Liten puff för aktivitet på söndag #011 #blogg100

Håll tummarna för att vi får behålla nog med snö och att det kommer mycket barn. Jag kommer nog stå ute i skogen och servera blåbärssoppa. Kanske har du ett barn som vill åka. 

Och fan nu ser jag att ett S trillat bort. Skall ju stå Vasaloppsspår. Läste korren på mobilen och missade helt. Ja ja...

-isord får mig att hurvas

Var på Synsam häromdagen och tittade på solglasögon och pratade med en optiker (eller så var hon försäljare) som strösslade med -isorden så jag tillslut inte klarade av att prata med henne mer.

"Skall du ha ett par solisar, kanske ett par rundisar, de här sköldisarna är snygga"

Vuxna människor som talar så där får mig att rysa.

Glädjesiffror eller glädjande siffror?

Läste en rubrik i Expressen idag "Glädjesiffror för Obama i opinionen" och undrade varför de valt en bild han såg så glad ut på. Men så fortsatte jag att läsa och konstaterade att de använde "Glädjesiffror" som något positivt vilket i mitt huvud blir helt galet. Glädjesiffror är för mig när man trott fel, räknat galet, försökt att få något att framstå bättre än vad det var, hoppats på mer än vad utfallet blev osv...

Kom och tänka på en rubrik i Resumé som gav mig samma huvudbry "TS: Inga glädjesiffror för tidskrifterna" för något år sedan. Ja ha det var lika bra som man trott tänkte jag men icke, siffrorna var dåliga.

Är det bara jag som är felskruvad när det gäller uttrycket Glädjesiffror? Frågade på Twitter och fick i alla fall några svar, de höll med mig.

Så vad säger ni andra, är glädjesiffror glädjande siffror?

På tal om andra uttryck som blir tok, läs Anders Mildners text om fasta uttryck.

Uppdatering: Eller kan det vara så att min hjärna blandar ihop med glädjekalkyl?

Aftonbladet överger chockrubrikerna....

....och satsar på lite mer poetiska rubriker.

Eller så var det någon urstockholmare som skrev texten, en som inte kan säga ä och det egentligen är Mannen sköts när han greps det skall stå.

Men var är skotten?

I Cyclemeter bjuder de just nu på en ny röst som läser upp tweets och hur långt/snabbt man rör sig. Blev lite besviken på utbudet. Var är skotten. Fan vad jag skulle trampa för att nå nästa uppläsning (inställd på var 5:e km just nu) om jag visste att jag skulle få höra skottska.

Förutom de i bilden fanns även tyska och franska men av de skulle jag inte förstå ett jota.


- Skapat med BlogPress för iPhone.

Google AdSense hittar på kreativa förkortningar

Vad gjorde du på månen? Själv var jag på bio.

Skärpning Barilla

- Posted using BlogPress from my iPhone

Undrar hur många ansökningar de kommer att få

Varför måste man ha en ledare med en bank och brukar man inte vilja ha konsulter med lång erfarenhet? Eller är hela annonsen ett test?

Det tog ett tag innan jag fattade

På en profil i Lotus Connection hittar man denna fina översättning. Tog ett tag innan jag förstod vad länken gör. Fick översätta till engelska först.

Bea och språket

Det är så lätt att tro att alla tänker som en själv gör, att allas referensramar är de samma. Under de senaste veckorna har jag haft två orddiskussioner.

Den första var förra veckan när jag skrev:

Här på Pocketblogg är vi aningen promiskuösa när det gäller vad som är en pocket, mest för att man då och då hittar en bok i storpocket, en inbunden med mjuka band osv… och man känner att den här måste jag bara få skriva om innan den kommer på ”riktigt pocket”.

En annan på pocketblogg reagerade över mitt ordval, promiskuösa läsa hon bara in negativt:

Såg just ditt senaste inlägg och hoppade till lite vid användandet av ordet "promiskuös" i betydelsen "generös" eller "vidlyftig". Jag har aldrig hört det annat än i sexuell bemärkelse och slog upp det i Svenska Akademins ordbok, där det mycket riktigt står enbart betydelsen "lösligt sexualliv med fler än en partner"....

