Dag 8 - Trögåkt

Jobb, jobb, jobb igen och det är tur att det var kort jobbvecka för mer hade jag inte orkat med ännu. Kände hur hjärnan varvade upp och hur jag började stressa och det utan att ens ha speciellt mycket att göra under dagen. Men jag planerade upp nästa vecka så att den skall kännas lite bättre. Efter jobbet hämtade jag upp Henrik, handlade middag, åt risgrynsgröt och sen bar det av ut i skidspåret. 

Den värsta kylan hade släppt, var bara ca -14 nu. Det var så galet trögt i spåret. Nysnö som fastnade under skidorna, gled inget alls. Fick staka mig ner för vissa backar som jag i isiga spår hade ramlat i av för hög fart. Orkade bara med ett varv på gula och ett litet på lilla slingan. Fann heller inte något ljus på halva spåret var ganska så mörkt. Blev livrädd när en skateåkare plötligt kom ikapp mig i mörkret och hejade. Hade lurarna i och lyssnade på ljudbok så jag hörde honom inte förrän han var jämsides och pratade med mig. Min GPS-klocka slog av sig i kylan efter 6 km så jag fick plotta ut det efteråt i Funbeat. Rundan blev inte så kort som jag befarat, det blev 8,25 km. Behöver ca 2 km till i helgen för att få ihop mina mil om jag använder mitt plus från förra veckan. I helgen måste vi nämligen städa och vara fikaförsäljare på handbollssammandrag.

När jag hade skidat klart tog jag bilen till ett ställe nära spåret och klev ut med min kamera och knäppte denna bild. Den får väl duga som dagens bild. Var så jäkla kallt att jag bara inte orkade finlira.

När jag kom hem var jag så galet frusen, visste inte hur jag skulle få upp värmen. Drack en massa te men det hjälpte inte så tillslut kröp jag ner i sängen med en halvliter Avesta saltlakritsglass. Den var inte god alls. Hade råkat köpa den som är med stevia istället för socker. Den smakade nada. Vilken besvikelse.

Dag 7 - Jobb, köld och tomt album

Jaha då var det tillbaka till gruvan igen. När väckarklockan ringde så var jag redan halvvaken eftersom Henrik kliver upp tidigare än mig och lyckades väcka mig. Somnade inte om som jag brukar. Ute var det kolsvart. En snabb dusch vilket kändes dumt då jag nu skulle ha blött hår i bilen som stod ute i -30 och jag saknar kupévärmaruttag (måste lämna in bilen för att få det lagat).

Packade in mig i rejält med kläder och satte mig i bilen, den var seg men den startade (hade laddat upp batteriet ordentligt under natten). Haft motorvärmaren igång så att den skulle må lite bättre i alla fall. Körde till jobbet utan några problem och där pillade jag med några småsaker. Kom inte riktigt igång som jag hade hoppats. Blev mycket snack nu när vi alla är tillbaka. Massa små avstämningar i en drös projekt dessutom. Min plan var att ta med lunchlåda idag och ta en promenad på lunchen men när jag skulle ta köttbllar från frysen och lägga tillsammans med palsternackan och ostsåsen så hade de alla fryst ihop till en enda stor klump där i glasslådan. Blev lunch på Solsidan med 2 kollegor istället och en tur till Apoteket för glycerol istället.

Blev inget fotande på dagen och sen när jag körde hem var det kolsvart igen, hämtade Vincent och en av hans kompisar i Sävast och körde hemåt. Lämnade av kompisen. Vi såg ljuspelare från alla lyktor även från billysen på vägen från Sävast. Hade sett det på andra sidan sjön lite svagt i morse också så när jag kom hem tittade jag ut. Och jovisst såg man de nu oxå. de kanske skulle kunna fastna på bild. Ställde ut kameran och knäppte en bild så här har ni dagens bild för någon mer blev ej tagen. Tänkte ta om denna bild med mitt 30 mm objektiv istället för att komma närmare pelarna men då hade molen drivit in bakom och det såg inte alls lika bra ut. Läste en artikel om ljuspelarna i Aftonbladet idag. Här uppe har vi vertikalpelare som är en form av halo rätt ofta på vintern så jag tänker inte så mycket på dem, coolast är det när det blir så från solen. Men i Stockholm kanske de inte är så vanliga så de blir mystiska när de väl inträffar.

Lagade middag och vips var klockan över 19 och ute visade nu min väderapp -32. Nä jag skippar nog det där med promenad idag. Istället blandade jag såpbubbelmix och försökte blåsa några. Den här skall oxå gotta till sig några timmar så det gick inte så bra ännu. Den gamla hade jag hällt ut på morgonen, nu funkade den nämligen inte alls. Jag och Herman tog med oss det ut i kylan på yttertrappen och försökte blåsa där när det inte hade gått att blåsa ut genom vardagsrumsfönstret, de blåste nämligen bara in igen. Det gick sådär. Vi lyckades få en blåsa som inte sprack när den landade på marken men den hamnade på ett omöjligt ställe för foto. Vi får testa igen någon annan dag när det inte tokblåser. Det sägs att det inte blåser när det är kallt men jag vet i fan det jag. Här har det då blåst idag. Kallare än kallast.

Gick igenom lite meddelanden på caminoforumet och såg att jag fått några kommentarer som krävde svar. Skulle länka till mitt album med bilder från min camino i Portugal i somras och till min stora förskräckelse upptäckte jag att det album som låg på G+ bara innehåll 1 bild. Något måste ha gått fel i uppladdningen tänkte jag och sa till barnen att nu skall jag ladda upp en massa bilder. Gör det du sa de och jag öppnade mina Portugalfoton i Lightroom för att upptäcka att jag hade rensat men inte redigerat något annat än de bilder som var utsedda att vara dagens bild under de dagar jag var borta. Det betydde att det fanns 19 redigerade av 346 bilder. Tjoho! Det var bara att sätta igång. Passade även på att göra en till rensning och efter några timmar är jag snart klar. Det var trevligt att gå igenom bilderna för minnets skull och jag var glad att se att jag i alla fall kommit ihåg att synka med GPS-loggen så alla bilder skall vara på rätt plats. Någonstans i mitt bakhuvud ringer dock en klocka om tidssynkfel så jag måste kolla upp det innan jag laddar upp alla bilder. Men det får nog bli i morgon för jag hinner inte klart alla idag. Har ca 60 bilder kvar och måste gå och sova.

Dag 6 - Spruckna bubblor

Somnade kl 22.30 eller något sådant igår (iförd underställ för jag frös fortfarande) och hade ställt väckaren på 08:45. Vaknade strax efter 3 på natten när Henrik behagade komma och lägga sig. Sen dröjde det en evighet innan jag somnade om :-( Sen vaknade jag innan klockan ringde men hade ingen lust att kliva ur sängvärmen så när den väl ringde var jag i djupsömn igen. Suck. Men lyckades faktiskt släpa mig ur sängen kl 9. Eftersom jag hade glömt att handla igår så fick det ju bli idag på morgonen istället. Annars hade det inte blivit någon frukost. Så det var bara att dra på sin tjocka kläder och gå ut i -24. Tur butiken är nära.

Handlade mat till oss och ett paket tvättmedel till tiggerskan vilket hon behövde. Hon gav mig en liten uppdatering om barnen. Dottern skall gå i skola nu och sonen är kvar i hemlandet men längtar tillbaka hit. De små mår bra men längtar efter mamma och vill ha saker de inte har råd med. Måste vara jobbigt att höra.

När jag gick hem tog jag en bild i repris. Mest för att jag gillar hur något så vardagligt kan var så snyggt i motljus. För en gångs skulle har jag inte gjort annat än beskära bilden och stoppat dit mitt namn. Förra gången var det 16 januari och kväll samt närmare och mörkare.

