31 maj 2009

You win some and you lose some eller utan telefon en hel helg men €300 i resecheckar i fickan

Vilken händelserik fredag till söndag utan Depechekonsert. Men vi tar det från början.

Fredagen var lite småstressig, skulle ju röja lite hemma, packa, köra till Luleå och hämta upp Ralf och Linda och ta oss till Kallax. Dessutom skulle jag ringa upp företaget som hade mailat mig och var intresserade av att få presentera 2 tjänster för mig (har jag sagt att jag älskar den egoboost som headhunting innebär? :-). Allt detta hans med med lagom mängd stress i magen, han tom slänga i mig lita mat väl på Kallax (jag har gett upp att säga Luleå Airport, tom flygplatspersonalen säger Kallax). Tjänsterna som presenterades för mig i telefon lät jätteintressanta båda två så jag blev glad när jag idag söndag hittade ett mail om att de vill träffa mig också. Men tillbaka till resan.

Flygresan till Stockholm försvann i ett nafs, läste lite och halvslumrade. Vi hade ett ganska kort byte på Arlanda så vi skyndade oss mot utrikes efter ett nödvändigt stopp på Apoteket och en kiosk (jag behövde fylla på mitt mobilkort för att kunna kolla mail, blogga och ringa från England). Väl framme vid utgången i F-piren träffade vi Johanna och Janne som skulle med ett annat flyg. Medan vi sitter där och väntar upplyses vi om att flyget är överbokat och de behöver frivilliga som kan tänka sig att stå över till nästa flyg och får €300 i resecheckar som också går att läsa in mot halva summan i kontanter. Vi nickade snabbt mot varandra och höll på att välta lite folk i vår väg fram till disken.

Vi sa att vi var tre stycken och de kollade upp oss i datorn, de sken upp när de upptäckte att vi alla tre reste utan incheckat baggage, vi var helt enkelt perfekta eftersom det var tre platser till som behövde frigöras. Vi skulle nu istället för direkt till London få flyga via Manchester och vårt plan skulle gå 15 minuter senare än det vi skulle varit på. Vi hade ju inget inplanerat för kvällen så oss gjorde det inget.

När vi står där och de gör iordning alla papper dyker Titan television upp och håller på att filma det där programmat om Arlanda som går på 3:an Stockholm-Arlanda. Platschefen eller vad han nu var kom fram till oss och frågade om han fick tacka oss inför kameran och visst fick han det. Jag råkade öppna munnen och säga något så jag fick skriva under ett papper från Titan Television, något om samtycke om att namn/bild visas tror jag :-)

Vi klev på planet till Manchester och jag hade tur hade hamnat i Economy Extra så jag fick mig en riktigt god cous-coussallad med lufttorkad skinka mm. De 2 timmarna gick fort när jag lyckades somna och jag vaknade lagom till att se hur vi flög in över en massa får som gick och betade precis vid flygplatsen. Väl av planet och av bussen var det aningen kaos, de visste inte riktigt hur de skulle hantera oss fem som nu skulle till ett BA-flyg i annan terminal. Efter lite funderande skickade de oss med buss till en annan terminal där vi fick noll info, vi gick till säkerhetskontrollen som sa "Have you been through immigrations?". Vi svarade nej och blev skickade att visa våra pass runt hörnet. När vi gjort det fick vi gå tillbaka exakt samma väg vi kommit, vi skulle alltså bara sagt ja på frågan.

När vi gick till säkerhetskontrollen kollade jag mina mail i mobilen, hade fått ett om en intervju på måndag som jag inte skulle kunna gå på pga brandskyddsinspektion av våra skorstenar på måndag. Tänkte jag svarar på väg till utgången. Lade telefonen och kameran i fickan på fleecejackan och lade dem i en back på bandet. Lade min väska bakom men kvinnan i säkerhetskontrollen tyckte tydligen att min väska skulle ligga ovanpå jackan och tryckte dit den. När vi kom ut på andra sidan fick jag genomgå sökning fast bågen inte pipt, de hade väl en kvot av genomsökningar som skall uppfyllas eller nåt, Ralf blev också avsökt. Vi tog våra grejer och gick till affärerna i vänthallen, tittade på böcker, köpte vatten. Jag plockade upp telefonen för att svara på mailet, då såg jag det, den omilda behandlingen i säkerhetskontrollen hade spräckt skärmen på min mobil, jag som har en touchskärm. Nu är det enda som funkar på mobilen att slå nummer och komma åt de översta i senast ringda nummer, inget annat funkar. Är inte speciellt glad. Och vilken otroligt tur att jag precis fyllde på kortet :-(

Vi lallade på tills vi fick en utgång och gick dit rätt sent för att upptäcka att utan boardingpass tänkte de inte släppa på oss, ingen hade talat om för oss var vi skulle få sådana. Nu blev det till att skynda till en infodisk som snabbt ordnade fram dem och sen tillbaka till utgången i sista stund. Johanna och Janne messade och sa att de var på bio. Nu var vi äntligen på väg till London och Heathrow. Vi tog oss till tunnelbanan och började vår färd mot Docklands.

Det gick långsamt att åka tunnelbanan in och efter lite byten stod vi på stationen Popular i Docklands, vi såg på kartan att det var West India Quay vi skulle till vilket krävde ett byte på Popular. Vi stod 8 minuter och väntade och åkte sen max 1 minut. I mörkret hade vi dock ingen bra koll på området utan konstaterade bara att det tog oss över den stora väg som låg mellan oss och hotellet. Vi hoppade av och försökte lista ut var hotellet låg, vi gick längst med hamnbassängen och alla restauranger men såg inget annat än restauranger. Vi rundande ett hörn och gick nu bakom alla restaurangerna och fick syn på skylten. Vi checkade in och var vrålhungriga. Klockan var några minuter innan 23. Vi tog oss ner till gatan med restaurangerna och kikade på menyn på hotellets egen restaurang men priserna var lite för höga tyckte vi och gick över till baren mittemot, halva priset. 23:00:00 sa min klocka och vi frågade om de fortfarande serverade mat, nej köket stänger nu svarade de. Tydligen stängde alla på gatan vid den tiden.

