruckit upp för tredje gången. Trots att det hade läkt ihop fint. Det börjar nog bli dags för den där dunderkuren med penicillin som skall ta död på bakterien han hade i såret.

04 oktober 2010

Undrar hur många ansökningar de kommer att få

särskrivning

Varför måste man ha en ledare med en bank och brukar man inte vilja ha konsulter med lång erfarenhet? Eller är hela annonsen ett test?

30 september 2010

Vilken timing

Jag beställer en Androidtelefon (Samsung Galaxy S) som jobbtelefon idag och då släpps nyheten att Android market börjar med betalappar i Sverige. Ibland har man bra timing.


28 september 2010

Vilken konstnär jag (inte) är

Tittade på det här fotot (som egentligen skall vara liggande) jag tog i söndags och sen när jag skulle testa Doodle så blev det naturligt att rita ett höstträd. Jag skall nog hålla mig till fotografering.






- Posted using BlogPress from my iPad

27 september 2010

Första blogginlägget från den nya leksaken

Tyvärr finns det ju ingen kamera så blogginlägg från paddan kommer för det mesta vara bildlösa. Än så länge finns inte heller Blogpress för iPad så gränssnittet lämnar en del att önska men det finns i alla fall svenska tecken. Men men jag köpte den kanske inte främst för att uppdatera denna blogg.



- Posted using BlogPress from my iPad

21 september 2010

Hur tänkte ni nu?

Den här gången är min undran betydligt mer allvarlig. Den person som publicerade ett register från SD på webben så att alla kan söka fram vem som är medlem begärt info mm. kan inte ha tänkt klart. Inte tänkt alls.

Jag tänker inte ge adressen till sidan och inte länka till någon som gör det heller. Jag vill inte bidraga till att listan sprids ännu mer. Vi vet inget om människorna på den listan och vi har faktiskt ingen rättighet att grotta i vem som sympatiserar med vilket parti. Jag vet hur det är att hamna på en av deras listor utan att vilja ha något som helst samröre med dem. Vi har ingen aning om hur många namn på listan som inte alls sympatiserar med dem.

En gång i tiden (tidigt 90-tal) började det dimpa ner material från SD i min brevlåda. Det var på den tiden de inte ens försökte vara rumsrena. Någon hade i mitt namn anmält att jag ville ha info. Första gången materialet kom var jag inte hemma, min underbara somaliska granne vattnade mina blommor och tittade väldigt konstigt på mig när jag kom för att hämta min nyckel. Hon ville knappt prata med mig. Jag klev in genom ytterdörren och möttes av ett allt annat än diskret brev från SD. På den tiden publicerades tack och lov inga listor utåt så jag hade sluppit att vänner och arbetskamrater skulle titta snett på mig på morgonen. Det tog ett bra tag att bli av med mitt namn på listan många samtal och ett brev. Jag mådde illa varje gång det låg ett nytt brev från dem på hallgolvet. Men en sak var bra, jag fick materialet levererat och kunde skriva en inlämningsuppgift om dem i skolan. En bekant ville "känna sin fiende" och beställde frivilligt material han höll heller aldrig på att komma av listan. Sen bildades AFA och började jiddra om att de visste vilka som var "medlemmar" då blev min kompis jävligt rädd över att stå på listan.

Alla som känner mig vet nog vad jag anser om SD, vad den största anledningen var till att jag flyttade 120 mil. Att jag försvarar att SD-anhängare inte skall hängas ut kan te sig konstigt men de är människor, de har rätt till sin åsikt hur fel jag än anser att de har. De har rätt att inte känna sig rädda, förföljda. Vi lever i en demokrati vi måste kunna möta dem med argument och inte ta till den här typen av aktioner. Vi måste och det är vår skyldighet att upprätthålla de mänskliga rättigheterna för alla.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

20 september 2010

Hur tänkte ni nu?

Fick upp en enkätfråga på Allt om mat när jag skulle läsa ett recept.

image image

Tror ni jag är intresserad av ett vinpaket när jag nyss svarat att jag inte dricker vin. Hittar heller ingen info om att man skall uppge sin ålder, har ni tänkt att skicka hem vin även till underåriga?

Trädgården förberedd för inflyttning

Muckelhusen är klara nu väntar vi på mucklorna.




- Posted using BlogPress from my iPhone

15 september 2010

Är snabba kommunikationsvägar alltid bra?

