Jag tar det på volley

Jag är ingen mästerfotograf och jag är verkligen inte van att fota sport och särskilt inte volleyboll. Så när min gamla kollega Tobbe och hans Sollentuna Volley skulle upp till Luleå och bad mig svänga förbi med kameran så var det inte för mina proffsskills direkt. Men övning är ju bra och nya saker skall prövas.

Att fota i en gympahall är ju en viss utmaning, bad Tobbe tala om för mig hur ljuset verkade och han svarade med rejäl lampat, minst 1/500, f/2.8 och tryck upp iso rejält :-) Ok förutsättningarna klara.

Örnäshallen i Luleå överraskade med att vara en rätt ljus hall plus att jag fick spelarna mot den ljusa vikväggen. Även golvet var ganska ljuset vilket var toppen.

När spelarna sköt in sig gjorde jag det samma, fotade lite uppvärmning, testade olika inställningar. Pratade med domarna var jag fick stå osv... sen var det bara att prova.

Volleyboll är aningen långsammare än handboll där de springer över hela planen men den där jäkla bollen far så högt upp att det är svårgissat vem som kommer få den och hinna sätta fokuset på rätt snubbe.

Rent speltekniskt, vad händer här? Det ser även Lindgren ut att undra.

Aj aj den kommer mot mig.

Yeah!

Ingen kommer här fram här fram...

Servfejs

Fan fan fan den där hinner vi inte ta

Kom hem med 410 exponeringar och behöll 101 st i ett album, en del mest för att det blev lite serier på spelarna (de skulle ju få bilderna). Inga direkta kanonactionbilder men några helt ok och några lite roliga. Så jag var ändå nöjd med min insats och laget glada över lite bilder.

Hur gick det för laget då? De spelade en match, mot Luleå, innan jag kom, den förlorade de. Men matchen mot Stöcke vann de. Man kan läsa deras eget matchreferat här. Själv såg jag matchen genom sökaren och hängde knappt med, jagade den där bollen lika intensivt som spelarna och gick på deras finter emellanåt.

På väg hem fångade jag lite färger och väl hemma så nästan knockades jag av mångatan som fick bli dagens bild. Fångade visst ett spöke också.

Jag känner mig osynlig, ingen ser mig

Men i verkligheten är jag semitransparent

Så något kanske når fram

Mitt liv är nog inte helt meningslöst