Men men vi behöver ju mat. Vi mötte upp Johanna och Janne som nu sett klart på Star Trek och påbörjade jakten på mat men i docklands finns inget, nada. Men jag frågade ett gäng som kom gående om de visste något, och de sa att det fanns ett Burger King i ett shopingscenter runt hörnet. Vi gick dit men möttes av stolar på bordet och ett nedsläckt kök, några satt och avslutade sin måltid precis. Nej! ingen mat här heller. Vi frågade en som jobbade i tunnelbanan om han visste något ställe och han berättade att Tescos hade öppet fortfarande en trappa upp. Vi skyndade oss dit och han köpa trekantsmacka, frukt och lite grejer till frukost dagen efter. Äntligen "mat". Alla som känner mig vet hur otroligt icke-förtjust jag är i just trekantsmackor.

Jag drack lite te, åt min macka och smakade på äpplet som smakade jord, det gick inte att äta. Somnade rätt snabbt trots hettan i vårt rum, vi trodde vår luftkonditionering skulle komma igång men det gjorde den inte. Jag sov i alla fall rätt bra medan Johanna verkade snurra en del under natten och inte stå ut med värmen. Nä vi vaknade törstiga som attan förstod vi varför de ställt fram en vattenflaska med texten "Get hydrated in the morning" på och priset £3,50. Men vi hade köpt vattenflaskor för under pundet vattnet i kranen går att dricka så den fick stå kvar. Det var så varmt i rummet på morgonen att jag inte ens var sugen på te. Jag som alltid dricker te på morgonen.

Det var en slö morgon, vi åt lite frukost på rummen och kl 10:30 skulle en gammal bekant till oss alla som numer bor i London dyka upp på hotellet. Hon kom i tid och vi dividerade lite om sättet att ta oss till stan på. Jag gillar att åka båt på Themsen så det slutade med att 4 av oss tog båten och 2 st åkte tunnelbanan in. Vi bestämde träff på Embankment. Vi gick till DLR:en och Johanna ledde vägen och vi hamnade på Poular, det visade sig gå en bro över stora vägen och vårt hotell låg inklämt mellan Popular, West India Quay och Canary Warf men det var ju inte lätt för oss att se när vi kom sent på kvällen. Vi fick oss i alla fall ett gott skratt över att ha stått och väntat på ett tåg i 8 minuter ca 2 minuter från hotellets entré och sen gått runt 10 min och letat efter hotellet. Vi hoppade av vid Cutty Sark och hoppade på en Themsenbåt. I sakta mak kryssade vi fram och tillbaka över Themsen och lämnade av och tog upp mer människor. Från båten hade man utsikt över många av Londons sevärdigheter. Det är också kul att se hur de blandat den gamla bebyggelsen med riktigt futuristiska byggnader, ger sådana kontraster. Och före Tower Bridge ser allt gammalt ut men på andra sidan bron är allt modernt.

Vi hoppade av vid Embankment, nu hungriga igen. Johanna och jag var sugna på scones och vi hoppades att restaurangen i parken bredvid stationen skulle ha några men icke. Jag beställde en varm kycklingsallad, som bevis på min beställning fick jag en stor träspade att vifta med. Vår mat kom och jag blev positivt överraskad av salladen, den var bra balanserad och jättegod. Janne och Mirjam anslöt och vi kikade på kort som hon hade med sig på sonen. En riktig sötnos. Klockan började bli ganska mycket och vi bröt upp. Vi vinkade av Miriam på Charing Cross och började promenera i den strålande solen mot Covent Garden. Vi hade nämligen sett reklam i tunnelbanan när vi kom för en mängd olika musikaler och Linda och jag som sett filmen en Värsting till syster en sisådär 10-15 gånger var tyckte att en musikal med det temat lät helkul. Vi hade tur, Sisters Act hade börjat gå som preview, har premiär 2 juni. Men skulle det finnas någar biljetter? Vi skyndade oss mot London Palladium Theatre och kom dig 14:30. Vi frågade om det fanns platser kvar och han undrade om vi ville gå på tidiga eller sena. Tidiga var kl 15. Varför inte lika bra när vi ändå var där. Det fanns bara de billigaste biljetterna £25 kvar, vi tänkte vi får skitplatser. De visade en grupp med 3 platser och en med 2 längst fram. Jag frågade om scenen var väldigt hög men nej man skulle se helt ok. Så vi tog dem. Och vilken jäkla tur vi hade.

Vi skyndade oss på toa, köpte lite jordnötter och intog våra platser precis i tid. Platserna var jättebra, lite svårt att se om de var långt bak på scenen men det hände sällan och likaså såg vi bara ett huvud när en av skådespelarna låg ner en stund men i övrigt, perfekt. Vi såg varenda rörelse i ansiktena på dem och glädjen deras ögon utstrålade när de agerade. Vilken underbar rollbesättning de hade gjort, alla var jättebra och vilka röster. I filmen så är det Motownmusik men här har man förflyttat handlingen till 70-talet och det var nyskriven discomusik. Otroligt trallvänlig. Den sköna humorn från filmen var också där och Patina Miller som spelar Deloris Van Cartier är helt suverän i sin roll, vilken röst. Ja alla var bra. Se den om ni kan. En i uppsättningen som stod väldigt långt bak nästan hela tiden i första akten var så sjukt lik Woopie Goldberg (som är co-producer för uppsättningen) så vi funderade på om hon gjorde en cameo men på närmare håll i andra akten såg man att det inte var hon.