När jag gick upp på uppfarten fångade en av de vissna hansarosorna mitt intresse. Men visst var den ena vissna rosen lite röd? Gick in och hämtade mitt stativ för det hade inte fått följa med till ICA. Tog några bilder och blev väldigt nöjd med en av dem. Lade dock ihop tre exponeringar till en för dagens bild även om det enda som skiljde sig mot den enskilda exponeringen i slutändan blev ljuset på det översta bladet.

Väl inne igen åt jag frukost och läste en ny bok, "Den glömda rosenträdgården" av Marita Conlon-McKenna (plotten känns lite väl mycket Kate Morton "Den glömda trädgården, ung änka är i sorg och måste glömma, fixar allt med hjälp av en trädgård som ingen tagit hand om på år. Har dock bara läst så långt som till det att hon hittar några rosenbuskar i skräpavdelningen av trädgården så liknelsen kanske slutar där.) Insåg att jag läst för lite i julledigheten, förvisso lyssnat på en hel rad med ljudböcker dock. Fixade till bilden och kände mig riktigt nöjd idag. Se där röda saker verkar vara the shit :-) Får hitta lite nypon i morgon eller så. Nä just det i morgon skall jag ju jobba, åker till jobbet innan solen gått upp och hem när den gått ner. Dessutom säger väderprognosen -34 grader. Vad sjutton skall jag fota då. Gah....

Igår hade jag velat fota frusna såpbubblor men hade inte grejer hemma, hittade inte ens ståltråd så efter maten packade jag på mig kläderna igen och gick bort till Dollarstore som hade öppet idag, de har ju lite av varje så jag tänkte att de kanske hade antingen ståltråd eller färdig såpbubbleblandning med verktyg. Men icke, de hade varken det ena eller det andra. Såg att de hade diskmedel (Spar) och såpa för en 10:a förpackningen. Nå ja 20 spänn kan jag väl offra och se om det fungerar. Alla recept säger nämligen Yes är folk helt hjärntvättade av reklamen eller är de bara så att Yes är bäst? De flesta recept innehåller även glycerol men det tänkte jag inte på när jag var på stan så jag glömde slinka in på apoteket. Så jobbigt när vissa grejer bara säljs på apoteket. Däremot slank jag in på bokhandeln och fastnade för boken Luleälven: Möten i norr. Köpte den för att inspireras både av fotona men även av möjligheten till upptäckter i naturen i mitt närområde. Såg att de skall hållas en föreläsning kring boken den 4 februari i Luleå (den infon borde de ha i bokhandeln), den skall jag försöka gå på. Fotografen Mikael Svensson har jag följt på G+ i många år och beundrar hans bilder. Beställde faktiskt en bok på nätet sen när jag kom hem också den skriven av en G+:are. Detta kom sig av att jag skrev om mitt bokinköp på G+ och Gustaf då svarade "Ni kan även stödja en lokal G+are via boken Inspiration & Passion som finns på webshop.gustafjansson.se (15% rabatt till imån) där jag bland annat intervjuat +Mikael Svensson​ ;)" Så jag blev med 2 böcker.

Kom hem efter en promenad på  6,47 km, lite lite men jag har fortfarande ledvärk och den blir inte bättre av kylan. Hittade sirap i skafferiet längst in, utgången men det kan väl inte spela någon roll när den skall användas till såpbubblor. Hittade små snuttar ståltråd efter lite letande. Blandade enligt ett recept på nätet men läste sen att den skall stå minst en dag. Suck! Bara att vänta då, provade givetvis men de spricker bara (en lyckades flyga iväg). Kanske kanske funkar blandningen i morgon och jag kan ta ett foto i mörkret på fönsterblecket hemma i morgon med lite tur. När jag googlade lite så ramlade jag över den spännande faktan att Yes! inte introducerades i Norge förrän 2012 så då googlade jag fram norska recept på såpbubblor, de borde ju då stämma bra för andra märken kanske som då inte är Yes men recepten verkar likvärdiga.

När klockan var 15:16 så var jag toktrött, tittade ut och det var kolsvart, trodde det var sent innan jag kollade på klockan. Suck, mörkret kan verkligen vara jobbigt vissa dagar och denna kyla. Var ut för en timme sedan och stoppade i lite sladdar i bilen och höll på att frysa händerna av mig utan vantar. -28 är det tydligen nu och i morgon skall det som sagt bli ännu kallare. Nu börjar den period på året där jag vill gå i ide och komma fram någon gång i mars.

Nu vill tydligen barnen ha middag (lövskuren kotlett fylld med västerbottensost och en sås på samma ost, pasta och palsternacka) så jag får väl fixa det, sen skall jag knåpa på en ansökan som verkar intressant. Får se om jag skickar in eller inte.

Hoppas få lite tid att spela sällskapsspel med familjen också och är lite sugen på att baka något. Men vi får väl se vad jag hinner med. Måste sova tidigt idag.

Förövrigt förundras jag över DSB:s totala ovilja att svara på en enkel fråga, om deras idfotoapp är den app som finns i store eller om det är en egen version av den. De svarar hela tiden bara att deras server är säker och inte nåbar från internet (längre). De verkar ha tänkt till en del, geofencing som sägs radera appen om telefonen tas ut ur området, bara den appen i mobilen, ingen blåtand eller wifi påslaget och heller ingen möjlighet till SMS och telefoni, verkar vara ett VPN mot databasen mm. Fredrik Bergljung @barbiche har gjort en genomgång av den app som finns på Google Play och man kan väl säga att han pekar ut några grejer de borde tänkt på. Då är man ju nyfiken på om det är den appen som används eller inte. Men inte svarar då på den frågan utan de svarar på helt andra grejer (som inte frågats efter) så det lär man väl inte få svar på. Att ställa en massa frågor till dem har dock gett mig en massa bra grejer till våra egna lösningar och till diskussioner med kunder som hanterar känsliga uppgifter.

Vidare förundras jag över hur välden är funtad, efter det stora överfallet på kvinnor i Tyskland på nyår så går nu Colognes borgmästare ut och förklarar att vi kvinnor måste ha en uppförandekod när vi är ute. Say what! Hon menar att vi skall:

• hålla en armslängd avstånd från främlingar
• hålla oss till vår egen grupp
• be de som är i närheten om hjälp och vittna om något händer
• informera polisen om vi blivit utsatta

Hon varnar även unga kvinnor för faran med ställen med mycket alkohol (drunken events). Man lägger alltså ansvaret att inte bli antastad, rånad och våldtagen på kvinnorna? Det är vi som skall hålla avstånd, vi som inte skall få gå ut ensamma osv... Suck. Visst hon säger också att de skall informera grupperna av flyktingar (och andra kända bråkstakar) att ett glädjefullt uttryck vid exempelvis festivaler inte är en invit till tafsande men det är en skam att man åter igen väljer att först och främst prata om "code of conduct" för kvinnorna inte ett flerpunktsprogram för männen som betett sig som svin eller förresten alla män, eftersom alla kvinnor skall bete sig på ett visst sätt.

Dag 5 - Kallt och menlöst, vissa dagar alltså...

Idag klev jag faktiskt upp när klockan ringde kl 9 för att 20 minuter senare krypa ner i sängen igen. Henrik gick upp för att gå på toa och han brukar sitta där inne en evighet på morgonen så jag sa, säg till mig när du kommer tillbaka. Bara därför var han borta max 5 minuter. Jag han ju inte ens gotta ner mig i sängvärmen. Surfade lite på telefonen medan han fixade frukost och släpade mig sen upp igen. Så galet trött.

