31 mars 2006

En kropp i förvandling

När jag började min viktresa i juni 2005 så var det för att jag tyckte att jag hade lite fler kilon än vad jag ville på kroppen.

Efter 13 veckor var jag i mål med vikten, då hade jag gått från total soffpotatis (eller rättare sagt för mycket tid framför datorn) till att motionera 6 dagar i veckan och gått ner 13 kg. I början var det bara promenader, sen blev det även styrketräning hemma. 2 kg hantlarna kändes tunga att göra bicepsövningar med :-)

Nu är det snart 6 månader sedan jag var i mål med vikten och sen i mitten av oktober har jag tränat kondition på gym (spinning, powerstrike impact, body combat och body pump) samt styrketränat i gymmet. Från att ha varit totalt muskellös (synliga muskler alltså, hur mycket jag än spände armarna så kunde man inte ens ana muskler) så har jag idag i alla fall lite synliga muskler när jag rör på mig. Idag använder jag 9 kg hantlar på bicepsövningarna men de är än så länge tunga.

Nu funderar jag på att öka på styrketräningen lite och bygga vidare på det jag har nu så därför bad jag sambon ta lite bilder som får vara nya förebilder. De är tagna när jag kom hem från gymmet svettig och eländig så ni får stå ut :-) Har dessutom mens vilket för mig innebär ca 0,5-1,5 kg extra i form av vatten, brukar lägga sig mest kring magen. Sambon är en urusel fotograf och jag är en urusel modell (i all fall hemma i studion går det bättre).







Får återkomma senare när jag tycker mig se något resultat.

En helkroppsbild (nästan) tagen med självutlösaren kan ni väl oxå få.


På viktklubbens forum var det någon som skrev att hon hade som mål att väga 59 kg till sina 171 cm vilket ungefär borde motsvara mina 57-58 kg till 170 cm och hon fick då svar som:
59 kg till 171 cm låter benget i mina ögon

Det låter som om SMAL (MAGER) = LYCKA. Tror ni att killar vill få skavsår!? Ooops!

Herregud!!! 1.71 o 59 kg då kommer du ju för guds skull se ut som en 2"4
med kvisthål.

Kan inte påstå att det är så kul att läsa sådana kommentarer då jag själv inte upplever mig som toksmal, benrangel odl. Vad säger ni som läser min blogg är jag för smal? Håller ni med uttalandena ovan?

29 mars 2006

Snälla låt min mage få vila lite

Nu börjar jag bli less på alla dessa magövningar som är på varenda pass.

Må: Bodycombat som avslutas med armhävningar och mage
Ti: PSI som avslutas med mage och ibland armhävningar väldigt sällan bara armhävningar och sen magdansen där vår lärare insisterar på att köra massa magövningar med oss.
On: Styrketräning, orkar inte köra mage eftersom den är trött.
To: Bodycombat som avslutas med armhävningnar och mage
Fr: Vila
Lö: Styrke, kör lite mage om jag orkar
Sö: PSI som avslutas med mage och ibland armhävningar väldigt sällan bara armhävningar

Varför måste det vara så mycket mageträning i alla pass? Antar att det är en kvaleva från "nu förbränner vi fettet på magen" tiden men börjar det inte bli dags för instruktörer att upplysa sina kunder om att det inte går att punktförbränna fett och variera styrkeövningarna på slutet? Jag tycker det är så jobbigt med alla dessa magövningar, när man är på ett pass känns det konstigt att bara lägga sig ner och skita i det, eller köra något annat och instruktören brukar sätta ögonen i en om det syns att man fuskar sig igenom övningarna och det skulle kännas lite underligt och köra igång med egna övningar. Förstår om många som går få pass i veckan kanske vill ha lite magträning men det är ju så enkelt att göra själv hemma på golvet eller gå på ex. ett corepass.

Nu har jag trötta magmuskeler som inte längre verkar svara på träning alls utan bara är less. Nä dags att låta dem få vila ett tag och sen ta nya tag men mer varierat och i mindre doser. Våga bojkotta sit-ups/crunches.

Fick ett förslag av en instruktör idag att variera min magträning genom att på ett pass köra raka cruches, nästa sneda, tredje nederdelen osv. Kanske det vore något.