Men jag är nog skadad av engelskan där kan man i m-w läsa på promiscuous:

1 : composed of all sorts of persons or things
2 : not restricted to one class, sort, or person : indiscriminate
3 : not restricted to one sexual partner
4 : casual, irregular

Men i svenskan är vi alltså betydligt mer begränsade i ordets betydelse.

Så här går jag omkring och säger promiskuös på mitt sätt och nu börjar jag förstå alla konstiga blickar, fnitter och varför vissa tycker att jag är underlig.

Ordet är nu utbytt mot generösa i blogginlägget.

Det andra var idag, jag som kommer från södra Sverige är van att folk här uppe inte förstår vad jag säger som när jag säger bôs, flô och knô och det är förståeligt men när jag använde ordet lägda förväntade jag mig inte att få höra "va sa du? vad är det?". Det är förvisso ett gammaldags ord men jag trodde det användes här uppe, de har ju fullt med lägdor. Efter diskussion om ordets betydelse påstod de att nä det heter träda. Men för mig är träda något man sätter en åker i inte marken i sig. Tänk så olika man kan använda orden. Men å andra sidan kan man väl säga att en lägda som inte längre skördas kan sägas vara i träda eller i linda. De som säger träda säger de då linda om något som är i långtidsträda?

Språk är intressanta saker och även om vi "alla talar svenska" så talar vi uppenbarligen inte samma svenska.

Det skall inte vara helt lätt att förstå dialoger

Den andra halvan blev lite svårläst.

Språkförbistring

Varje gång jag skickar ett mail till go@blogger.com för att uppdatera bloggen så får jag ett brev som jag antar talar om att inlägget postats i bloggen, det är bara att jag får det på ett obegripligt språk:

postgateway@blogger.com to me

cht staat op je blogbeastankar.blogspot.com.

Helmysko med tanke på att jag kör min Blogger på engelska med inställningen att bloggen skall vara på svenska. Dessutom blir adressen till bloggen fel, det står "blog" framför "beastankar.blogspot.com".

Skall vi ge barnen fett med cred för att de använder svenska?

Mymlan skrev och visade upp en video från Gräv 09 och i första kommentaren skrev Peter Harold:

Känner dock att det skulle vara skoj om man kunde “uppfinna” ett svenskt ord till begrepppet “cred”. Med tanke på att det används så ofta vore det kanske tillämpligt med en svensk glosa istället.

Min egen kommentar till det som här blir ett eget blogginlägg är:
På barnens skola säger de "erkännande" istället för cred. Tog ett tag innan jag kopplade när de sa "Men kom igen, ge mig erkännande för att jag fixade så att vi fick glass" (glad kille som fixade glass till gänget) eller "Jag får aldrig något erkännande för bra saker jag gjort medan alla andra får det" (ledsen flicka på skolgården). Jag hade nog slängt in ett cred istället men försöker smälta att barnen i lågstadiet (fan det heter det inte länge, barnen i 6-års, År 1-2) faktiskt använder ett svenskt ord.

Kan inte svära på att ingen säger cred där men jag har hört så många barn använda erkännande istället, inklusive mina egna att jag tror det är det de säger. Säger jag cred här hemma tittar de oförstående på mig. Kanske är det pedagogerna på skolan som valt att hjälpa barnen till ett svenskt ord istället. Tänk om de kunde få barnen att säga honom/henne istället för han/hon också i så fall så mina öron slipper krulla sig när barnen pratar.

Så dagens tips är att vi vuxna tar efter, erkännande funkar bra som svenskt ord för cred, smaka på det i alla fall.

Läs även andra bloggares åsikter om cred, erkännande, språk, svenska

Tur att det inte är "svänska" som är veckans tema...

6-årsverksamheten i grannspåret på barnens skola jobbar denna vecka med "Mattematik" jo så står det med stora lila versaler längst upp på veckoschemat i hallen.