Ute såg det fint ut, ville verkligen gå ut medan solen gick upp men orken fanns bara inte. Klockan han bli 11:48 innan jag var utanför dörren, hade även idag fastnat i att diskutera tekniken för avfotografering av idkort, inte bara jag som undrar och ställt frågor.

Den vackra persikofärgade himlen var borta, nu var det bara blekblått och trist. Bestämde mig för att gå bort till hängbron minst. En mil skulle jag väl klara av påbyltad i kylan. Kände mig fasligt stel idag. Haft otrolig värk i lederna senaste dagarna och dessutom bara påbyltad (min plan om snabb promenad med tunnare klädsel idag stoppades av vind, att kameran var med och de där jäkla lederna). Hoppas på mer tur i morgon.

Vid hängbron var det aptrist, grått så jag vände om och gick mot Sävast istället. Så fort det var slut på helt öppet vatten valde jag att gå ner till älven och följa den på isen så nära strandkanten det gick. Fick syn på lite djurspår och tog en bild.

Isen är tjock vid strandkanten men man får ändå vara försiktig. Träffade på lite öppet vatten och stannade för att fota. Lite trassligt med en massa grenar i vägen.

Det blev kallt att stå stilla så jag fortsatte en bit. Nu började solen gå ner igen och himlen fick åter lite färg. Jag vet att motljusbilder är världens kliché men just nu hittade jag inte något annat att fota så jag roade mig lite med mina filter och längre exponeringstider.

Men jösses vad kallt det var att stå där på isen i blåsten, både händer och fötter blev iskalla. Dessutom blev var enda bild helt menlös och kass så jag gav tillslut upp Fortsatte på isen och gick Bodån upp till cykelvägen där jag valde att följa den hemåt. Vek av in mot stan, ville värma upp mig med en kopp te. Men hade glömt bort att det var afton idag och allt stängde tidigt. Kom in på Opalen precis innan stängning så det blev till att köpa fika med mig hem och knata hemåt. Kom hem efter 20,58 km. Stelfrusen.

Värmde upp mig hemma innan jag beställde mat från Arctic thai & grill och åkte och hämtade. Vi åt och sen hamnade jag framför datorn och försökte få någon ordning på fotona.

Försökte rädda några bilder och fixade till de här ovan (inte nöjd med någon av dem men den med de tre pölarna får vara dagens bild) och vips är klockan snart 22 och mina ögon går i kors.

Eftersom jag skall ha ett tagens foto varje dag så får jag ju välja en som är minst dålig fast den är inte bra den heller. Vissa dagar funkar inget. Skärpan är kass, exponeringen blev dålig, motivet inte roligt alls osv... Borde kanske gått närmare någon av öppningarna istället men vågade inte. Nå ja nya tag i morgon, man kan inte lyckas jämt. Nu har det varit 2 dåliga dagar på raken så nu får jag skärpa mig. Åter till röda saker kanske :-) Ser lite grönstick i bilderna med filter idag oxå. Gah måste ta de där testbilderna. Testa att ha filtret på olika avstånd från objektivet också så det inte beror på vinkel och annat.

Skall gå och lägga mig i sängen med en kopp te och en fototidning och sova senast 22:30 tror jag. Måste vända tillbaka dygnet, skall ju jobba på torsdag.

Dag 4 - Jag och modet är inte överens

Som länge trots att väckarklockan ringde kl 9, stängde sonika av och somnade om. Åt frukost kl 11 istället. När jag dukade fram såg jag att det var fina moln på himlen ute, öppnade fönstret och ställe ut kameran med ett av mina nya filter på (ND4) mest för att testa om jag kunde få lite rörelse i molnet med taggarna då). Möttes av iskyla, tydligen -20 ute idag. Brr..

När jag sedan tog in bilden i datorn upptäckte jag att den har ett konstigt grönstick. Undra om det kommer från filtret eller vad. Borde tagit en utan oxå för att jämföra. Någon med någon bra förklaring? Det syns även i RAW-filen så det är inte från redigeringen. Försökte med att dra ner gröt på allt under HSL i Lightroom men utan att få bort det. Men jag tar det som en utmaning. Skall gräva ner mig lite mer  i alla reglage i Lightroom, tillslut knäcker jag det nog och kan lägga upp bilden här på nytt utan grönt i molnen. Tills vidare kan jag ju låtsas att det gömmer sig ett norrsken där bakom molnen ;-)

Slöade och läste en fototidning länge innan jag slutligen duschade och fick på mig kläder för att ta en tur till Luleå. Blev sen sittande framför datorn länge och funderade på det här med id-kontrollerna från Danmark. Många har reagerat på att deras id blivit fotat och jag undrade hur de löst det tekniskt, om det är en app som har egen lagring och så fort bilden synkas till en server försvinner bilden från telefonen eller om de använder telefonens kameraapp och sen skickar in bilderna någonstans.

DSB har gett lite luddiga svar på den frågan, de säger bara att bilderna laddar upp till en säker server, ja men i telefonen då? Om de bara haft ca 1 vecka på sig att fixa det tekniska har de då på den korta tid hunnit ta fram en säker lösning ute i mobilerna? Är mobilerna privata eller DSB:s eller Securitas? Om det är privata mobiler blir jag ännu mer nyfiken på lösningen, använder de då en app som finns i store eller en enterpriseapp? Är det en enterpriseapp (med enterprisedistribution) så får den på ex iOS inte installeras på privata mobiler och har DSB signerat den så får den inte förekomma på Securitasägda mobiler eller är det en specialutvecklad app som de lagt upp i Store har de då lyckats få någon förtur från Apple för att få den godkänd? Apple har ju dessutom haft stängt under julledigheten. Jag blir riktigt nyfiken. Tänk om Apple skulle göra "revoke" på certet den är signerad med för att de brutit mot användaravtalet, det vore väl lite lustigt.

Hur svårt kan det vara att beskriva exakt hur det går till. Ex visa med skärmdumpar mm. Ingen vill ju riskera att deras id hamnar i någons privata molnlöning någonstans. Förstår om de inte vill berätta om serverns "säkerhet" men de borde kunna berätta hur lagringen på telefonen ser ut. Hur säkerställer de att det inte finns någon bild tagen i mobilen också? På jobbet brottas vi ju med sådana här frågor när vi gör lösningar som hanterar personuppgifter av olika slag så därför blir man väl lite insnöad och nyfiken.

Tänkte ta en fotopromenad i Luleå och när jag körde dit såg jag att det var en fin himmel över älven medan solen försvann ner så jag svängde ner till färjelägret och stannade. Upptäckte att stativet blivit kvar hemma. Fan oxå. Nå ja ännu var det inte så mörkt ute så jag lyckades ta 2 handhållna bilder. Inte så bra som om de hade tagits med stativ dock men den första får väl duga som dagens bild. Inga röda detaljer i dagens bilder alls (det finns förvisso röda hus i molnbilden överst, skulle kunna isolera dem och förstärka det röda :-) ).

Att gå en runda i Luleå utan kameran kändes inte så lockande i kylan så jag valde istället att först satsa på en tur på stan. Jag behöver nya kläder. Jag tror jag besökte varenda butik. kammade noll. Hittade förvisso en klänning jag gillade på Indiska men lyckades ta med en storlek för liten in i provrummet och orkade bara inte klä på mig, hämta en annan och prova igen. Dessutom är det inte direkt klänningar jag behöver (eller ju egentligen eftersom om jag själv fick välja skulle jag nog ha klänning varje dag, bara lite opraktiskt i vårt kyliga klimat om det inte är varma klänningar och det var inte denna). Inser att jag och modet uppenbarligen inte alls är kompisar just nu. Tycker nästan inget är snyggt. Dessutom hatar jag allt som måste strykas och skulle helst gå i ullkläder jämt om jag kunde. På tal om klänningar och ull är jag fortfarande helt såld på Re-covers klänningar i ull. Skulle så gärna vilja ha en Milady Bronze och en Gloria Black samt en Isabelle Anthrasite. Men prislapparna är lite väl saftiga kan jag väl tycka. Men någon dag kommer jag kanske unna mig en. Jag menar en klänning med tumhål, kan det bli mycket bättre.