Mina armar vrkar dock ha svarat bra på träning på sista tiden, på magdansen igår så hade jag bara ett linne på överkroppen och när vi stod med armarna i en viss pose så insåg jag att det faktiskt finns synliga muskler på dem när jag rör dem, ha jag har muskler det trodde jag knappt själv :-)

25 mars 2006

Hostel

Såg filmen Hostel i tisdags.Trailern var så lovande, ricktigt äcklig och jag såg fram emot en film som skulle skrämma slaget ur mig. Men icke, visst tortyrscenerna var till viss del riktigt vidriga men resten av filmen var tog den vägen, det sprang omkring lite brudar och visade brösten och i övrigt var det typ ingen story alls. Jag fick aldrig någon direkt koppling till huvudrollsinnehavarna och när de råkade ut för hemskheter reagerande jag inte direkt utan det hade liksom kunnat vara vilka statister som helst. Dessutom så var musiken i filmen riktigt dålig, eller dåligt anpassad kanske man kan säga.

Nä den filmen höll inte vad trailern lovade tyvärr. Hoppas resten på min att-se-lista är bättre (den är ju trots allt granskad och gallrad av en som har exakt samma filmsmak som mig). Men nu måste nogge får vara hemma ett tag (ute och far med jobbet kors och tvärs i europa typ jämnt) så vi får se på film. Han har ju en ny fin projektor och allt och vi har massa osedda filmer. Saknar dessutom hans sällskap, vi har inte sett film sen vi såg Saw eller jo vi var ju faktist på bio och såg Corpes Bride för ett tag sedan oxå med några andra personer. Han har dessutom varit offline mer eller mindre hela tiden på kvällarna så jag har inte kunnat ha några långa samtal om allt mellan himmel och jord heller.

Efterlyst

Såg att Bert efterlyste mina bloggningar så det är väl bäst jag skriver lite då :-) Har haft tokmycket på jobbet (bla vikarierat som projektedare) och försökt att komma ikapp med motionen efter sjukdom så bloggandet har legat nere lite, har tänkt skriva om kvällarna men däckat isäng istället.

Så vad har hänt sen senast? Det har i alla fall inte varit mer elände och pappa mår bättre, Nells dotter hade ingen fraktur men var tvungen att dra ut två tänder i överkäken, mina lungor har repat sig och igår begravdes min arbetskamrat. Begravningen var jättefin och ljus. En solist sjöng Körbers "stad i ljus" och Lars Winnerbäcks "Kom ihåg mig", den senare i en underbar lågmält version som fick mina ögon att svämma över totalt, det var bara så vackert. Tack Aron för den underbara sånginsatsen. Begravningar tar på krafterna, var helt slut efteråt men det var skönt att gå fram till kistan, lägga ner en blomma och ta ett farväl. Vi gick fram samtidigt allihopa från jobbet och det kändes som ett gemensamt, tack för din tid hos oss.

Under dagarna efter arbetskamratens bortgång så gick många tankar till hans lilla dotter som nu aldrig får växa upp med honom som pappa, han skulle ha varit en underbar far tror jag, han var en sådan person. Så jag föreslog att vi på jobbet skulle göra ett minnesalbum till henne, där vi alla berättade om hur vi upplevde honom, små anekdoter mm. Vi samlade ihop över 100 foton och det skrevs många fina texter. Även föräldrarna fick ett sådant album. Jag hoppas att de kommer uppskattas, kanske inte nu på direkten men sen när sorgen tagit nya vägar och man lättare orkar se tillbaka.

Idag var jag ute med barnen på Kvarnängen här i Boden, de jar gjort i ordning ett skidspår där eftersom våra vanliga skidspår är upptagna av Skid-SM. Spåret är ungefär 1,5 km långt och min stora kille Vincent (snart 5 år) åkte rundan på 23 minuter. Han var så stolt när han kom i mål. Han vill bli skidåkare när han blir stor.

Idag är det våffeldagen så självklart gjordes det våfflor här hemma, men jösses vilka kaloribomber det är, men ack så gott. Tur att jag har motionerat idag så det utan problem gick att äta 2 st :-) Men lite känns det i magen, mjöl och fett i kombination är aj aj för min mage.