Läsvärt om språk och integration

I Språktidningen i december 2008 kunde man läsa ett reportage som heter "De lär sig tandläkarsvenska på ett halvår". Jag läste det i går morse och var imponerad över hur någon kan lära sig vårt komplexa språk på bara 6 månader. De intervjuar Joanna Turwón från Polen som säger efter 3 veckor att de svenska vokalerna kommer bli hennes död och hon tar några exempel rött, rått och rot. Ett år senare pratar hon mycket bra svenska på plats i Bredbyn men säger att vokalerna fortfarande är svåra hon kan nu uttala mässa, mössa och mossa men vet inte vilket av dem som är vilket. Men på det stora hela går det bra, lite besvärligt i början att skriva journaler, att lära sig nyanserna och hur man bör uttrycka sig är svårare att plocka upp på en kurs än vad själva grammatiken är. Dialekten i Bredbyn var också lite besvärlig, bondska är besvärlig även för utsocknes med svenska som modersmål.

För att komma in på tandläkarsvenskan i Polen skall man vara en språkbegåvning och man har ett garanterat jobb i Sverige, alla har även en akademisk bakgrund. De intensivstuderar svenska på veckorna och åker hem på helgerna.

Jag har gått och funderat på den där artikeln sen jag läste den och diskuterat med några vänner. Är det så man lättast lär sig ett språk, med motivation och hur mycket språkbegåvning krävs? Om man lär sig svenska genom att känna att man har ett mål i form av ett jobb, varför jobbar man inte så här hemma i Sverige? Vi har så många högutbildade invandrare som går arbetslösa eller jobbar med okvalificerade arbeten. Hur skall de snabbt komma in i sina egna yrken? Att lära sig svenska kring sitt eget yrke borde vara en bra väg, man har ett gemensamt ämne att prata kring och viss terminologi är redan bestämd och ofta har man ett latinskt eller engelskt ord som både lärare och elev kan.

I artikeln finns en faktaruta, man har i höstas inom Stockholms stad startat kurser i yrkessvenska för ingenjörer. Varje elev har en praktikplats och de går först igenom svenska som skall räcka för att ta dem till KTH där de kompletterar sin utbildning samtidigt som de praktiserar och fortsätter svenskastudierna. Målet är att de skall ha ett arbete inom 1 år, gärna på praktikplatsen. Det finns sen tidigare liknande utbildningar i Södertälje och man inriktar sig inte bara på ingenjörer utan även lastbilschaufförer, hantverkare, busschaufförer och företagare.

Det låter så bra, myndigheterna verkar ha fattat. Men så läser man Maciej Zarembas reportageserie I väntan på Sverige i DN. Den handlar om svensk integration, språkutbildning mm. Ibland skrattar jag så jag får tårar i ögonen, här har vi en skribent som vet hur man hanterar vårt språk. Men så stockar sig skrattet i halsen och tårarna byter karaktär. Maciej Zaremba tar upp exempel på misslyckanden, där regler är så stelbenta att det bryter ner folk istället för att hjälpa dem.

Jag rekommenderar dig att läsa dessa artiklar, dels ger den en inblick i vårt språk och hur svår hela integrationsfrågan är.

Del 1: Svensk? Var god dröj!

Del 2: Mät din snorre

Del 3: Vilse i mångfalden

Del 4: Vem äger flaggan?

Uppdatering: Nu har jag lagt till del 4.

Tack till @dabitch som skrev länken till en av artiklarna på Bloggy.

Läs även andra bloggares åsikter om integration, språk, svenska, Språktidningen, Maciej Zaremba, Sverige, yrkessvenska, politik

Man lär sig något nytt varje vecka - 1

På 365 saker du kan göra tipsade de för några dagar sedan om att man skulle faktiskt ta reda på sådant man inte förtår. Skriv ner ord du stöter på och slå upp dem.

Jag är inte så organiserad att jag kan hålla reda på en anteckningsbok så jag försöker spara det i huvudet eller klottrar ner det i mobilen eller påbörjar en bloggpost som sparas som utkast.

Denna vecka har jagi alla fall lärt mig 2 språkrelaterade saker:

oomkullrunkelig, ordet dök upp som ett av de ord Morris skulle nämna enligt bubblan på Bloggy på Daytona Session Vol. 2. Jag hade aldrig hört/läst ordet förut men anade dess betydelse men för att vara säker kollade jag upp saken.

