Jag tar det på volley

Jag är ingen mästerfotograf och jag är verkligen inte van att fota sport och särskilt inte volleyboll. Så när min gamla kollega Tobbe och hans Sollentuna Volley skulle upp till Luleå och bad mig svänga förbi med kameran så var det inte för mina proffsskills direkt. Men övning är ju bra och nya saker skall prövas.

Att fota i en gympahall är ju en viss utmaning, bad Tobbe tala om för mig hur ljuset verkade och han svarade med rejäl lampat, minst 1/500, f/2.8 och tryck upp iso rejält :-) Ok förutsättningarna klara.

Örnäshallen i Luleå överraskade med att vara en rätt ljus hall plus att jag fick spelarna mot den ljusa vikväggen. Även golvet var ganska ljuset vilket var toppen.

När spelarna sköt in sig gjorde jag det samma, fotade lite uppvärmning, testade olika inställningar. Pratade med domarna var jag fick stå osv... sen var det bara att prova.

Volleyboll är aningen långsammare än handboll där de springer över hela planen men den där jäkla bollen far så högt upp att det är svårgissat vem som kommer få den och hinna sätta fokuset på rätt snubbe.

Rent speltekniskt, vad händer här? Det ser även Lindgren ut att undra.

Aj aj den kommer mot mig.

Yeah!

Ingen kommer här fram här fram...

Servfejs

Fan fan fan den där hinner vi inte ta

Kom hem med 410 exponeringar och behöll 101 st i ett album, en del mest för att det blev lite serier på spelarna (de skulle ju få bilderna). Inga direkta kanonactionbilder men några helt ok och några lite roliga. Så jag var ändå nöjd med min insats och laget glada över lite bilder.

Hur gick det för laget då? De spelade en match, mot Luleå, innan jag kom, den förlorade de. Men matchen mot Stöcke vann de. Man kan läsa deras eget matchreferat här. Själv såg jag matchen genom sökaren och hängde knappt med, jagade den där bollen lika intensivt som spelarna och gick på deras finter emellanåt.

På väg hem fångade jag lite färger och väl hemma så nästan knockades jag av mångatan som fick bli dagens bild. Fångade visst ett spöke också.

Jag känner mig osynlig, ingen ser mig

Men i verkligheten är jag semitransparent

Så något kanske når fram

Mitt liv är nog inte helt meningslöst

När sambon cyklar i skogen får jag fota

Det var Snakehill XC i Luleå på lördagen och Henrik cyklade så det betydde att jag inte kunde göra det eftersom jag inte har någon egen MTB utan brukar använda hans. Så jag utrustade mig med kameran och det nya objektivet och gick ett varv längst banan medan han cyklade 4 varv. Lekte sportfotograf igen. Men MTB-cykling är sjukt svårt då de envisas med att cykla i skogen där det är mörkt medan solen strålar ner här och där och ger djupa skuggor. Tycker så här i efterhand att bilderna blev lit väl mörka. Borde jobbat lite mer i efterbehandlingen.

En annan sak som är svår är att få lite action i bilderna, det blir så statiskt, som om de står stilla med cyklarna. Helst vill man ju att det skvätter lite lera, ryker från vägdammet eller att man sätter den där panoreringen. Försökte dock inte ens panorera denna gång, något som funkade på tempot, hade inte rätt vinkel och avstånd för det. Jag hade kameran på sportläge så inga egna inställningar alls idag. Kameran verkar dock bara ha jobbat med ISO för bländare är f/4 på alla bilder och slutartiden 1/2000.

Ni hittar alla bilderna här där kan man trycka på i:et och få kamerans valda inställningar. Jag hade nog velat ha lite längre slutartid för att kanske lyckas få lite rörelseoskärpa i hjulen. Har du några bra tips?

Jag började med att fota i en uppförsbacke där jag kunde få lite roliga ansiktsuttryck i alla fall.