Idag blir det nog tidigt i säng för mig, känner mig så trött så trött. Sviter efter ett jobbigt bårk på hemmafrånten igår kväll. Funerade nästan på att packa mina väskor och bara dra, men det kan man inte när man har barn att tänka på oxå. Vi får se hur det går, på något sätt måste relationen repareras men jag vet inte hur...

09 mars 2006

Nu får det vara nog med elände!

Igår ringde min pappa, han lät så ynklig och långt borta. Han berättade att han ringde från Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, han hade genomgått en akut hjärtoperation. Det hade visst handlat om minuter tills en stor artär skulle brista. Han hade blivit undersökt på NÄL i Trollhättan och akut körd till Göteborg där de opererade i 4 timmar och transplanterade kärl från benet till hjärtat. Alltså jag hade kunnat mist min pappa i tisdags om han inte hade bemödat sig med att gå till sjukhuset. Farsan är av det sega virket och brukar sällan uppsöka sjukhus för lite ont.

Sen ringer Nell och berättar att hennes lilla gjort sig illa i ansiktet, sitter och väntar på att få veta om det var en fraktur på överkäken eller inte.

Nu räcker det, vi behöver inte mer elände!

08 mars 2006

Hemska tanke

De senaste dagarna har jag funderat mycket på hur jag reagerade och tänkte när jag fick samtalet om arbetskamratens död.

Han som ringde var troligtvis själv i chock och jag upplevde det som om han pratade väldigt långsamt med många konstpauser. I dessa tystnader for mina tankar iväg. Han berättade stegvis, först att det "skett en dödsolycka", familjen, det har hänt min familj något men varför ringer inte då polisen? Sen sa han "i Luleå", puh då borde det inte vara familjen för de ligger ju sjuka hemma i Boden. Men varför ringer han då mig, jävlar panik, häjrtat nästan stannar det måste ha hänt något med de personer han vet att jag verkligen bryr mig om, jalle, nogge, jag håller andan. "En bilolycka", hmm varken jalle eller nogge åker bil så där jätteofta, Ida, kan det vara Ida? Sen sa han vem det var och samtidigt som jag blev helt bestört eftersom denna person var en sådan urgo kille så blev jag lättad. Det var inte familjen och det var inte de jag räknar som nära vänner.

Så här i efterhand känns det skamset att ha känt sig lättad vid detta tillfälle, det är fruktansvärt att han inte är hos oss längre men jag vet inte hur jag hade klarat av att ta ett dödsbesked på en tågperrong långt hemifrån om det varit någon mer närstående, troligtvis hade jag brutit ihop helt på plats och ställe.

Det borde vara skottpengar på rökare

Ligger här i min säng med tonvis med hårt slem i lungorna och mår pest, hostar som om jag rökt som en borstbindare i 100 år fastän jag ladrig tagit ett bloss i hela mitt liv. Men så fort jag utsätts för pasiv rökning (denna gång i en väntkur på en tågperrong) så svullnar bihålorna igen och slemmet stockar sig i lungorna. Då blir jag aningen mordisk och undrar hur fasiken rökare kan få gå lösa på våra gator. De borde kunna bli dömda för vållande till kroppsskada eller nåt. Jag är i snitt sjuk 14 dagar de gånger jag får slembildningar i lungorna, för det mesta orkar jag att jobba men inte alltid. Det är så gott som omöjligt att sjukskriva sig för detta så det är ju bara att knalla till jobbet och sitta där och känna som om lungorna skall komma upp.

Idag är jag förvisso hemma ändå, stora sonen har feber, inatt toppade han på 39,9, då var det som att ha en kamin i sängen när han låg brevid.