Snor texten från Backend Media som hade en så fin förklaring:
"Påstående som inte kan bestridas eller motbevisas. “Han har en oomkullrunkelig logik.”

Den här klassikern till ord kommer som du säkert kan lista ut från orden runka och omkull. Runka betyder, förutom att onanera, att långsamt skaka eller vaja av och an. Omkull är att dra ned något till marken eller golvet. Genom att sätta bokstaven o framför har vi en negation, det vill säga ett tvärt om-ord. Det var en oomkullrunkelig förklaring.

Runka betydde förr att skaka på huvudet. “Runka på huvudet.”

Även om det är ett gammalt ord har det i dagens ordalag sannerligen en skämtsam närvaro. Dubbla o i början och fem stavelser gör ordet väldigt unikt."

Det är skillnad mellan juste/just och schyst/sjyst har nog alltid tagit dem som samma ord men se det hävdar Mymlan att så är inte fallet. Var tvungen att gräva lite i det och kom fram till detta ifrån min SAOL :
just riktig, som sig bör, oklanderlig, korrekt
schyst korrekt, rättvis; bra, hygglig jmf. just

Ingen direkt distinktion där så jag Googlar lite och hamnar hos DN som skriver:
"Det finns en liten betydelsenyans mellan schyst/sjyst och juste: Schyst betonar mera hyggligheten, juste rättvisan. En schyst lärare kan vara trevligare än en juste domare."

Så i skrift finns det alltså en skillnad men hur gör man den skillnaden i tal?


Vad har du lärt dig denna vecka?

Läs även andra bloggares åsikter om lärdom, språk

Så får kvinnor snopp

Vi satt på tåget från Skåne och pratade hela familjen och på något sätt dök ämnet snoppar upp och att bara de med snopp fick bestämma eller nåt sånt, jag sa "Men jag har ju ingen snopp" och Herman mitt emot mig kläcker då ur sig "Men ni får väl knulla då, då får du ju snopp". Gissa om det var 2 förvånade föräldrar som tittade på Herman och undrade över hans språkbruk. Tydligen var det någon på skolan som berättat om vad knulla var. Ungar ungar...

Läs även andra bloggares åsikter om språk, barn

Norska är ett lustigt språk

Jag läser en hel del dokument på norska just nu och det är ett roligt språk. Allt låter så hurtigt.

En enkel sak som "principskiss" som låter ganska tråkigt på svenska låter mycket roligare med norskans "prinsippskisse" utläst i huvudet med en hurtig underton.

Nä nu skall jag fortsätta botanisera i teknisk norska.

Läs även andra bloggares åsikter om norska, språk

Vante eller handske?

Vante/Handske enligt Wikipedia:

Vante är ett klädesplagg avsett att värma en hand; de används vanligen i par. Gränsen mellan vantar och handskar är något flytande, men vantar är ofta stickade, medan handskar ofta är gjorda av skinn.

Borde det därmed heta tumhandske om den är gjord i skinn? Jag har nog alltid sagt tumvante. Vad säger man om de är gjorda i något syntetiskt material då?

Läs även andra bloggares åsikter om språk, vante, handske

Skärpning SVT

Julkalendern är en sådan där produkt som jag trodde man var lite extra noga med, men på baksidan av årets kalender kan man läsa:

Julkalenderpusslet
Gör så här :
Hitta dagens datum i pusslet.
På mörka siffror ska du klistra in luckan från SR´s kalenderbild.
På ljusa siffror ska du klistra in luckan från SVT´s kalenderbild.
Lycka till!

Mellanrum innan kolon, ska istället för skall (men det kan jag ha överseende med eftersom Språkrådet har det) men ´s (inte ens 's) istället för kolon får mig att undra om de stängt ner all kvalitetskontroll på SVT. Men de särskrev ju inte i alla fall, då hade jag nog varit tvungen att slänga barnens kalender :-)

Läs även andra bloggares åsikter om Språk, SVT