När vi kom ut på gatan igen skojade jag, ja ha skall vi ta sena föreställningen på något nu då, tja varför inte tyckte de andra och vi satte fart mot Ambassadors Theatre där de körde Stomp. Vi kom dit och visst hade även de biljetter kvar, 5 längst bak. De kostade också £25. Janne valde att avstå men vi gick i alla fall tillsammans för att äta middag på en indisk restaurang, starkt men gott, tog en Tandoorikyckling. Vi fick sen skynda oss tillbaka till teatern medan Janne tog en tur på stan i det fina vädret.

Stomp var underhållande, tänk att man kan få ljud ur så många olika saker. Dessutom var de roliga. Lite som pantomimteater. Men jag skulle nog ha tagit upp öronpropparna ur väskan för jädrans vad det levde om emellanåt. Vi satt lite för högt upp, när de hängde i sele och spelade på trummor som satt mot väggen så såg vi bara deras ben vilket var lite trist.

Efter föreställningen var vi ganska trötta och började bege oss tillbaka till hotellet men vi ville stanna och handla lite frukost först. Men när vi kom till Tesco visade sig det inte stänga så sent på lördagar så det bidde inget. Jag hade ett av de äckliga äpplena kvar.

Jag lade mig i sängen och drack te och läste ur min bok en liten stund. Luftkonditioneringen fungerade bättre nu så det var hyfsat svalt i rummet. Tror vi båda somnade ganska fort.

På söndagen klev vi upp kring 8 och strax innan 9 gav vi oss av från rummet och checkade ut, då hade jag druckit te och tvingat i mig 3/4 av det andra äckliga äpplet. Vi mötte upp de andra i lobbyn och Janne skulle lämna över en banan till Linda. Jag som var lite trött skulle skoja till det och sa "Vad har du i flickan Jan" och alal bröt ihop totalt, jag hade tydligen sagt liiiite fel ;-) Humornivån för dagen var satt.

Jag, Ralf och Linda skulle flyga från Heathrow kl 14 så vi hade inte så där jättegott om tid. Vi for till Knightsbridge och gick till Hydes Park och åt frukost på Lido. Resan dit blev rätt rolig, det var många hållplatser och korsande linjer som var inställda och vår tågförare hade humor. "Please ignore the instructions on changes available on the next stop", "You are travelling in interesting times, you will problably not be able to get where you want the way you thought" och något om en magical mystery bus. Eftersom klockan var mycket när vi var framme valde jag att ta en ägg, majonäs och krassesmörgås, en av de få brittiska specialiteterna jag tycker är riktigt god. Vi fick skynda med maten och när vi gick därifrån fick fåglarna spel och sked i Jannes hår. Tror han och Johanna med gemensamma krafter fick bort det mesta.

Jag, Ralf och Linda tog tunnelbanan från Knightsbridge ut till Heathrow och lämnade de andra till egan äventyr igen, något sa mig att de säkerligen skulle hitta någon ny bio att gå på innan det var dags för dem att ge sig av till Heathrow de också för sitt sena flyg. Väl framme på flygplatsen var det för ovanlighetens skull nästan inget folk alls. Linda drog sitt kort i automaten som sa "planet är övebokat, kan du tänka dig att avstå din plats gå till incheckningen och meddela det". Catching! tänkte vi och skyndade oss mot incheckningsdisken. Vi framlade vårt ärende och mannen försvann bakom kulisserna en bra stund. Under tiden fick vi höra hur en man i kassan bredvid blev nekad att gå i Businesskön med sitt silverkort trots att det tydligt står i foldern för Eurobonuskort "Snabbare check-in, MNed Eurobonus Silverkort får du checka in i Business oavsett vilken biljett du har." Men det påstod SAS-incheckningsdamen att nej det var inte alls så det är bara business och guldkort som får checka in här, hon gick även och fråga en av sina chefer. Det var ingen kö alls och det var ett sällskap på 4 personer. Jag stod i kassan bredvid med mitt silverkort och hade inga problem. Jösses vilken tanta, hon kanske borde läsa på lite om vad SAS ger för information till desom har silverkort. Mannen blev upprörd och jag sa att jag höll med honom, man får checka in med silver här, men nej hon stod fast vid det hon sagt och sällskapet lommade iväg till automaterna. Jag hoppas han skriver ett argt brev till SAS.

Han som tagit våra pass för att kolla upp om vi fick stå över återkom snart och sa att vi inte kunde få besked nu utan var tvungna att vänta 45 minuter tills incheckningen stängde men att vi stod först på listan. Vi gick ut och satte oss i solen och väntade. Tiden gick väldigt långsamt och väl där inne igen vid kl 13 lät de oss vänta ytterligare 10 minuter innan de meddelade att det nu inte längre var överbokade och att vi skulle få åka med. Men nu blev det istället bråttom att ta sig igenom säkerhetskontrollen, hinna gå på toa och ta sig till utgången. Vi han därmed inte ens titta i butikerna på Heatrow, jag som inte hade hunnit på Fortnum & Mason inne i stan ville köpa te men men så blir det ibland.