02 mars 2006

Lyckan som kom av sig

Idag skulle jag ha bubblat av lycka, precis som igår kväll. Jag var nämligen på Depeche Modekonsert och hade här tänkt skriva om hur alldeles underbart det var och ge min syn på kvällen. Men lyckan är som bortblåst, inlägget jag gått och skrivit i huvudet på morgonen är puts väck. Kl 15:03 ringde nämligen min mobiltelefon när jag stod på stationen Södertälje hamn. Det var en av mina arbetskamrater från jobbet som frågade om någon hade ringt mig. Tänkte direkt att nu har de strul med dokumenten eller nåt (jag har haft semester några dagar) och vill ha hjälp. Men beskedet han kom med var värre än så, han berättade att en av våra arbetskamrater dött i en bilolycka idag. Han hade troligen fått sladd och krockat med en lastbil. Jag stod där på en perrong full i folk och försökte att inte börja storgråta. Hela resan hem tänkte jag på de som han lämnade efter sig. En sambo och ett barn som bara är några veckor, hon kommer aldrig få lära känna sin far. Flera gånger kände jag hur tårarna började rinna, det är så jävla fel!!!

08 februari 2006

Motionsöverdos

På tisdagar tränar jag ju dubbla pass, först PSI 60 minuter (eller ja passet är 55 min men sen stretchar jag alltid 5 min efteråt) och sen magdans 90 minuter.

Men igår blev det även:
  • 30 minuter promenad på morgonen mellan bilverkstaden och jobbet (kopplingen hade nästan gett upp på bilen, vilket gav roliga effekter som att bilen började åka iväg fastän jag inte trampade på gasen) med träningsryggsäcken, datorväskan och en påse med dagens lunch. Tungt. En av arbetskamraterna såg mig från fönstret och undrade var det var för en lodis med full packning som kom släpandes mot jobbhuset.
  • 13 minuter promenad mellan bussen och gymmet. Hade jag inte haft så bråttom att hinna fram till en viss tid (bussen var försenad) hade jag tagit en liten omväg för att skrapa ihop 20 minuter.
  • 40 minuter promenad (varav 7 minuter var pulsande i 1 meter snö) mellan gymmet och danssalen på Kronan.
  • 60 minuter promenad mellan danssalen och busstationen, en lång omväg eftersom det var så långt till bussen skulle gå och nada skulle vara öppet på stan.
  • 20 minuter promenad från busshållsplatsen och hem (hoppade av 2 hållplatser för tidigt med flit, satt konstigt i bussen och fick ont i ryggen).

Vi har en friskvårdsutmaning på jobbet sen 1 februari där man får en poäng för varje 20 minuter man gör sammanhängande så igår plockade jag 14 poäng :-) Skulle varit 15 om man ser på det rent tidsmässigt men 10 minuter av morgonpromenaden räknas inte och inte 10 minuter av danspasset heller och 13 minutaren saknade ju som sagt 7 minuter för ytterligare en poäng.

Idag har jag redan hunnit promeneras 40 & 20 minuter men nu är bilen tillbaka (3759 kr fattigare blev jag) så det behövs inte promeneras så mycket. Ikväll blir det styrketräning, funderade på att ta det på lunchen men jag och Ida svullade sallad på Symphonie.

05 februari 2006

www.parlplatsen.se

Nu äntligen fungerar www.parlplatsen.se som den skall. Nu hoppas jag bara att folk hittar till den oxå. Adressen är ju lite enklare än den gamla http://student.educ.umu.se/~beekan03/sda07v03.

Skrev en instruktionssida för de som varit medlemmar på gamla forumet/galleriet att de skall rensa cookies/cachen men många verkar inte följa de instruktionera så nu får jag en massa mail om att de inte kan logga in, att de hamnar på gamla adressen mm. Suck att det skall vara så svårt att följa insttruktioner. Eller är mina instruktioner otydliga?

Sursambo!

Men man skall väl få krypa ner brevid sin sambo när man går och lägger sig
eller?

Citatet är från min sambo i morse, han fick nämligen en mycket sur sambo inatt. Jag gick om lade mig 20:46 igår för ögonen gick i kors och hade sagt till sambon att jag ville få sova ut för nu hade jag varit toktrött sen förra helgen. Visst sa han. Men mitt i natten kommer han och lger sig och kryper ner under mitt täcke och lägger armen om mig, tror jag det var. Vilket i alla fall leder till att jag vaknar. Sa "nej, åh, nu väckte du mig" i en irriterad ton för jag visste att nu skulle det bli svårt att somna om. Han surade till rusade ur sängen och gick ner i källaren och lade sig. Själv låg jag vaken ungefär 2 timmar, jippie! Sen hade jag glömt att stänga av väckarklockan som därmed ringde 6:50, ungarna vaknade och började leka på rummet. Så mellan 7 och 9:30 låg jag halvvaken i sängen och bara inte förmådde mig att kliva upp.