Tog en fikapaus på stan innan jag satte mig i bilen och for på Coop och handlade middagsmat. han bara slå på ugnen innan Vincent ville bli hämtad från träningen. Det blev en sen middag och efter den en ännu senare promenad. Hade en timme kvar på ljudboken så min plan var att gå en timme och lyssna klar. Drog på mig tjockbrallor och min gröna dunjacka som gör att jag ser ut som en Michelingubbe. Herman kom ut i hallen och sa att jag såg fluffig ut. Jag gick bort mot stationen och det var riktigt halt med dunig nysnö ovanpå isgatorna. Fick gå med korta steg. Tänkte vända strax efter stationen men det var ju inte kallt när jag var inbäddad i alla dessa kläder så jag tog Storavan runt istället och kom hem efter 9.09 km istället. Funderade en kort stund på att gå förbi huset 500 meter och vända men ides inte när boken var slut. Så in i värmen istället.

Boken var för övrigt Motvind den senaste (sista?) delen i Dan Buthler och Dag Öhrlunds serie om Jacob Colt och Christopher Silfverbielke. Jag hoppas i alla fall att det nu var sista även om även denna givetvis slutar med en öppning för en bok till. För nu går det nog inte skriva något som helst originellt. Bok 1-2 var riktigt bra men sen har det mest tuggat på i samma spår och denna senaste bok måste de ha stressat ut och inte ens någon haft tid att korrläsa för det var så mycket helt onödiga upprepningar (inte från tidigare böcker utan av tankar och förklaringar som redan lyfts fram tidigare i boken). Dessutom var det extra jobbigt att lyssna på denna bok med Silfverbielkes alla utläggningar om hur dåligt svenska samhället hanterar invandring mm efter att ha läst i Dag Öhrlunds blogg det satte liksom det ironiska skrattet i halsen. Plötsligt kändes det som om flera av Christopher Silfverbielkes haranger inte är annat än författarens tankar (kanske inte allt men en del började man känna igen från bloggen). han är en av de där som "vågar tala sanning" om hur Sverige är i fritt fall och hur vi "skyfflar in" en "hel stad" med flyktingar som betalat stora summor för att ta sig hit, lämnat fru och barn osv... Inga förlag på lösningar men en massa gnäll om att invandrarna är missnöjda, att det är ovärdigt med flyktingboenden (jag hoppas innerligt att merparten av flyktingarna faktiskt känner sig mer trygga här än vad de gjorde där de flydde ifrån) osv osv.... och det vanliga "men det här får man ju inte prata om i Sverige". Det gör att boken som jag tyckte var rätt trist lämnar en bitter eftersmak...

Dag 3 - 3 motionspass och mer röda båtar

Idag var det åter igen dags att skjutsa Vincent till Sävast där han skulle träna fotboll så jag passade på att ta en promenad ner till älven där jag tog några foton. Tror jag nu hittat alla röda båtar i mitt närområde. Men dagens bild får vara den första med en roströd stolpe.

På tal om röda båtar så tycker jag mina tre båtar (här i Instagrambeskärning och i omvänd kronologisk ordning) matchar varandra väldigt bra med sin kombo av rött och blå/turkos.

Promenaden blev bara 7,63 km eftersom jag slösade bort 12 minuter nere på isen med att fota. Så när jag kom hem tankade jag över bilderna och sen tog jag mig en promenad till stan och tillbaka det var 4,06 km. Nu hade det börjat snöa ute så det blev lurigt när isfläckarna var dolda av snö. Fikade på stan för jag var tokhungrig. Kl 16 skulle Vincent och Henrik vara på Coop Forum för att inventera för handbollsklubben så när jag skjutsat dit dem så åkte jag till Björknäs och drog på mig pjäxorna och skidorna (jo Henrik hade lyckats slita loss min pjäxa). Först hade jag tänkt att bara ta ett varv på gula spåret, dvs 5,5 km men när jag väl hade tagit mig runt så kändes det helt ok att åka ett varv till så det blev 11,42 km även denna gång. Andra varvet var lite småtråkigt, tråkig passage i boken jag lyssnade på så jag satte stavarna i ena handen och fiskade upp mobilen och filmade lite till Instagram.

Åkte sen till ICA för att handla middag, kom på att plånboken låg hemma. Suck, åkte hem för att hämta den, fixade något annat medan jag var där, åkte iväg igen och kom på att plånboken fortfarande låg hemma. Suck igen. Vände om och hämtade den. Sen blev det inköp för tacomiddag. Hemma igen fixade jag och Herman middagen och åt medan de andra slavade på Coop. Hämtade upp dem där 19:45. Sen dess har jag suttit i soffan och slöat framför Morden i Midsummer och trixat lite med foton. Nu började precis CSI:Cyber dags för att sitta och bli lite irriterad. Ibland går de så konstiga vägar att man inte fattar vad de håller på med. Andra gånger sker saker och ting löjligt långsamt.

På tal om irriterad så har fortfarande inte Scandinavian Photo skickat min order ännu, de måste haft långledigt. Men i morgon måste de ju bara skicka det. Vardag och allt eller är de som mig lediga till på torsdag. Ännu mer irriterande är blåsten ute som gör att det tjuter och bullrar i våra skorstenar.

Funderar på att åka en sväng till Luleå i morgon och se om jag inte kan hitta lite kläder på rean, min garderob är typ tom. Kanske kan jag sen ta mig en skidtur på Ormberget, det var nog 2 år sedan senast. Men jag skippar nog sinksundsbacken i så fall, den skrämmer mig.

Dag 2 - Träning, misär och lite fotoredigeringsfunderingar

Dagen började med misär. jag hade sovit dåligt i natt av någon anledning och Henrik skulle väcka mig kl 08:30 för vi skulle åka skidor tidigt innan jag skulle köra Vincent till Sävast. han väckte mig först nästan en halvtimme senare men det märkte inte jag. Sa att jag skulle kliva upp om 5 minuter. Svarade på ett inlägg på G+ och tiden drog iväg lite. Förvånat kollade jag på klockan och såg att den var 09:15, nu skulle vi få bråttom. Stressade i mig frukosten och klädde på mig så snabbt jag kunde trött och lätt illamående av mensvärk.

Kom ut i bilen och skulle låsa upp, inget hände. Skumt, gick runt till förarsidan och såg till min stora förskräckelse att förardörren stod lite på glänt. jag hade alltså misslyckats med att putta igen den igår och lampan stått tänd i kupén hela kvällen och natten. Inte bra. Hoppade in i bilen och försökte starta. Gick inte alls. Berättade för Henrik som lite surt lommade in igen och bytte om för en löptur istället.

