Jag antar att det är denna paragraf de stödjer sig på:
34 § Som förnamn får inte godkännas namn som kan väcka anstöt eller kan antas leda till obehag för den som skall bära det eller namn som av någon annan anledning uppenbarligen inte är lämpligt som förnamn.Men vem bestämmer vad som väcker anstöt och huruvida det kan ge obehag? En vuxen person som väljer att ta ett namn borde rinligen ha tänkt igenom om hen tror att det kommer ge obehag eller inte och ex. namnet Madeleine heter en av våra prinsessor och det väcker inte anstöt så man måste väl anse att namnet är ok som namn. Hur kan då namnändrarens fysiska kön vara så avgörande att det kommer väcka anstöt? Hur kan Skatteverket vara så infernaliskt stelbenta att de inte kan se att det finns personer som är transsexuella, vad är de så rädda för? Vad är det egentligen för folk som jobbar på Skatteverket med dessa frågor?
Jag hoppas innerligt att regeringsrätten är lika kloka som länsrättens och kammarrätten varit hittills.
Läs även andra bloggares åsikter om genus, namn
Inlägg
1 kommentar:
Bättre sent än aldrig.
Nej, Bea, det här handlar inte om personer som är transsexuella. Transsexuella, som påbörjat könskorrigeringsprocessen och helst även har läkarintyg, har i regel inga problem att få bära önskade förnamn. Definitivt inte efter ny fastställelse av könstillhörighet i alla fall. Det du bloggat om handlar om andra saker. Rätten för icke-transsexuella vuxna att få bestämma vad de ska heta.
Och det är inte anstöt eller obehag som ligger till grund för Skatteverkets agerande. Det har man inte anfört som argument. Utan den sista delen av paragrafen, "uppenbarligen inte är lämpligt som förnamn". Genom åren har en praxis uppstått som tolkar detta som "... lämpligt som förnamn för bärarens juridiska kön". Typ. Någon kontroll av det fysiska/biologiska könet görs inte. Skatteverket stöder sig på två kammarrättsdomar från 2001. Det är alltså inte Skatteverket som hittat på "reglerna" heller.
Skatteverkets uppgift är inte att hitta på nya regler eller lagar. Skatteverkets uppgift är att tillämpa och verkställa det som gäller och vid osäkerhet kanske hitta nya vägar uppbackade av rättsväsendet. Och nu är osäkerheten i denna typ av ärenden stor. Två lite äldre kammarrättsdomar mot och faktiskt två färska kammarrättsdomar för s k "könskonträra" förnamn. Skatteverket som ska fatta de operativa besluten måste få reda på vad som faktiskt gäller och därför överklagar man till Regeringsrätten. Det ingår i vårt rättssamhälle. Skulle man strunta i det skulle osäkerheten bestå. Men visst kan man tycka att det är slöseri med tid och pengar. Bäst hade det ju varit om vi aldrig hamnat i denna situation men eftersom staten börjat ha åsikter om detta måste man löpa linan ut. Skyll dock inte på Skatteverket ...
Skicka en kommentar