Jag har ända sen i somras, 28 juli närmare bestämt, gått och grubblat på texten i en krönika i Tidningen Extra (s. 18) skriven av Andreas Lind VD:n på Norrbottens Handelskammare.
Han skriverAndreas_Lind_Tidninge_Extra_Boden_v30_28_juli_2010:
"[…] jag skall bli sämre på att använda kommunikation som en ursäkt för bra planering. För visst gör enkel kommunikation oss mer flexibla. Men i samma veva verkar det göra oss fullständigt oförmögna att planera. Resultatet blir inställda möten och dålig framförhållning, något som länge varit en del av min vardag. Och jag har ofta ursäktat mitt beteende med lite kommunikation i elfte timmen, genom ett SMS eller ett mail. Och därmed sluppit att inse att jag planerat dåligt. Igen.
Dags för bot och bättring således, och jag har egentligen redan börjat. Några gånger har jag nu stämt träff med mina vänner och angett plats och exakt klockslag – redan en eller två dagar innan träffen. Det är ganska lustigt att se seras reaktioner, när jag säger att vi ses klockan två på caféet. Eller att jag kommer att sitta i bilen utanför klockan halv fem, för att sen inte höra av mig utan bara göra som överenskommet.
För jag vägrar att tro att vi gjort det omöjligt att ses på en specifik plats, en förutbestämd tidpunkt. Att varje möte måste kräva två eller tre SMS, även om förutsättningarna inte ändras. Det om något är dålig kommunikation."
Min bekantskapskrets är mästare på det där, inget kan planeras i förväg, allt sker i sista minuten. Kanske jättelätt när man är singel och bara har sig själv att tänka på och obegränsat med SMS i abonnemanget. Men jag måste ofta ha barnhämtning, fixa så att familjen har mat att laga/äta, ta mig till platsen som oftast är Luleå 30 min hemifrån osv… Det funkar inte för mig att få ett SMS “Nu sitter vi på fiket” även om vi 2 dagar innan pratat om att ses på fika den dagen.
Men jag tror en stor bov i det hela är att man vill inte binda upp sig, något annat bättre kan ju dyka upp och har man då inte bokat någon plats och tid så är det lätt att komma undan med ett SMS “kan inte fika idag” samma dag som det var tänkt att man skulle ha setts.
Har den snabba kommunikationen och vår ständiga nåbarhet utarmat hur vi umgås och vårt sätt att bestämma hur vi skall umgås?
Hur gör du? Hur är det bland dina vänner? Kan ni bestämma saker i förväg och hålls de överenskommelserna eller kommer det ett SMS som ändrar planerna? Eller planeras allt i sista sekund med en massa meddelanden som går till de inblandade?

Uppdatering: Lät nog ovan som om jag umgås med "dåliga" människor men det är ju inte alltid så där men visst det retar mig att inte kunna planera och göra saker utan gå med en mobil i handen (fast det gör jag ju ändå alltid iPhoneberoende som jag är) ibland.

10 september 2010

Fasiken oxå när skall det ta slut?

Emilians läskiga sår var läkt och jag kunde äntligen ta bort förbandet i förrgår. Efter att ha låtit det sitta några dagar efter att jag sett att det var helt läkt och sårskorpan borta tog jag alltså bort allt. Men idag var det öppet igen och med var i. Fick spola rent och sätta förband igen. Nu har han haft såret hur länge som helst. Kanske dags att fara till veterinären igen. Han hade ju en bakterie i såret men de ville inte sätta in den starka antibiotika som behövs om det kan läka av sig själv. Får nog ringa dem och kolla på måndag. Stackarn är ju less på att ha bandage runt halsen.


- Posted using BlogPress from my iPhone

06 september 2010

Ett hus på väg

Sett i södergående riktning. Villorna är billigare norröver.



- Posted using BlogPress from my iPhone

02 september 2010

Nu är det höst

Cyklade ut en sväng strax efter 20 och det var mörkt som attan ute. Längst med vägen jag cyklade hade de förberett för vintern och snön genom att sätta upp reflexpinnar. Nu är det höst! Undrar lite när sommaren var i år, kändes som jag bara väntade och väntade och vips var det höst. Nä det här året går inte till historien som ett av de man tittar tillbaka på och minns hur varmt och skönt det var. Nu lägger vi den så kallade sommaren bakom oss och satsar på en mysig höst med höstsol, vackra färger, lite rimfrost på morgonen och möjlighet till underbara foton. Skall bara kravla mig ur deppighetshålet först.

01 september 2010

Skyndar mig att slänga innan barnen kommer hem

I år var de adresserade till barnens far. Han har inte lagt in lika många spärrar mot direktreklam som jag har gjort.


- Posted using BlogPress from my iPhone