Svar på han fråga var för mig i morse "Nej, inte om man riskerar att väcka sambon som faktiskt verkligen behöver sova".

Dödskyla!

Stora rubriker i tidningen, låter som något livsfarligt virus rullat in över landet men det handlar bara om att vi åter igen skall ha kring 30 minus här uppe. Så fort graderna sjunker nermot -20 i södra sverige så blir det även krisrubriker om våra tämligen normala -30 här uppe.
- I natt kommer det bli den kallaste natten på länge i norra Norrland. Det
lär gå ner under 30 minusgrader på sina håll, säger Sten Laurin vid SMHI i
Norrköping. Expressen.se

Man undrar ibland hur denna landsända kan ha blivit befolkad överhuvudtaget, jag menar för 6000 år sedan lär det väl ha varit som nu om inte ännu kallare (vi får ju ständigt höra att det blir varmeare och varmare pga mnninskans påverkan på klimatet). Hur överlevde de mnniskorna som bodde ex. i Vuollerim för 6000 år sedan? Nu var väl medellivslängden inte så där jättelång men nog måste de ha hunnit bli vuxna i alla fall och fortplanta sig, så de lär ju inte ha förfrusit och dött första gången temperaturen kröp neråt -30.

Edit: Efter påpekande av Bert så verkar mina historiekunskaper vara lite dåliga, det verkar inte ha varit så kallt här då, så jag ställer väl om frågan, hur överlevde man här uppe innan man hade elektricitet? Det måste gått åt en jäkla massa ved (det är klart man blir ju rätt varm av att hugga ved oxå) och djur som fick sätta livet till för att folket skulle få päls att bylta in sig i.

Hmm de verkar ha varit smarta på stenåldern, de hade tydligen golvvärme enligt Thermotech.

Jag förstå mycket väl att hjärtsjuka skall tänka sig för innan de går ut men att säga att det är förenat med livsfara? Skall alla hjärtsjuka ha hemtjänst vinterhalvåret kanske så de får hem mat mm?

03 februari 2006

Drottning = Klänningar?

Läste i SvD idag angående kungens 60-årsfirande:
I år är det också 30 år sedan Silvia Sommerlath blev Sveriges drottning. Det
firas med en utställning av de klänningar drottningens genom åren burit under
nobelfestligheterna.

Finns det inget viktigare Silvia gjort som drottning dessa 30 år? Är klänningarna som burits på nobelmiddagar det som bäst behöver visas upp och kommas ihåg. Förvisso tycker jag det är kul att se på vackra kläder men det måste finnas något mer som symboliserar 30 år som drottning, eller?

Hur mycket vatten kan man binda?

Jösses vad vätska man kan ha i sig. Ställde mig på vågen efter middagen 58,8 kg. 5 stora glas (á 3 dl), 1 liter te och 5 toabesök senare sa vågen 57 kg (som jag brukar väga). Det stämmer nog rätt bra att vatten driver vatten men te är ganska vätskedrivande det oxå.

Varför är smörgåstårta så gott?

Allting som är gott är onyttigt brukar man säga och det stämmer väldigt väl in på smörgåstårta. Jag är galen i denna typ av mat och idag fick vi smörgåstårta på jobbet. Skar mig en rejäl bit (i VK säger de att en bit är 300 g så ungefärs så stor var den). Vad jag inte kollade förren efteråt var hur många kcal en bit smörgåstårta var, 764 kcal!!! Jeesus och för att toppa det lite åt jag ungefär en halv bit av den kvarblivna tårtan på eftermiddagsfikat, dvs 382 kcal till.

Återigen har jag gjort det, en dag som jag inte tränar på äter jag på tok mer än vad jag brukar (har ju givietvis ätit annat än bara smörgåstårta idag, det är mna dagliga knäckemackor som fick stå undan till förmån för smörgåstårtan), men som tur är så händer det ju inte speciellt ofta.