Linda sa "såg du vilka som var här", nä jag hade inte gjort någon kändisspotting alls, men efter en stund så visade sig de hon hade sett i vår gate, Tommy Körberg, Johan Ulveson och så tror jag det var Peter Dalle. Jag har sådan dålig koll på svenska humormänniskor. Kan meddela att de inte åker business class i alla fall :-)

På flyget hamnade jag helt utan min vetskap i business class och fick en varm måltid, en jättegod pocherad fisk och en skål med ost och chutney hur gott som helst men ack så lite, det var som små smakportioner. Efter maten läste jag en stund och försökte sen lyssna på ljudbok men somnade. Plötsligt landade vi på Arlanda. Nu hade vi 2 timmar till nästa plan och vi gick och käkade på New Orleans, var sin Mr Beam, tyvärr kom min med svamp fast jag flera gånger sa att det absolut inte får vara svamp i. Men de fixade fram en svampfri ganska så fort. Jag köpte en bok och sen gick vi till terminal 4, nu var det Lindas tur att bli kollad i säkerhetskontrollen :-) Vi letade upp vår utgång (och gick fel), det var alldeles strax ombordstigning så inget onödigt väntande.

Väl på planet hände inget, något var fel och precis när den känslan kommit över mig kom ett meddelande om att en varningslampa lös och att de behövde göra planet strömlöst en stund, jag såg framför mig hur de bootade om hela planet. En kvinna snett framför mig började sucka och stöna högt, något om "det är väl bara en humla i panelen precis som jag läste i kvällstidningen nyss" hon vände sig mot mig och sökte bekräftelse. Jag tittade ner i min bok och hoppades att detta skulle vara det enda som korsade hennes läppar. Men så fort luftkonditioneringen hade stängts av gjorde hon tappra försök att få just mig att hålla med om att det var fördjävligt, att det nu var olidligt varmt, att vi kanske inte skulle få ett nytt plan utan behöva övernatta på Arlanda osv osv osv.... Jag höll på att krevera, jag ville bara läsa, visst det var lite varmare än innan men ingen satt direkt och toksvettades. Sånt här händer, går inte att påverka och jag står hellre på marken ett bra tag och de tar reda på vad det som är fel än att jag flyger med ett plan det kan vara fel på.

Efter en stund meddelades att vi var tvungna att byta plan och då stönades och pustades det ännu mer. Fick mig ett skratt i gången upp till utgången igen då damen kläcker ur sig "Det är väl ingen ide att klaga över sånt man inte rår på". Var så på väg att fråga om det nu betydde att hon skulle vara tyst från och med nu men sa inget. Jag vet att jag själv kan vara rätt gnällig men hon var 1000 ggr värre än mig och jag har rest tillräckligt mycket för att ta det rätt lugnt vid förseningar, fel på plan mm, det löser sig så småningom. Man får lite mer tid att läsa.

Tillslut kom vi då oss iväg till Luleå för vidare färd hem till Boden. Väl hemma surade jag ihop, hade gett resten av familjen i uppdrag att städa medan jag var borta, vilket de sa att de skulle göra. Men det såg värre ut än innan jag for och sambon hade mage att säga att han gått och småstädat hela helgen. Jag undrar då varför golvet var odammsuget, köksbordet var belamrat med saker och framför kaminen som sotaren som skulle komma på måndagen var det fullt med grejer. I hallen fick jag kliva in över jackor, väskor, hjälmar mm och gräsmattan är typ 2 dm hög. Städat, var, naveln möjligtvis. Så arg.

Lite bilder från resan, inga höjdarfoton dock.



Läs även andra bloggares åsikter om , ,

29 maj 2009

Dag 61 i jobbexil, Londonfarardags

61 Idag strålar solen åter igen men det finns ingen tid för promenader idag. Måste packa och handla samt ringa till de som mailade igår om jobb. Har precis satt upp en enkel blogg åt ett evenemang, får se om de kommer använda den och äter nu frukost. Lite småstressigt blir det men men det får jag ta, jag skall ju till London :-) Hoppas innerligt att vi får bra väder. Jag skall köpa på mig en massa te och någa få påsar vinägerchips. Men mest skall jag nog bara njuta, jag älskar London.

Nu har jag bokat och betalat SSWC och bokat in mig i ett flerbäddsrum, fanns ganska billiga flygbiljetter till Stockholm så jag hoppas bussen funkar med flygtiderna också. Men jag får nog boka ombokningsbara biljetter.

Får se om jag hinner kolla någar platsannonser idag och söka något, kanske får jag skippa sånt till på måndag, ibland vill jag bara vara ledig och det kanske är dåligt karma att skriva nya ansökningar nu när jag skall på en återintervju på ett ställe och ett annat har mailat och vill prata med mig.

Nä nu är sista tuggan av mackan svald så det är bara att plocka fram ryggan som skall med och trycka ner lite kläder, MP3-spelare, 2 böcker och kamera. Datorn får stanna hemma för en gångs skull. iTouchen får följa med trots sin urusla batteritid, får ta med väggladdare, måste bara leta fram min adapter, men har ett svagt minne av att den glömdes på ett hotellrum i London. Kanske slänger jag med FR 305:an oxå så jag får lite koll på hur långt vi gått, alltid lite småkul att kolla på sen. Ralf har laddat ner Londonkartor till sin iPhone.

Ha en bra dag och en trevlig helg, får se om det kommer några mobila inlägg från mig under resans gång. Tyvärr har jag ju ingen kameratelefon så det får bli bara text i så fall.