Jag gick bort på Laitis eftersom jag visste att min gamla batteriladdare slängdes förra sommaren då den slutade att fungera. Kollade lite på Laitis utbud och såg att de hade en 10 kg-sak som hade snabbstartläge. Pris 1895, men vad fan det är det värt om jag kan ta mig iväg gånger som denna. Väl inne på butiken frågade jag efter batteriladdare och han visade några små i kassan och jag sa nä inte sådana en batteriladdare med starthjälp, vi gick bort i gångarna och hamnade vid den jag tittat på men han frågade mig, du skall ladda ett batteri som är urladdat på bilen? Jo och så vill jag ha starthjälp för jag behöver ta mig iväg snart. Ja men då är det de vi har i kassan sa han och ledde mig tillbaka. Nå ja jag jobbar inte i en bildelsaffär det gjorde han. Jag frågade en gång till om dessa små också har starthjälp, det stod liksom inget om det när jag kollade snabbt på webben. Jo då sa han och tog betalat. Jag fick bära hem en lätt liten sak. Slet upp förpackningen och gick ut i bilen. Kopplade in den och kollade manualen för hur man snabbt kickar igång bilen. Nähä den här jäkla grejen har ju inte starthjälp alls. Fan, varför lät jag mig förledas av en säljare.

Fick gå in och väcka Vincent som nu kanske behövde skynda sig upp för att hinna med en buss till Sävast om jag inte lyckades få igång batteriet. Läste i manualen att det kunde ta upp till 12 timmar innan det var körklart om det varit helt urladdat. Vincent stressade i sig frukost och iväg till bussen. Han måste ha hunnit precis.

Henrik gav sig iväg på sin löprunda, jag slöade lite och sen slängde jag upp fotoryggan på ryggen och gick ut en kort sväng. Såg att bilbatteriet nu faktiskt var färdigladdat (till 80 %) trots allt. Lät det stå så och ladda mer, nu kunde jag hämta Vincent från träningen 12:15. Jag tog mig en 4,04 kilomenterspromenad på isen nedanför huset. Mer än så han jag inte innan det var dags att brumma till Sävast. Försökte fota bergen i fjärran men det blev inget bra. Ett par med 2 hundar kom gående så jag knäppte en bild på dem men det grå vädret och den tråkiga isen gjorde att bilden blev aptrist. Men jag försökte i alla fall fota lite människor. Svårt när de rör sig, när de har mörka kläder mot den vita snön. Slog på autofokus för att ha en chans att få dem i fokus i alla fall. Gillar inte att deras huvuden kom precis i kant med strandkanten.

Borde zoomat in lite mer på dem. Stannade vid ett hus som har en fin gammal boda nere vid isen och knäppte en bild.

Sen var bilen snäll och startade så jag hämtade Vincent i Sävast. Gick in och bytte till mina skidpjäxor och brummade iväg till Björknäs. Henrik hade sprungit runt sjön, strax över 9 km, det var riktigt bra av honom. De fina spåren från igår var rätt så nedbrutna idag i början men sen blev de bättre även om spåret var helt borta i exempelvis en kurva.

Det blev "bara" två varv på gula spåret idag, dvs 11,42 km. Gick rätt segt till ca 3 km kvar då fick jag en person bakom som vägrade gå om och stressade på mig, det var bra då fick jag åka liiiite snabbare men inte var det mycket. Funderade på att ta ett varv till men det var rätt bakhalt så jag valde att köra de 1,25 km till bilen istället och där kom misär igen. Min vänstra pjäxa vägrade att lossna från skidan. Fick sätta mig i en driva och snöra loss pjäxan från foten men fick ändå inte loss den så det blev till att halta till bilen med en sko och en en strumpa på fötterna. Fick köra bil i bara strumplästen. Efter flera timmar i värmen trodde jag den skulle lossna, trodde bara det var en isklump i vägen men icke. Pjäxan sitter tvärfast. Vad gör man då?

Barnen och Henrik beställde pizza för det var de sugna på och jag köpte ingredienser till varma mackor. Som i mitt fall betyder ett berg med lök, massor med ost och lite salami, vitlöksost och barbecuesås. Konstaterade att varma mackor bara är gammelsvenska för bränna sig i munnen. Aj aj. Kom ut i köket och hittade Jasha full fart med att lägga sig till rätta i en liten pizzakartong (sådan för en inbakad pizza) han tror verkligen att han är jätteliten.

Sen hamnade jag framför daton medan barnen sitter och spelar datorspel och Henrik ser på en gammal svartvit film The Hustler. Nu börjar han verkligen ha sett slut på allt på Netflix om han måste gå över till de svartvita bilderna. Själv ägnade jag mig åt denna text och redigera foton. Läsa på om bra fotoarbetsflöde också.

När jag satt och redigerade bilden på bodan som får vara dagens bild kom jag att tänka på den där G+-tråden jag kommenterat under dagen. Den hade handlat om att en bad om tips på vad han skulle visa för typ av bilder och fått "oredigerade" som svar. Det irriterade mig en aning då jag misstänker att han som frågade gör som jag och fotar i RAW. En oredigerad RAW-fil är oftast rätt trist då inte kamerans programvara för att piffa till dem innan de blir JPG får tänderna i den då. Vi började diskuterad vilka sorts redigeringar som är "fel", beskärning, ta bort fläckar från skräp på sensorn, förstärka färgerna osv... skall ett foto alltid avbilda verkligheten, kan man ens redigera en bild till att avbilda verkligheten om man inte står i exakt det ljus och plats som bilden togs på och verkligen jämför och på vems skärm? Detta funderade jag alltså på när jag satt med bilden på datorn och därför tänkte jag att jag kan ju visa här skillnaden mellan RAW, kamerans JPG och min egen och hur jag tänker när jag redigerar.

RAW-filen

Eftersom många inte kan läsa RAW-filer har jag gjort om den till PNG (men via en skärmdump för att slippa ladda upp en 117 MB stor fil, 10 MB är stort nog för de som vill se på den i fullstorlek).

Kamerans (Sony a6000) JPG

Min kamera var för tillfället inställd på att fota både i RAW och JPG och hade inställningarna: ISO 100, AWB, Creative Style Vivid som betyder att den förstärker färgerna lite innan den sparar ner bilden. Andra val man kan ha där är Svartbit, Sepia, Höstlöv, Nattscen, Solnedgång, Landskap, Porträtt, Ljus, Djup, Klart och Neutral. Man kan även ställa in Kontrast, Färgmättnad och Skärpa som val om man vill men de har jag inte ändrat på. Önskat för detta inläggs skull att jag inte haft Vivid påslaget. För båten var nog lite mer åt det orange hållet. När den gör om till JPG så ser det ut som den lägger på lite skärpa också samt fixar korrigeringar som behövs för objektivet och säkerligen en hel del annat jag inte kan se. De inställningar från kameran som Lightroom inte har en aning om när jag importerar i RAW är enligt Photography Life:

1. Creative Style
2. Color Space (only relevant for JPEG images and JPEG images embedded into RAW files)
3. Dynamic Range Optimizer (DRO)
4. High ISO NR
5. Face Detection
6. Focus Area and focus point location in the frame
7. AF Micro Adjustment and Lens Compensation (Shading, Chromatic Aberrations, Distortion)
8. All other settings in the camera menus

Min egen redigering

Det största uppenbara är ju att jag beskurit bilden eftersom jag tyckte bakgrunden var väldigt rörig i vänstra halvan och en störande gren kom in i övre högra hörnet, den borde jag sett när jag fotade. Sen så har jag ändrat följande plus att jag tog bort en fläck som blivit av smuts på objektivet. När jag importera i Lightroom lägger den alltid på en skärpa på 25.