Dock känns det ungefär som hela smörgåstårtan satt sig runt magen eftersom jag slvarvat med att dricka vatten de senaste dagarna och har bundit upp all vätska jag fått i mig tror jag. Känner mig som en vattenballong. Får väl bälga i mig några liter idag och i morgon så brukar det släppa lite i alla fall.

I morgon skall jag och Ida bruncha på Il lardo i Luleå, hoppas de har många godsaker.

02 februari 2006

Kan ingen väcka latmasken?

Jag har upptäckt att min latmask verkar ha tagit semester eller är svag i sin vilja.

I måndags:
Idag var jag toktrött på jobbet, hade sovit för lite i natt. Kände mig lagom omotiverad att träna men BC är ju kul (och ett body&mindpass med bc+bb i 75 minuter är ju lite lugnare) så för att sporra mig lite bokade jag plats på passet och tänkte att det går ju att avboka fram till kl 19 (passet börjar 19:30). Tänkte att jag nog kunde sova lite hemma medan middan gjorde sig själv i ugnen. Tror ni jag kunde sova? Bestämde mig typ 18:55 för att avboka passet trots allt, nä då ville inte datorn vara med. Så det var bara snällt att byta om och åka till gymmet och väl där måste man ju ta i, man kan ju inte stå på sin plats längst fram och messlå. Så nu är jag mer än halvdöd. I morgon är det dubbla pass, först powerstrike impact i 55 minuter, vila 60 min och sen magdans i 90 min. Undra om jag orkar gå till jobbet på onsdag :-)

Onsdagen var jag supertrött och stel men på eftermiddagen piggnade jag till och åkte och styrketränade vilket idag resulterade i stelhet i typ hela kroppen. Kan man ha rogor mortis som levande?

Idag var jag supertrött när jag for från jobbet och tänkte skippa allt vad träning hette idag, skrev till och med ett inlägg på aff:
Idag blir vilodag
Känner mig trött och har massa jobbgrejer att göra så ikväll skall jag för
första gången på en evighet skippa ett pass. Synd bara att det är BC med
favoritinstruktören. Hade passet varit lite senare än 18:15 hade jag kunnat vila
innan men nu blir det stressa hem från jobbet, slänga i sig en tallrik gröt och
sen skynda till gymmet.

Men så ringde sambon och sa att han hämtar barnen och jag vann lite tid. Åt lite gröt i lugn och ro och insåg att jag nog ville gå på BC ändå, det var ju trots allt favoritinstruktören som skulle ha passet. Så nu sitter jag här helt slut i hela kroppen.

Snälla kan någon återväcka min latmask? Men i morgon skall jag vila, jag lovar.

ABF Pirater och lögnare?

Nu har jag varit på ett magdanspass till, denna gången i grupp 2 så jag han på mitt PSI-pass innan och tur var väl det för magdanspasset var identiskt med det gången innan :-( Det kan inte vara en magdanskurs utan måste vara någon form av bellyfitnessklass istället. Falsk marknadsföring känns det som.

Dessutom fick vi köpa skivor med musiken på, jag hade lite bråttom så jag snappade åt mig en skiva och for hemåt. Väl hemma ser jag att det är en bränd skiva. Vad sysslar ledarna på ABF med? Jag tror knappast att musiken på skivan är tillåtet kopierad och de tog 30 kr för en skiva (vilket borde ha fått mig att fundera). Så hur gör jag nu, skall jag lämna igen skivan nästa gång?

24 januari 2006

Magdansen en besvikelse

Idag var det med glädje i bröstet jag halkade med bilen från Porsön till Kronan i Luleå. Kl 18:00 skulle jag äntligen få börja dansa magdans igen. Har längtat sen kursen slutade innan jul. Vi skulle bara vara en liten grupp på 9 personer vilket verkade bra då skulle det inte bli några problem med individuella korrigeringar och lättare att lära känna varandra.