28 maj 2009

Summering av dagen, jobbprogress och viktåterkoppling

Idag skurade jag badrummet och tvättade så i morgon kan jag ägna morgonen åt att packa och handla middagsmat till familjen för det han vi inte idag för att Vincent envisades med att han skulle cykla från skolan idag i stark motvind. Vi for till Luleå för att beställa tapeter åt barnen och det blev en viss omändring i deras önskemål när de fick bläddra i pärmarna. Vincent vill fortfarande ha den rosa döskalletapeten men nu blir den på en vägg och silverfärgade tapeter på de andra tre väggarna. Herman ändrade sig helt. Han skall också ha tre silverfärgade tapeter och en som är horisontellt randig i silver och vitt. Blir spännande att se hur det blir.

Medan vi var i tapetaffären hade min telefon hängt sig och jag hade missade samtal från stället jag var på intervju hos i måndags. Ringde upp så fort jag lyckats boota om telefonen och det visade sig att de vill att jag kommer på en andra intervju nästa onsdag. Ni förstår inte hur glad jag blev, överlycklig. Sen kom det nyss ett extremt spännande mail som resultat av artiken om mig i NSD. Så nu sitter jag här och bara fånler.

Idag har jag fått kommentarer till mitt Piratbrallaninlägg som rent ut sagt att nu börjar jag bli för mager, @evalution var en av dem. Det stämmer väl ganska väl med min egen observation häromdagen. Jag visste redan när jag började att den dagen skulle komma eftersom det jag ville bli av med är det som biter sig fast längst. Det betyder att jag måste pressa mig förbi "normal vikt" för att bli av med det. Jag har rätt bra koll och byxorna sitter bra nu. Nu blir det till att komma igång med styrketräningen igen och försöka bygga lite muskler, jag är inte den muskulösa sorten direkt men lite skall jag nog kunna lägga på mig med ihärdig träning i alla fall. Så oroa er inte jag har koll men jag uppskattar omtanken och att ni vågar säga till för vem vet även jag kan nog tappa perspektiven någon gång och då är det skönt att veta att det finns folk som bryr sig och säger till och får en att fundera.

Jag och barnen såg på Chihuahuan från Beverly Hills idag, det är en film som kommer bli svår att recensera i många ord. Jag kan säga "Det kanske är skräck för mig". Men barnen älskade den. Skall skriva recensionen i morgon om jag hinner. Min bok är också snart slut så jag får inte glömma att ta fram nästa för Londonresan.

Läs även andra bloggares åsikter om

Kom igen nu Jusek ni har medlemmar utanför Stockholm

Jag var kund hos Sveriges akademikerförmedling och var grymt besviken på deras verksamhet. Ett tag senare lade de ner helt. Jusek lovade att erbjuda motsvarande tjänster för sina medlemmar under eget flagg och idag kom ett mail:
Använd Juseks nya karriärstöd
Söker du jobb eller funderar på nya utmaningar? Nu lanserar Jusek flera nya medlemsförmåner inom förbundets Karriärstöd. Det innehåller bland annat professionell karriärcoachning, att träna på anställningsintervjuer, kurser, seminarier och workshops.
Men den tjänst som jag verkligen behövde från akademikerförmedlingen, "externt nätverk" kan de givetvis inte ge mig och tittar vi på resten:
  • Coaching, det är bara info om hur AFs coaching fungerar och vad man skall tänka på.
  • Simulerade anställningsintervjuer, "Tjänsten erbjuds för närvarande i Stockholm, där vi samarbetar med Jurek Bemanning." Vi är nog ganska många medlemmar som bor på annan ort och hur mycket vet en som rekryterar ekonomer och jurister om min bransch?
  • Att söka nytt jobb, innehåller en länk till Juseks karriärplaneringsverktyg och lite allmänna råd om hur ansäkan skall skrivas, inget nytt direkt. Karriärplaneringsverktyget är en mängd frågor om vad man gör nu, vad man vill göra och vad man kan.
  • Granskning av CV & ansökan, sker via e-post så det kan man ju testa men undra på vilket sätt det skiljer sig från det coacherna via AF gör det, vad gör man om de säger olika saker och tänk om min coach på Trygghetsrådet säger en tredje sak. Inte helt ovanligt.
  • Läget på arbetsmarknaden, innehåller statistik och prognoser om arbetsmarknadsläget just nu. Trodde jag i den för systemvetare står det "Rapporten är producerad i oktober 2005-februari 2006" och texten "Andelen av Juseks medlemmar som fått ersättning från a-kassan har ökat något det första kvartalet." känns inte så uppmuntrande.
Så vad är det jag får, CV-granskning och hjälp att planera min karriär genom några frågor, det är inte ens ett formulär att fylla i. Och jag får arbetsmarknadsstatistik och information från början av 2000. Nä Jusek jag trodde ni kunde bättre än så för alla de pengar jag ger er varje år. Är det jag som är för krävande som vill ha lite mer av mitt fackförbund än det jag kan få hos AF. Eller menar Jusek att det som AF ger är så dåligt att man bör använda deras tjänster istället? Man anar nästan det när man under coaching läser:
Arbetsförmedlingen har i sin upphandling ställt låga krav på coacherna och vad som ska levereras.
[...]
Jusek vill gärna veta vad du som medlem tycker om Arbetsförmedlingens jobbcoacher. Dela med dig av dina erfarenheter till karriärcoach Elisabeth Johansson.
Till studenter ger de råd om ur man skaffar sig kontakter och bygger ett nätverk men inte under avdelningen för arbetssökande, tar man för givet att alla som varit i arbetslivet har en drös med kontakter? Visst har man kontakter men kanske inte rätt sort. De flesta jag känner jobbar på små bolag som kämpar för sin överlevnad. De som jobbar på större bolag eller i en lite högre ställning är på bolag i Stockholm till stor del och främst söker jag ju arbete med bas i Norrbotten (men reser gärna).