ƒ/4, 1/2000, 75mm, ISO1600

ƒ/4, 1/2000, 75mm, ISO1600

Fick inte med riktigt alla i uppförsbacken så några tog jag i nedförsbacken efteråt. Kanske lite mer känsla av fart. Märkte att när det var mer än en cyklist i bild får man också lite mindre "stillastående". Men benens position har också betydelse, benen skall se aktiva ut, benet närmast kameran skall vara på väg att trampa ner pedalen, andra benet lätt böjt då ser man lite av kraften i benen tycker jag. I nedförsbacken ser man hur de vilar benen.

ƒ/4, 1/2000, 35mm, ISO320

När jag gick på en raksträcka kom de snabba cyklisterna på sitt andra varv. En av dem tog sig lite tid att uppmärksamma att jag stod där. Förövrigt han som vann på långa distansen. Här är de flestas ben närmast kameran på i slutet på ett nedåttramp ser lite passivt ut.

ƒ/4, 1/2000, 75mm, ISO320

Nästa stopp för mig var nog det bästa, en rätt skarp kurva. Här är benet längst från kameran på väg neråt, lite mer action då.

ƒ/4, 1/2000, 75mm, ISO400

ƒ/4, 1/2000, 75mm, ISO320

ƒ/4, 1/2000, 75mm, ISO320

Om man går ner på knä och fotar lite uppåt kan man också öka känslan av fart.



ƒ/4, 1/2000, 75mm, ISO250

Men som sagt lite rök från vägen är bra.

ƒ/4, 1/2000, 75mm, ISO400

Fångade några snabba som kom på rad även denna gång gav sandröken lite känsla av fart.

ƒ/4, 1/2000, 75mm, ISO1000

Nästa gång kom cyklister ikapp mig när de skulle upp från en smal stig.

ƒ/4, 1/2000, 75mm, ISO1600

Rakt framifrån blir som med backen, roliga ansiktsuttryck snarare än fart. När det blev platt och rakt igen så fick jag hoppas på att någon skulle uppmärksamma att jag stod där, som tur var kom en fotograf cyklande som förstod och en skelleftetjej som också vinkade.

ƒ/4, 1/2000, 75mm, ISO1000

ƒ/4, 1/2000, 75mm, ISO800

Strax innan målet drog cyklisterna på lite och jag han få lite bilder.

ƒ/4, 1/2000, 75mm, ISO800

ƒ/4, 1/2000, 75mm, ISO400

ƒ/4, 1/2000, 75mm, ISO500

ƒ/4, 1/2000, 75mm, ISO1250

ƒ/4, 1/2000, 75mm, ISO320

ƒ/4, 1/2000, 75mm, ISO200

ƒ/4, 1/2000, 75mm, ISO160

Målgångsfoton blir väl aldrig riktigt roliga. Inte ens när Henrik hade spurtduell med en annan.

ƒ/4, 1/2000, 71mm, ISO125

Ännu mer sportfoto

CK Sävast Mockträsktempot (även klubbmästerskap)  gick av stapeln från Selet. 1,5 mil ut och 1,5 mil tillbaka så snabbt man bara kan. De som cyklar tempo är rätt knäppa. Cyklarna är obekväma och ofta vingliga, de pressar skiten ur sig och på allt det galen värme. En av galningarna var min sambo som kom i mål på 48 minuter och 8 sekunder. Snabbast var Victor Andersson på 39.49.

Jag själv stod i väggrenen bara ett 20-tal meter från start/mål och övade på panoreringsfotografering. Typ aldrig testat förut och jag han inte ställa in kameran som jag ville heller. Men några bilder blev rätt ok. Det var lättast när de värmde upp för då blåste de inte på full fart. Fick dock inte bakgrunden så utsuddad som jag hade velat. Det var så galet ljust ute att jag var tvungen att köra f/8 som största bländare. Men lite känsla av fart blev det i alla fall även om inte skärpan satt klockrent jämt men det skyller jag på att jag som sagt inte han ställa in kameran.