Hur har jag tänkt då? Den vita snön gjorde att mycket av bodan kom i skugga så jag valde att lyfta skuggorna och för att få fram det jag älskar med gammalt trä, de skiftande färgerna och ådringen så drog jag upp clarity, rätt rejält denna gång. Det gjorde även att strukturerna i den slitna färgen på båten poppade fram allt tydligare. För att kompensera för clarity som ger en lokal förstärkt kontrast brukar jag dra ner vanliga kontrasten lite. När man lyfter skuggorna så tappar man ofta lite svärta så det kompenserade jag för. Snön kändes lite grådaskig så jag valde att öka både högdagrarna och exponeringen en aning för att få en lite ljusare bild. Jag fotade handhållet och hade en exponeringstid på 1/13 sekund och ville inte dra upp den mer för då fanns det risk för rörelseoskärpa.  Men att dra upp den nu i efterhand ger lite kornighet istället. Den uppdragna exponeringen gjorde himlen alldeles för ljus vilket jag tyckte den var redan från början och eftersom jag glömde bort att jag numer äger filter när jag fotade så fick jag lägga på ett tonat filer i efterhand där jag drog ner exponeringen igen med 2 steg. Då stämde himlen bättre med det jag såg, den var rätt så stålgrå med rosa inslag. Slutligen drog jag upp färgmättnad mer lokalt (med Vibrance istället för Saturation) för att poppa fram det röda i båten och det gula i trät i bodan.

Jag velade hur jag skulle göra med vitbalansen. Om jag tar pipetten för vitbalans i snön blir bilden för gul men nu kanske den har aningen för mycket blåstick men det var svårt att balansera för att behålla himlens färg så det blå får vara kvar. Nu när jag tittar på bilden ser jag att jag kanske borde beskurit lite till upptill. Några små grenar hänger ner och stör lite. Jag valde att inte göra kompensation för objektivet denna gång vilket gör att jag har en svag svag vinjettering på höger sida men inte på vänster. Men när jag kompenserade klipptes grenen längst upp bort och den ramar in bra tycker jag även om jag borde varit mer noggrann så hela grenen synts. Det är lite lila stick i buskarna och björkarna i bakgrunden som jag borde sett innan jag laddade upp bilden oxå. Men det är så lite att jag inte tror någon tänker på det. Så här är det ofta. Jag har lite för bråttom när jag redigerar. Borde göra grundredigeringen och sen gå från datorn och komma tillbaka någon timme senare och kika med ny ögon.

Det röda kanske kan vara lite i överkant, hade först mindre men så har jag en liten idé om bilder som hör ihop baserat på röd färg som den röda spelpjäsen igår så därför poppade jag den färgen lite extra.

Så då är frågan visar bilden verkligheten, gör någon av dem det? Svaret på båda frågorna är nej. RAW-filen är alldeles för urblekt så färglöst var det faktiskt inte alls. Kamerans JPG har mer skugga på bodan än vad mitt öga upplevde och min egen bild har en färggladare båt än verkligheten och kanske lite för lite skugga på bodans dörr samt att bodan kanske inte var fullt så ljus i övrigt. Men jag har tagit mig friheten att visa en bild som jag gillar (som kanske lyfter fram något i naturen eller objektet som träet i bodan på denna bild) snarare än att säga "kolla så här såg det exakt ut". Jag är inte dokumentärfotograf (varför finns inget bra ord för oss som fotar men inte är fotografer för det känns som ett ord för de som jobbar som det?) speciellt ofta utan jag tycker om att se foto som konstform.

Vad anser ni om redigeringar och foto i allmänhet, hur mycket artistisk frihet får man ta sig? Eller skall allt vara en "verklighet". Varför anser somliga att det kameran genererar som JPG är rätt?

Dag 1 - Allt börjar om men först skall det gamla summeras

Ja ha då var det 2016 då och nya mål och bedrifter skall hanteras. Men först är det väl bra att summera det som varit.

Jag satte upp fyra mål för mig själv men jag uttalade dem nog aldrig jättetydligt i början på året för att jag inte skulle bli arg och besviken på mig själv om jag inte klarade av dem. Jag skulle ta ett foto om dagen med systemkamera, blogga varje dag och klara av 365 mil på ett år samt gå en ny camino.

Hur har det gått då.

Bloggandet gick sisådär, det finns ett inlägg för varje dag men de har inte alltid publicerats den dagen. Ibland har jag kommit hem för sent andra dagar varit för trött eller så har blogginlägg fastnat i mobilappen på Androiden som strular. Men jag har i alla fall skrivit över 365 inlägg på ett år, 400 har det blivit. Absoluta merparten är nog rätt trista (för andra) dagboksanteckningar (de jag märkt upp med år2015) men för mig har det varit oerhört nyttigt att få skriva av ming även om det skett någon dag sent. Blogginläggen från min vandring i Portugal/Spanien behöver fortfarande gås igenom, det finns inga bilder mer än dagens bild (tror jag) och de har noteringar till mig själv om att skriva klart dem. Det är för att när jag hade varit iväg 2013 så blev Henrik så sur när jag först var borta 5 veckor och vandrade och sen ägnade jag 2 månader åt att fixa bilder och skriva klart allt. Så då fixade jag inget vid hemkomsten och sen glömde jag bort det tills jag igår kollade igenom några av dem i jakt på en bild.

Caminon blev av som jag skrev här ovan, var nära att det inte blev av för att familjen nog gärna hade sett att jag stannat hemma. Men jag behöver verkligen de där resorna bort från allt.

Jag hade det rätt bra de där tre veckorna i Portugal och Spanien och jag längtar tillbaka till de där vandringarna varje dag.

Jag postade en varning till mina instagramföljare att det nog skulle bli många bilder eftersom Instagram är ett enkelt sätt för mig att få en bilddagbok och komma ihåg resan. En hel del valde att avfölja medan andra hoppade på.

365 mil då jodå det gick alldeles finfint även om jag i början av året verkligen tonade ner målet och försökte att inte sätta press på mig själv. Målet skulle aldrig bli ett tvång. I somras såg det lite illa ut, låg en del minus men så fick jag cykeln i present och då blev det några mil på den och vips var jag ikapp igen och hade en massa plus. Åkte till Portugal och vandrade och då låg jag verkligen en massa plus men försökte ändå ligga i, hade ett delmål på 7 mil/vecka som tog mig igenom de där veckorna med massa plus. För att ytterligare motivera mig så bestämde jag mig för att skala bort cyklingen och lite sparkåkning och sikta på att ta mig 365 mil till forts under året istället. En massa plus försvann i ett nafs och jag fick ligga i. Vissa helger kunde jag gå 5-6 mil. Min vän Mattias fick haka på några riktigt långa rundor. Han som tyckte att en mil var galet långt när vi började promenera tillsammans i våras.

Mitt mål om 7 mil/vecka lyckades jag med: 36 veckor (en vecka saknades det 160 meter), 33 veckor av dem var det 7 mil till fots.

Totalt rörde jag på mig utomhus: 407.854 mil en bra bit över ursprungsmålet 365 mil med andra ord.

Till fots blev det 367.303 mil så jag fick till och med ihop några extra mil.

Fotograferandet har gått hyfsat, har uppfyllt målet med en bild med systemkameran per dag men vissa dagar är ju fotona inte de bästa. Har några riktiga hatobjekt i galleriet men också bilder som jag är väldigt nöjd med. Vissa dagar har det varit skitjobbigt och andra dagar inget större problem. De gånger jag varit ute och promenerat har det varit lättast även om jag känt mig hämmad i promenerandet av att ha en tung fotorygga på ryggen. Vissa dagar har inte den bild jag tyckt varit bäst hamnat i albumet utan en bild som bättre symboliserat dagen. Alla redigerade men "ratade" bilder har hamnat i Misc-galleriet eller i egna gallerier som det varit från en resa. Upptäckte till min förvåning att jag inte verkar ha publicerat mitt album från San Francisco så det får jag ta och fixa. En sak som jag misslyckades med när det gäller fotograferandet var att jag hade tänkt se till att alla bilder hade en geotag. Men jag hoppas kunna fixa till även det nu i efterhand. Vet på ett ungefär var alla är tagna och har geologgar från klockan att matcha mot i värsta fall men det tangerar mitt andra lilla problem. Jag fick aldrig till något bra flöde för fotohanteringen. Mina bilder är i kaos.