I övrigt har Jusek seminarier och workshops emellanåt men jag tror inget någonsin varit norr om Dalälven tror jag.

Snälla Jusek tala om för mig att jag läst alldeles snett på webbplatsen säg att jag missat karriärcoachingen, de simulerade anställningsintervjuerna, de givande seminarierna, kurserna och workshop utanför Stockholm. Visa att ni är ett förbund även för oss som råkar bo på annan plats än huvudstaden. För jag bröjar bli trött på att varje gång jag vill nyttja mitt medlemskap få höra "Vi har fullt upp med våra medlemmar i Stockholm" som var det svar jag fick första gången jag ringde Jusek och ville ha lite hjälp när en konkurs närmade sig med rasande fart. Kanske dags för mig att byta till Unionen som faktiskt verkar bry sig om sina medlemmar även i Luleå/Boden.

Min arbetslöshet närmar sig med rasande fart, 1 månad kvar. Som tur är har jag en jättebra coach på Trygghetsrådet men jag har inte en aning om hur länge jag har henne. Det har gått ett år sen Operax lade ner och jag han ju bara vara 10 månader på Logica vilket inte kvalificerade mig för en omgång.

Men jag kommer inte behöva tjänsterna för innan 1 juli SKA jag ha ett nytt jobb ordnat och klart så är det bara.

Läs även andra bloggares åsikter om ,

Kommentarstrubbel

Fick just ett mail som sa att det strular om man vill kommentera hos mig. Någon mer med det problemet, maila gärna i så fall. Adress finns i min profil. Tror att personen försökt kommentera som anonym, dvs utan inloggning.

Helvetes jävla skit!

Kollade en snabbis på depechemode.com i morse, inget nytt om inställda konserter då, men så laddade jag om sidan och ser att DM ställer in i London! Jag höll inte tummen hårt nog.

Sen 9 oktober 2008 har jag gått och väntat på 30 maj 2009 då skulle jag få se Depeche Mode på O2 Arena i London. Men nu blir det inte så, nu blir det "bara" en helg i London med goda vänner, god mat och promenader istället. Dave Gahan har nämligen fått cancer i urinblåsan och är opererad därmed fortsätter de att ställa in konserter och återstartar 8 juni. Jag hoppas innerligt att Dave blir frisk, för DM är ju mitt absoluta favoritband, inte får de sluta. Nu blir det att ställa om från att längta till konsert till att åka på en lugn helg istället.

Jag och Ralf spånade i alternativa konsertidéer, nog borde det finnas någon Dave look-alike i publiken som kan alla moves och kan mima? Skulle kanske funka? Eller varför inte bara låta Dave sitta på scenkanten, hålla ut mikrofonen mot publiken så kan vi sköta sången, det brukar ju ändå vara de stora rysmomenten på konserter när hela publikhavet tar över och kan varenda strof. Eller så kan vi ha karaoke... eller kanske inte ändå...nä vi vill nog se den riktiga konserten när den nu blir av istället. Hoppas bara jag har pengar och tid att åka då.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Piratbrallan, veckan 9

Idag visade vågen plus vilket är mysko med tanke på att jag ställde mig på den igår redan i viss dagförvirring och då var det ett minus om än inte så mycket. Men å andra sidan är vikten i sig absolut inte viktig för mig. Kan meddela att piratbyxorna inte längre trycker någonstans jag får tom in fingrar i linningen och i ryggen är de en bra bit från ryggraden. En vecka till och jag kommer kunna ha dem i sommar, det trodde jag inte för 9 veckor sedan. Känner mig rätt nöjd faktiskt. Det betyder att jag dessutom borde komma i 2 gamla kostymer som hänger i garderoben. Men nu måste jag försöka få lite muskler också. Men det är skitsvårt för mig, spelar liksom inte någon större roll hur hårt jag styrketränar det syns knappt.

Träningsdosen den här gångna veckan blev endast 3 pass men de tog 557 min och samlade ihop 53,65 km.

Så här såg nuffrorna ut:

Vikt: 57,8 kg (+0,2)
Hals: 32 cm (0)
Överarmar: 23 cm (0)
Byst: 89 cm (0)
Midja: 66 cm (-1)
Mage: 88,5 cm (0)
Stuss: 95 cm (-1)
Lår: 52 cm (-1,5)

Ni får ett uppdaterat diagram när Googledocs funkar för mig igen (det uppdateras automatiskt när jag sparar).



En bild från sidan också för jämförelse med vecka 6. Nog ser man skillnad?

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Dag 60 i jobbexil, nytt försök

60 Pissvädret fortsätter, regnet vräker ner och jag har noll lust att gå ut. Så jag skall äta frukost och läsa lite i min bok eller kanske DN, känns konstigt att ha morgontidning, även Ny Tekniks platsannonser börj ag väl kolla av. Sen får jag ta tag i badrummet. Mina barn verkar tro att det är viktigt att spilla tandkräm i handfatet och på golvet. Katterna har låda med tak men på något sätt verkar de kunna ta en hel näve grus med sig ut varje gång. Förstår inte hur de gör. Om jag hinner skall jag ta mig till vårdcentralen och ta ett Hb-värde. Måste försöka flytta min tid för ansiktsbehandling också, skall dit nu på måndag men den tiden slutar precis när sotaren skall komma (eller ja han skall komma mellan 14:00 och 15:30 och jag vet ju inte när under den tiden). Kanske kan ringa sotaren istället och höra om de kan komma så sent det bara går. De skall göra någon form av brandinspektion, vet inte exakt vad.

