09 mars 2009

Läsvärt om språk och integration

I Språktidningen i december 2008 kunde man läsa ett reportage som heter "De lär sig tandläkarsvenska på ett halvår". Jag läste det i går morse och var imponerad över hur någon kan lära sig vårt komplexa språk på bara 6 månader. De intervjuar Joanna Turwón från Polen som säger efter 3 veckor att de svenska vokalerna kommer bli hennes död och hon tar några exempel rött, rått och rot. Ett år senare pratar hon mycket bra svenska på plats i Bredbyn men säger att vokalerna fortfarande är svåra hon kan nu uttala mässa, mössa och mossa men vet inte vilket av dem som är vilket. Men på det stora hela går det bra, lite besvärligt i början att skriva journaler, att lära sig nyanserna och hur man bör uttrycka sig är svårare att plocka upp på en kurs än vad själva grammatiken är. Dialekten i Bredbyn var också lite besvärlig, bondska är besvärlig även för utsocknes med svenska som modersmål.

För att komma in på tandläkarsvenskan i Polen skall man vara en språkbegåvning och man har ett garanterat jobb i Sverige, alla har även en akademisk bakgrund. De intensivstuderar svenska på veckorna och åker hem på helgerna.

Jag har gått och funderat på den där artikeln sen jag läste den och diskuterat med några vänner. Är det så man lättast lär sig ett språk, med motivation och hur mycket språkbegåvning krävs? Om man lär sig svenska genom att känna att man har ett mål i form av ett jobb, varför jobbar man inte så här hemma i Sverige? Vi har så många högutbildade invandrare som går arbetslösa eller jobbar med okvalificerade arbeten. Hur skall de snabbt komma in i sina egna yrken? Att lära sig svenska kring sitt eget yrke borde vara en bra väg, man har ett gemensamt ämne att prata kring och viss terminologi är redan bestämd och ofta har man ett latinskt eller engelskt ord som både lärare och elev kan.

I artikeln finns en faktaruta, man har i höstas inom Stockholms stad startat kurser i yrkessvenska för ingenjörer. Varje elev har en praktikplats och de går först igenom svenska som skall räcka för att ta dem till KTH där de kompletterar sin utbildning samtidigt som de praktiserar och fortsätter svenskastudierna. Målet är att de skall ha ett arbete inom 1 år, gärna på praktikplatsen. Det finns sen tidigare liknande utbildningar i Södertälje och man inriktar sig inte bara på ingenjörer utan även lastbilschaufförer, hantverkare, busschaufförer och företagare.

Det låter så bra, myndigheterna verkar ha fattat. Men så läser man Maciej Zarembas reportageserie I väntan på Sverige i DN. Den handlar om svensk integration, språkutbildning mm. Ibland skrattar jag så jag får tårar i ögonen, här har vi en skribent som vet hur man hanterar vårt språk. Men så stockar sig skrattet i halsen och tårarna byter karaktär. Maciej Zaremba tar upp exempel på misslyckanden, där regler är så stelbenta att det bryter ner folk istället för att hjälpa dem.

Jag rekommenderar dig att läsa dessa artiklar, dels ger den en inblick i vårt språk och hur svår hela integrationsfrågan är.

Del 1: Svensk? Var god dröj!

Del 2: Mät din snorre

Del 3: Vilse i mångfalden

Del 4: Vem äger flaggan?

Uppdatering: Nu har jag lagt till del 4.

Tack till @dabitch som skrev länken till en av artiklarna på Bloggy.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

4 kommentarer:

eatfrog sa...

följer också artikelserien, mycket intressant har det varit hittils.

Ann sa...

Jupp, det där är ju mitt jobb. Inriktning på yrkessvenska ihop med yrkespraktik/eget jobb är definitivt the way to go. I alla fall om man tittar på våra elever. Har varit med och utvecklat sånna kurser, ju. Det är så kul att få vara med och hjälpa folk hitta tillbaka till sitt yrke i Sverige. För allt annat är rent slöseri med resurser, tid och liv.

BeatriceBeaBeata sa...

@Ann Aha det är sånt du pysslar med nu för tiden. Ett viktigt jobb tycker jag.

Ann sa...

Fast just PRECIS nu är jag ju bara hemma och skrotar med bebis och andra lösa individer som råkat ha feber för dagen. :)
Och det känns viktigast just nu.
Men absolut, man känner att man gör något viktigt när man drar till jobbet om dagarna.