Vad var min bästa bild då. Jag tittar i albumet då och då och varje gång är det en bild som får mig att skratta så den bilden måste ju vara den bästa. Den som får mig på bra humör.

Winter parking

Den bild som fått absolut bäst respons i sociala medier är en bild på en lampa men det var för att den av någon anledning hamnade i "What's hot"-flödet på G+ och därmed exponerades för väldigt väldigt många. Den/jag fick dessutom många obehagliga kommentarer som gjorde att jag satt och blockade folk i flera dagar. Vad är det med vissa män alltså. Creeps.

Lamp at Casa Batlló in Barcelona

Det tar mig till målen för 2016 där jag fortfarande velar lite och eftersom jag gör det så har jag för säkerhets skull idag skidat 15,79 km och tagit en bild som då får vara dagens bild. Vi spelade Carcassonne (med gröna, gula och blå gubbar) och medan barnen tog en paus för att äta fotade jag lite. Lät en röd inkräktare hoppa in på spelplanen.

The red intruder

Jag testar en ny font på signaturen den är lite tunnare än den gamla och syns lite sämre i nedskalat lägre ser jag men jag tycker om fonten (Jellyka Western Princess). Vi får se om jag behåller den. Det stör mig lite att det inte verkar vara någon prick över lilla "j" vilket gör att det ser ut att stå "Kayalainen" istället för "Karjalainen" eftersom det är ett gammaldags "r". Det jag måste tänka på är att om jag säljer någon av bilderna så måste jag betala upphovsrättskvinnan till foten via en donation till Paypal för det borde väl räknas som kommersiell användning?

Just fotomålet är väl det som känns jobbigast. Att ta en bild om dagen är faktiskt rätt krävande och jag minns alla de där dagarna med lätt panik i fjol men samtidigt har det gett mig så mycket. I år skulle jag dessutom vilja fota mer människor. Mer gatufotografering.  För det behöver jag ett nytt objektiv tror jag. Skall kolla runt lite. Är även sugen på en kamera till, en Sony 7 av något slag men vet inte riktigt om jag har råd. Jag trivs dock rätt bra med min a6000 också den är liksom lagom stor plus att jag har objektiv till den.

Något jag också måste få till är ett bättre fotohanteringsflöde. Det blir morgondagens uppgift att lösa. Målet blir sedan att hålla ut och använda det.

Eftersom jag klarade över 400 mil totalt i fjol så borde ju inte originalmålet att röra på mig 365 mil utomhus vara något större problem egentligen men jag är faktiskt inte säker på om det skall bli målet i år för det där utomhusmålet för att jag inte går på pass och inte tränar någon styrka så kanske blir det att sätta upp ett mål om ex 3,5 mil i veckan utomhus och 3 pass på gymmet eller något sådant och missar jag ett gympass får jag kompensera med en mil ute eller något sådant. Sen vore det faktiskt bra med en inplanerad vilodag också. Men jag måste få ihop fotomålet med träningsmålet och resten av livet.

Men tills jag bestämt mig och tills jag hittar ett gym som har det jag vill träna så blir det skidåkning. Förhoppningsvis orkar jag en mil varje dag framöver. Nackdelen med skidåkning är att det inte är så lämpligt att ha kameran med då eftersom jag tenderar att ramla en del och på gymmet kan jag ju int fota. Så jag får väl återkomma med målen lite längre fram. Vill inte sätta allt för stor press på mig själv heller. Har haft lite väl mycket på jobbet och kroppen är lite sliten rent allmänt. Så vi får väl se.

Camino, ja gärna om familjen tillåter. Och fjällturer så många jag bara kan klämma in. Så än så länge står jag väl kvar ungefär där jag stod häromdagen när jag funderade på mål. Man måste ju inte formulera dem 1 januari. Skall försöka komma ihåg och väga mig varje dag och ha på mig mitt MS Band samt hålla det laddat så jag kanske kan få ett år med lite rolig data att titta på om ett år och framför allt få lite koll på sömnen. Idag glömde jag dock både pulsbältet och armbandet innan jag for ut på min skidtur. Det får mig även att minnas att träningsdata är något jag också måste få ordning på. Skall se till att avregistrera mig på några siter och se om jag kan få till ett vettigt flöde mellan andra. Det som suger mest är det att jag inte kan ha vettiga profiler i klockan utan att ex promenader och skidåkning måste synkas som löpning. Det stör mig något enormt. Det är ju jättepraktiskt att klockan kan synka till Garmin Connect automagiskt och skicka infon till Funbeat och Strava men vad hjälper det när jag sedan måste gå in och redigera manuellt. Irriterande som fan.

Bloggen då, den höll jag på att glömma. Jag gör ett nytt försök att skriva av mig varje dag, det kommer nog att gå ungefär som 2015 tror jag men jag börjar här idag och hoppas kunna skriva av mig.

Dag 365 - Slut för i år

Dagen idag har mest tillbringats i långkallingar, även när vi intog nyårsmiddag här hemma med bara familjen.

Tog en kort promenad till stan för att ta årets sista dagens bild. Gjorde det lätt för mig :-)

När jag hade tagit den var klockan nästan 17 och stadens stora fyrverkeri skulle börja. Så jag hängde på massorna ner till Kvarnängen och knäppte några bilder där helt utan att tänka på att ställa in kameran, hade dessutom mitt makroobjektiv på.

De blev ju rätt bra ändå. 4 sekundersexponeringar. Han liksom inte alls fundera på hur det "skall vara", smällandet pågår bara 5 minuter och jag kom fram till strandkanten rätt sent.

Gick en liten omväg hem så promenaden blev i alla fall 3,41 km.

När jag kom hem slavade jag i köket ett tag för att göra förrätt, huvudrätt och efterrätt, fick lite hjälp av barnen. Smuttade på god alkoholfri dricka medan jag lagade maten.

Vi käkade strax efter kl 19 och sen spelade vi sällskapsspel och såg fyrverkerier på avstånd.  

Hade tänkt summera året i detta inlägg men det får bli i morgon istället i ett eget inlägg nu skall jag fortsätta umgås med familjen.

Här kunde Bodens kommun ha gjort rätt men valde fel

Jag vet att jag skrivit om det tidigare, nya Sundsbron mellan Svartbjörnsbyn och Gammelbyn, en av stans vanligaste promenadstråk eftersom det ger en fin runda runt sjöarna. Man möter gående, springande, hundpromenerande och cyklande människor på den vägen jämt. Sundet är en fin plats där många stannar och tar foton så även jag. Här är några bara från i år:

Januari 2015

Mars 2015

Maj 2015

September 2015

December 2015

Julafton 2015

Och igår fick faktiskt själva bron vara dagens bild då jag tycker den var fin med sina lampor.

December 2015

Över sundet finns det alltså en bro, en bro som alltid varit galet smal, en bro där bilar inte kunnat mötas, där gående och cyklister tvingat upp mot räcket för att bilar fått för sig att de minsann inte skall stanna för gående. Jag har varit rädd när jag gått över bron sena kvällar i mörker trots reflexer/pannlampa mm för att synas. Och har man stannat på bron för att fota har ilskna bilister tutat åt en.

När jag i somras möttes av en borttagen bro och fick veta att de skulle bygga en ny hoppades jag givetvis på att de skulle bygga en bro som faktiskt inte satte bilar i första rummet utan tog hänsyn till att detta är ett motionsstråk. Bilarna kan utan större tidsförluster dessutom köra runt från båda hållen, det är faktiskt bara en bekväm genväg på grusvägar som bron erbjuder bilister. Bilister som ofta kör som dårar på den smala vägen dessutom. Många ungdomar verkar gilla att gasa på här.

