Närasnöupplevelse

Idag tog jag mina skidor och åkte till Björknäs som vanligt. Spåren såg rätt isiga ut men var i tillräckligt bra form för att jag skulle ge mig ut. De var hala men jag hade nog med fäste för att inte svära hela vägen runt. När jag kom till Ballongbacken så var jag livrädd, den är tillräckligt brant för att jag skall komma upp i fart som känns läskig. När det är is i spåren går det ännu fortare.

Jag valde att inte kura ihop mig allt för mycket för att dämpa farten lite och tur var väl det. De första kurvorna lyckades jag hålla mig på skidorna genom att luta mig åt rätt håll och var så stolt men sen kom sista knixen och då försvann spåret det var så gott som platt och min vänsterskida stack iväg. Jag föll hårt och lyckades vricka till handleden och slå i sidan av låret så jag nog kommer bli blå, slog även i hakan men den verkar ha klarat sig från skrapmärken tack vare halsduken . Sen i nästa backe stack istället högerskidan iväg, jag vrickade till foten och slog i andra låret.

I tredje backen vet jag inte riktigt hur jag lyckades falla men plötsligt låg jag mitt i backen och försökte få ordning på min ihoptrasslade skidor och stavar och hade ont överallt särskilt i den tidigare tillvrickade handleden. Sen lycakdes jag slutligen falla där det knappt lutade alls när spåret plötsligt försvann och mina skidor åkte åt var sitt håll.

Men jag tog mig runt min vanliga runda om än på en mycket sämre tid än vanligt.

Läs även andra bloggares åsikter om skidåkning, fall