60 dagar har gått, snart är det bara juni kvar att ha lön. Börjar känna av molandet i magen igen och planera för allt som måste fixas om jag inte får ett jobb. Barnens fritidsplatser måste sägas upp, en massa papper skickas in till aea, jag måste anmäla mig på AF och inse att jag blir hemmafånge hela sommaren om jag vill ha några pengar. Det är det värsta med att vara arbetslös under sommaren inte kunna åka någonstans utan att det ger ett administrativt och ekonomiskt bekymmer. Nä nu skall jag inte tänka mer på det, går och äter frukost istället.

Måste ta med barnen till Luleå också för att beställa tapeterna de vill ha så de hinner komma. Måste klura ut vad sjutton jag måste köpa mer för underarbetet.

27 maj 2009

Dagssummering

En väldigt lat dag, gjorde nästan inget alls mer än att städa lite i köket, köra lite tvätt och disk. Läste en del men var så trött hela dagen så läsa gjorde mig bara mer sömnig. Just nu är det stiltje bland annonserna så inte ens skriva jobbansökningar behövde jag göra. Hade tänkt att skura badrummet men det får bli i morgon istället. Så min fullspäckade dag blev en slappardag istället. Men jag fick i alla fall tvättat lite kläder som skall med till London. Får ta nya tag i morgon.

Såg på 100:e avsnittet av Grey's Anatomy och bölade typ hela programmet.

Läs även andra bloggares åsikter om

Kroppsuppfattning är svåra saker

Jag såg mig själv på bilden i NSD-artikeln, den när jag sitter vid datorn och först tänkte jag men gud vilka fula händer, de var uppsvullna och bildbehandlingen har gjort att de ser oerhört grova ut. Det andra jag tänkte var, men gud människa du måste äta, du är ju så mager. Sen insåg jag, det är ju mig själv jag tittade på. Det är jag som har de där smala axlarna och tunna armarna. Är jag så där tunn? Varför ser jag inte det i spegeln eller på egentagna bilder? Hur hänger det ihop med Piratbrallan varför kan inte hela kroppen hålla samma proportioner. Varför försvinner fettet i brösten före det jag vill skall försvinna på höfterna. Varför försvinner fett från ansiktet före det på insidan av låren. Varför kan inte kroppen samarbeta lite?

Kanske dags att ge upp att försöka komma i storlek 36 på just de byxorna? Fast å andra sidan är ju det enda jag gjort ökat min promenadintensitet och inte så mycket mer och sluta promenera vill jag ju inte. Men koll måste jag ha, att få komma i brallorna får inte göra att resten av mig försvinner. Vi får se, det är 1 vecka kvar av piratbrallanutmaningen och när de 2 veckorna är över kanske de passar eller så åker de påsen till Röda Korset tror jag.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Tapetval

Barnen skall få omtapetserat i sina rum, eller ja Vincent skall få flytta in i ett annat rum och Herman behålla det de har tillsammans nu. Vi har bråkat om tapeter, Vincent vill ha mörka helst svarta tapeter i sitt rum eller rosa tapeter. Herman vill helst ha något stort blaffigt mönster, helt geometriska former som jag får migrän av. Jag har försökt lägga in veto i frågan och förslagit en mängd olika tapeter bland annat Claudia och Nova men nu verkar de ha bestämt sig för dessa, Vincent vill ha Roger och Herman vill ha Adam. Jag kommer få svårt att gå in i Vincents rum, rosaschock, Hermans tapetval är bara tråkigt. Ville han ändå ha stormönstrat tyckte jag han kunde ta Francis.

Läs även andra bloggares åsikter om ,

Till mitt och sambons sovrum funderar jag på Verner med en fondvägg Vera.

Varför ge bort pengarna när du dör...

...när du kan spara dem hos "Reincarnation bank". Fast varför finns det inte någon info om uttag, bara om insättning hmm...
We all have some experience of a feeling, that comes over us occasionally, of what we are saying and doing, having been said and done before, in a remote time - of our having been surrounded, dim ages ago by the same faces, objects and circumstances.
[...]
Reincarnation bank offer a safe and secure management system for its clients - a place they can leave behind their assets and commodities for their return into the next life.
Seriositeten syns verkligen i de ToS som finns på sidan.
Terms and conditions.

1. No verbal or special arrangements shall be made to the live client or the deceased estate other than those embodied in this agreement.

2. The client or the client’s estate indemnifies 2i Limited, its directors or its agents against any claims arising in consequence of any or all deposits and investments in pursuance of this agreement.

3. No claim can be made prior to the age of majority, majority age being an age after the date of the clients demise. All claims may be subject to verification through regression.
Så skynda och sätt in dina besparingar så du vet att du har tillgång till dem i nästa liv. Eller... vänta nu, hur bevisar jag att jag är jag?

Undra om det finns folk som går på sådant här, kanske garvar de som satt upp sidan hela vägen till banken i Gibraltar.

(Bilden kommer från lusistock.xchng)

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Världens bästa skola utan datorer?

Läste i ComputerSweden idag att det råder akut brist på datorer i skolan. Bara var fjärde lärare har tillgång till egen dator och det går 6 elever i snitt per dator i skolan. Att man inte har en hel klassuppsättning av datorer i varenda skola kan jag förstå, det finns så mycket undervisning som sker utan datorer. Men att lärare inte har tillgång till dator när de behöver för att skriva veckobrev, hålla kontakt med föräldrar, efterforska material, sköta skriftliga omdömen och allt vad nu lärare gör är ju helknas. Jag antar att de flesta lärare i de lägre åren i alla fall har lektioner samtidigt och icke lektionstid samtidigt hur skall de då samsas vid ett fåtal datorer?

Förväntas de ta med sig arbetet hem och sitta vid en hemdator och sköta allt? Hur skall de kunna vara IT-förebilder för barnen om de själva alltid måste stressa vid en dator?