Men gissa om jag blev besviken, hård och skarp belysning, en ledare som inte verkade bry sig speciellt mycket om hur vi rörde på oss och det värsta, vi fick inte dansa. Vi gjorde en drös med grundrörelser men ingen koordination mellan dem och än värre hom lade in massa crunches, sit-up och andra övningar som kändes som hämtade ur en träningsvideo med Jane Fonda. Kanske skall ta på mig benvärmarna istället för myntsjalen nästa gång?

Nä om jag inte redan hade betalat 570 kr för kursen hade jag nog övervägt att hoppa av. Men nu har jag blivit flyttad till sena gruppen så jag hinner köra PSI innan och därmed får jag lite motion på tisdagarna oxå.

Nä får nog ta ett snack med nogge om vad han har för källor som tipsar om kurser egentligen, lite kvalitetssäkring först tack.

20 januari 2006

Trött eller rättare sagt TRÖTT

Idag slog stora tröttheten till så nu skall jag gå och lägga mig. I morgon skall Vincent börja på barnaerobics så vi skall vara i Luleå kl 09:30 och innan det skall jag hinna röja lite här hemma för kl 14 kommer det gäster. Hade tänkt stryka lite gardiner mm ikväll men jag tror inte det är så lyckat när man är så trött. Jag skulle väl somna med strykjärnet i handen och bränna hål på gardinerna, hur lätt tror ni det är att göra det i ett jämnt mönster sen så att det ser ut som om det skall vara så.

Nä det blir till att sova nu och hoppas att jag är utvilad kring 6-tiden på morgonen så jag hoppas kunna skutta upp, äta lite, duscha, stryka, baka en kaka och skura av inne i badrummet. Vattenlek på kvällen sätter sina spår.

Undra vad vi föräldrar förväntas göra medan barnen skuttar omkring, jag antar att de inte stänger in oss i barnhörnan som vi gr med barnen när vi tränar. Själv hoppas jag hinna med att köra den styrketräning jag inte orkade med idag. Vi får väl se. Håll tummarna för att Vincent gillar passet, då kan jag med gott samvete ha fredagar som vilodag och sen träna medan han skuttar omkring på lördagar.

Bloggar i tidningen?

Nä bloggformatet känns inte riktigt rätt i tidningen. Journalisten (som verkar vilja vara anonym eftersom dennes namn inte står i artikeln) på Kuriren som kontaktade mig häromdagen skrev sin artikel i dagboksbloggformat. Blev bara konstigt att läsa nerifrån och upp i tidningen. Det som är längst ner är ju liksom inte längre "outdated" som det är i vanliga bloggar. Det som ligger överst är det som senast hände och därmed torde vara mest intressant för läsaren.

Dessutom saknade jag hyperlänkarna, kläcker man ur sig saker som "Gonzojournalistik" så krävs liksom att man antingen förklarar det eller länkar till ett ställe där den nyfikna kan få veta mer. Och länkarna till de bloggar han nämner dvs min (behöver väl knappast länka va?), ögonblick i norr (som jag förövrigt sa var mer en vad jag kallas blogg än min som mer är samlat dagbokssvammel för det mesta) av Bert, Att skriva en bok av Linnéa och TV-blogg.

Speciellt intressant blir det med tanke på att författaren skriver
Genomsnittsinlägget är enligt Herring 210 ord fördelat på 16 meningar och bara
27,7 procent av inläggen är länkade till andra webbplatser. Blir förvånad att
inte fler länkar till andra platser.

Hmm måste ta och jämföra mina inlägg mot de där siffrorna någon gång.

Vidare så skriver författaren av artikeln:

Jag tänker att en blogg kanske inte märks tydligare än om någon lägger ut sin
text i trapphuset så grannarna kan läsa.
Så är det nog i mitt fall. nu bor jag förvisso i villa och inte i ett hus med trappuppgång men undra om fler eller färre hade läst mina noteringar om de suttit på en lapp i ett trapphus? Hmm kan man ha besöksräknare på en papperslapp?

Min blogg har ca 50 unika besökare per dag och 20 av dem är sådana som återkommer. Brukar ju roa mig då och då med att kolla hur de hamnat hos mig. Ingen lär ju ha kommit via kuriren idg i alla fall men följande träffar fanns i listan: