Idag har jag klippt buskar och lagt på grannens rykande brasa från igår, lite löv och gräs och vips hade jag en fin eld. Herman var med och hjälpte till. Jag lyckades med konststycket att trampa i aska som under sig visade sig gömma glödande kol. Min ena älskade LETA-sko (som jag köpte på Cypern) smälte :-( Visade Herman att där på det vita fick man absolut inte gå för det var livsfarligt. Han nickade och sa att han inte skulle gå där. Men så var jag uppe och hämtade mer ris någon timme senare och hör Herman skrika, kikar bort mot brasan och ser ungen springa med en brinnade pinne i handen. Gjorde antagandet att han blivit rädd när pinnen brann och sprang dit medan jag bad honom kasta den i bäcken som går ner till sjön men han skrek i högan sky. Kom fram och han höll fortfarande i pinnen som glödde i änden.
Det gick inte att höra vad han sa men jag förstod att han hade ont. Han pekade på foten och skon hade smält och hans fotleden var vit. Han hade trampat i askan av misstag, sjunkt ner och fått kol i skon. Slet av honom skon och sprutade det kalla vattnet från vår drickflaska som tack och lov var full över brännsåret. Rusade in med honom och så fick han sitta i ett fotbad med så kallt vatten han stod ut med medan jag stack till apoteket för inköp av brännsåromplåstringssaker.
Blev rekommenderad att lägga på Xylocain och sen sätta på en Salvkompress (Jelonet), en vanlig steril kompress och sen Fixomull stretch. Så nu lär jag väl få lägga om sår ett par dagar. Han har bränt ca 6x4 cm på fotens sida.
Läs även andra bloggares åsikter om barn, brännskada
Vi fick ingen ...
1 timme sedan
1 kommentar:
Aj! Aj! Aj! Alla sympatier till Herman!
Skicka en kommentar