Alla bilderna finns i ett album nyfiken på resultaten i tävlingen, de hittar du hos CK Sävast. Som hobbyfotograf tar jag inte betalt för mina bilder, de ligger högupplösta i Googlealbumet för nerladdning för de som är på bild/till klubben men man får gärna swisha en slant till inköp av nya objektiv om man plockar hem bild och vill använda den. Men som sagt helt frivilligt. Det händer faktiskt att folk gör det då och då och de pengarna går in på mitt "köpakameraprylarkonto".



Målgången blev lite svårare, dels kunde jag inte stå så att jag plockade dem över mållinjen och dels hade jag solen rakt i kameran.

Nu skall jag läsa på om kamerans inställningar så jag hittar dem.

Lite mer sportfoto men denna gång motorsport

Igår stod jag uppe på Åbergsfortet för att fota några moln jag hade sett på håll när jag for hem från jobbet.

Passade även på att plocka en massa smultron (först en näve överfull och sen på strå), växer nämligen ett jättebestånd där uppe.

Hela albumet från Midnatssolsfolkrace hittar du här.

Väl där uppe såg jag hur det var sandrök från motorstadion och kom på att jag hade sett ett ett anslag för Midsnattssolsfolkrace. Aha det kanske är idag tänkte jag och brummade dit och visst för 20 kr fick jag komma in, hade bara missat några juniorheat. Började med att gå runt lite mellan bilarna i depån.

Provade att fota lite starter först men de var inte så spännande.

Sen ställde jag mig där bilarna kommer ur första kurvan och vill trängas lite för att komma ut på raksträckan först. Såg ett två killar desperat försöka täcka sina ben från knotten som härjade i sanden. Erbjöd dem mitt myggastift och sen var de mina kompisar resten av kvällen. Vi hejade lite extra på de tuffa unga (under 18 år) tjejerna som körde.  Blev kvar hela kvällen ut till 23:40. Hade sjukt roligt och passade på att öva lite motorsportfoto. Ljuset försvann allt eftersom kvällen led mot sitt slut och ISO:n fick tryckas upp men så länge man inte zoomar in på bilderna så :-)

Folkrace när det är som roligast att titta på, nära omkörningar, lite puttande.

 Tight ut på raksträckan.

 Jösses vad det rök trots att de vattnade banan emellanåt har sand överallt på kroppen och vågar inte riktigt tänka på kameran.

Denna bil kallade vi för "Fonus" visst ser den ut som en gammal likbil?

Volvo var nog den populäraste bilen.

 Ellen Hjertberg med den kaxiga grillen på bilen kör i juniorklassen.

 Den röda bilen brakade rakt ut i sanden.

Får man stopp på bilen måste man ut ur den och sätta sig i säkerhet så fort det går. Här är det junioren Tilde Ekbom som med arga steg tar sig upp mot läktaren. Andra som körde av smällde i dörrar, skrek lite. Det blev några bogseringar under kvällen.

 Ibland lyckas man ta sig upp från sanden, det gjorde Henrik Jakobsson.

 Den här killen trodde han hade vunnit när han gick i mål i herrfinalen men tyvärr hade han fått svart flagg. Men jag höll lite på Saaben, det måste man när man är från Trollhättan.

 Denna kille trodde han blivit tvåa, förstår sen att något hänt, öppnar dörren på väg ner mot avkörningen och frågar "Vann jag, va vann jag" och sen ett glädjetjut.

I pausen var det en lokal rallyförare som visade upp sin bil på banan och när ljudet nådde mina öron kastades jag tillbaka till barndomen när jag satt på pappas axlar i någon skog någonstans och tittade på rally, varm choklad och svettiga ostmackor. Fick lite gåshud av minnet.

Den 20:e och 21:a är det sprint i Boden och Luleå om tävlingarna som är utlysta blir av kanske skall prova lite då också.