I morse läste jag som vanligt lokaltidningen (NSD) och möttes av ett reportage om att bron nu invigts. Trevligt trevligt. Nu slipper man känna sig som en bov som tränger sig förbi avspärrningarna på bron som ser ut att ha bra stått där för syns skulle ett tag nu.

Rubriken "Elbil först över nya bron" och bilden i tidningen^* i artikeln från invigningen var dock så typiskt, dels visar den att det första som alltså tog sig över bron var en bil! Man visar alltså inte glada motionärer som nu äntligen kan ta sin runda utan man visar en bil (en liten smal bil) och människor till fots som trycker sig upp mot staketet för att inte bli påkörda. Man visar tydligt problemet med bron, ett problem man totalt ignorerade att fixa när man byggde ny bro. För man tänkte bara på att tillfredsställa bilisternas behov.

Blev lite nyfiken på när nyheten om att den skulle invigas publicerats (eftersom jag helt missat den infon) och klickade ming in på boden.se och där kunde jag se att man lagt upp en notis igår med texten:

Sundsbron, som går över sundet mellan Buddbyträsket och Bodträsket, stängdes den 3 aug för brobyte. På nyårsafton kl 10.00 öppnas den nya bron för trafik. Första fordon över bron kommer att vara Bodens kommuns enda helt eldrivna bil. Vid öppnandet medverkar tekniska utskottets ordförande Sead Maglic.

Alltså man skryter nästan om det där med bilen.

Dessutom har bron blivit sämre för oss som gillar att stanna där och fotografera. Gamla bron hade platta räcken man kunde ställa kameran på, nu är räckena runda. Jag bär ju dock oftast med mig ett stativ så jag lider väl inte så mycket men såg ofta folk ställa kameror på räcket förut. Men å andra sidan riskerar man ju liv och lem om man stannar där och fotar så... Jag önskar att bron kunde bli ett sådant där gångstråk som man har inne i städer på gågator där bilister också får köra om de anpassar sig för gående/cyklister.

Det skall byggas en fågelskådningsplats på ena sidan och några fiskeplatser men lite tur hamnar de i en bra vinkel för foto.

En annan sak som fascinerar mig är att man säger att förväntad livslängd på bron är 80 år. Är inte det helt galet egentligen, när jag vandrat i Spanien har jag gått över broar som är nästan 1000 år gamla och vi i ett toppmodeärnt land med all teknik och kunskap kan inte bygga en liten kort bro som har längre livslängd än 80 år (eller vara bred nog för både gående och bilar). Vad är det för hållbarhetstänk?

Puente de Órbigo en av de längsta och bäst välbevarande
medeltida broar i Spanien. Den är från 1200-talet!

* Jag försöker att undvika att kopiera bilder/skärmdumpa numer så ni får klicka er in på bilden själva. Vill inte bryta mot någons upphovsrätt

Dag 364 - 2 motionspass och en mulen himmel

Henrik klev upp klockan 8 och lät mig sova en stund till med 08:45 kom han in och väckte mig. Hade dukat fram frukost. Ibland är han en pärla även om jag gladeligen sovit några timmar till.

Efter frukosten läste jag lite, får ligga i om jag skall hinna beta av min hög med julledighetsböcker.

Sen 10:30 stod vi på våra skidor i Björknäs och gav oss av. Vädret var riktigt skönt om än totalt mulet. Dock var våra skidor bakhala idag också, Henriks mer än mina. När jag väl fick upp lite fart gled jag mer framåt än bakåt. Men Henrik han fick kämpa på och stakade sig runt hela rundan, var beredd att ge upp efter ca 5-6 km då vi kunde vika av mot bilen men jag fick med honom på ett varv till. Han är envis och stark, lyckades staka sig upp för en backe där jag fick ge upp. Kollade under skidorna när vi kom tillbaka och jag måste lyckats slita bort det mesta av min vallatejp så inte undra på att det blev bakhalt.

Jag hade ställt in min klocka på skidåkning efter att jag gjort en längdskidåkningsprofil häromdagen enligt instruktioner och då skulle man välja Ski/Board och utgå från det för att skapa den nya. Använde denna nyskapade profil idag och blev jäkligt paff när jag hade skidat klart. Henriks klocka sa 11,43 km medan min sa 4.5 km. Den hade bara räknat när det gick nerför. SUCK! Fick använda Henriks logg. Hur kan det finnas fördefinierade inställningar för snowboard och utförsåkning men inte för längdskidåkning? Skumt. Får använda vanlig löpning (precis som jag måste göra för vandring och promenader) och sen ändra aktivitetstyp. Irriterande. De har massa aktivitetstyper i Garmin Connect, kan tycka att sportklockorna som är lite mer avancerade borde klara av att ha flera olika sorters profiler som matchar de olika typerna med lämpliga värden. Ex har man klockan på armen borde den kunna ge info om hur man hanterar stavarna mm.

När vi kom hem slöade jag med en bok innan jag satte mig i duschen en lång stund. Så skönt att bara sitta där med varmt vatten rinnande. När jag kom ut läste jag lite till innan det var dags att skjutsa Vincent på träning. Idag bara bort till Hilursborg ca 900 meter till fots, latunge men han skulle köra dubbla pass och jag ville ändå ta ett foto i närheten av stan så jag gick med på det. Parkerade och tog fotoväskan med mig och knatade iväg, först ett stopp i stan för att byta ett par strumpor på Intersport innan jag fortsatte mot Bodträsket och vidare mot nya bron över Björnsundet. De hade ju satt lampor på det såg jag igår så idag fick det bli en bild där om dagens bild.

Efter bilden gick jag vidare ut på Buddbyträsket och vände när jag hade gått 5 km. 10,01 km fick räcka idag. Gick in mot stan igen och tog en fika den halvtimme som kvarstod innan Vincent skulle hämtas.

Var och handlade lite god mat till i morgon. Hade velat ha en hästfilé men hittade ingen så det fick bli en rostbiff. Nu måste jag bara komma ihåg att köpa steksnöre i morgon för jag hittade inget i affären idag.

Gick lite banans på Effervé-lemonad också. Coop hade 6 av deras 7 sorter så nu kan vi smaka lite fler än de tre vi testat tidigare. Köpte även en Belvoir fruit farms Spiced Ginger Punch och en Rasberry & Lemon och en Luscombe Cool Ginger Beer. Man måste passa på när det finns lite roliga alkoholfria grejer. Punchen rekommenderades att serveras varm men kan även drickas kall så jag provade den kall idag. Lite blaskig, nog bättre varm faktiskt. Men bra efterbett av ingefäran.

Sen blev det lite sittande framför datorn. Kollade på lite platsannonser (en av dem fick jag dessutom skickad till mig av en bekant). Sen blev det lite slöande framför TV:n. Hoppades på den där solstormen som skulle ge norrsken idag men det har varit galet mulet hela dagen och kvällen och stormen verkar inte ha nått fram ännu ändå, alla KP-visare står på 1. Hoppas på morgondagen även om det verkar bli mulet här även då tyvärr men SMHI har haft fel förr men så har även de som säger att det skall bli norrsken. Henrik sitter och och programmerar, tydligen kliade det i fingrarna nu när han inte programmerar på jobbet längre. Han har varit helt uppslukad hela dagen (förutom när vi åkte skidor då).

Men det betyder att jag kan sova istället för att jaga ljussken på himlen.

Morgondagens bild är redan planerad och jag hoppas kunna ta en promenad i morgon också, kanske åka lite mer skidor.