Jag vet inte hur det ser ut på mina barns skola för lärarna, ser att det finns lite datorer i små krypin lite här och var och varje klassrum har en dator och en smartboard. Det finns inte datorer till alla barnen (som går i F-3) men de jobbar ändå vid datorer i skift när så behövs. Det fungerar för barnen i undervisningen men skiftgång hade jag aldrig accepterat om jag var lärare. Datorn är ett så pass viktigt verktyg att man måste kunna ha tillgång till det när det behövs. Om de inte får tillgång till datorer så kan de heller inte utveckla användandet av tekniken. Om jag ser på barnens skola igen så har de ett IBM Lotus Quickr-system där man kan ta del av veckobrev mm, ett skitdåligt system som dessutom uppdateras väldigt sporadiskt. Det går inte att prenumerera på nyhetsbrev eller få ett RSS-flöde med ex. veckobreven, rektorns information. Om lärarna varit lite mer uppdaterade inom IT kanske de kunnat ha lite mer interaktivitet med oss föräldrar via ett elektroniskt medium dessutom. Vi har exempelvis inte fått ut någon e-postadress till lärarna, de finns förvisso på kommunens webbplats men jag har ingen aning om de läser sin post eller inte.

Alla pratar om ett it-samhälle men i skolan (finns undantag) verkar de ha fastnad vid blåstencilerna. Hur skall vi då få världens bästa skola?

Hur är det på ditt/dina barns skola?

(Bilden kommer från crondeaustock.xchng)

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Dag 59 i jobbexil, fullspäckad dag

59 Pissväder, det regnar och blåser ute precis som yr.no utlovade. Varför kan de inte ha fel när det gäller regn ibland också? Ja ja får väl ägna timmarna här hemma åt att städa, tvätta och diska. Måste nog leta fram vad jag skall packa ner för något till Londonresan också. Idag känner jag mig orkeslös och hängig, vet inte om det beror på bara 6 timmars sömn eller om det är något annat. Borde ju kolla blodvärdena igen, var en månad sedan senast.

Idag kom första DN i brevlådan, man får en kortprenumeration om man recenserade minst 5 hotell på hotellkartan.se (gå in och recensera hotell du också) så läsa lite tidning kan jag ju göra och boken, 36 dagar av R.J. Ellory, som damp ner i brevlådan från Ordbilder måste jag också börja på. Den verkar riktigt bra. Men först får jag ta och blir klar med de 2 andra böcker jag håller på med Vansinne av Dean Koontz (ljudbok som var i lurarna under senaste 2 promenaderna) och A Necessary End av Peter Robinson (pocket och ni vet ju vad det betyder). Hmm mycket att läsa kanske struntar jag i det där med städning ändå ;-) Ja just det recension av mördartomaterna måste jag ju författa också. Oj dagen är fullspäckad, tur att det ännu inte hade kommit in några platsannonser som passade mig ;-)

Bäst att äta frukost och ta tag i dagen med andra ord. Inte göra som jag först tänkte när väckarklockan ringde, gå och lägga mig igen så fort barnen åkt till skolan.

Ha en bra dag, hoppas ni har bättre väder än mig. Och om ni har något bra tips på middagsmat så hojta gärna till. Har noll matinspiration idag och kommer ha ett barn extra hemma.

Dagssummering mitt i natten

Inte ett jobb att söka så dagen gick åt till promenerande, disk och tvätt. Så fort sambon hade kommit hem for jag till Luleå och slängde mig i soffan hos Jalle. Precis när jag skulle fara ringde Vincent från sin kompis A och sa att han skulle cykla hem nu. Det var första gången han cyklade från A själv, de bor borta på Bränslan så det är en liten bit hem. Han ringde mig när han kommit hem och lät så stolt. Han börjar bli stor.

Jag och Jalle avverkade Return of the Killer Tomatoes från 1988. Den var så 80-tal det bara kan bli. Kalkonig så man garvar åt det. Får skriva en recension sen.

Enligt yr.no skall det regna hela onsdagen så jag får väl fundera på vad jag skall hitta på inne en hel dag. Men nu är klockan mitt i natten och jag skall nanna kudden för solen är på väg upp.

26 maj 2009

En tur runt Kallasjöberget

Idag gick jag från Bodens reningsverk och ner mot Råbäcken och runt Kallasjöberget. Det går en bra traktorväg runt berget. Lite väl blött bitvis men finns torr mark att ta sig fram på bredvid vägen. Har gått där förut när jag testade min utrustning inför Högakustenleden.


Idag undrade jag först vad är det för tok som sprungit på tå här i leran barfota (på första avtrycket syntes inte bakre delen)...


...tills jag såg nästa spår, ingen människa har sådana klor.
Från att aldrig ha sett björnspår till 2 gånger inom loppet av 25 dagar är lite spännande. Förra gången fattade jag ju knappt att det var björnspår förren efteråt, denna gången anande jag lite mer vad det var men tänkte ja ja jag ser ju ingen björn i alla fall. För visst är det björnspår?

En stund senare vrickade jag till min stukade fot genom att trampa snett och svor högt och länge så jag skrämde nog bort eventuella björnar i närheten. Det gjorde förbannat ont men gick över efter en stund men väl hemma kom värken tillbaka.

De här små raringarna stack upp ur leran en bit längre bort. Kan det vara kärrviol?

Trots sommarblommorna så hittar man snö som envist hänger sig kvar. Känns lite konstigt att stå i +18 grader och titta på snö.
Solen värmde jätteskönt och det var en angenäm promenad, hade gärna gått längre om jag inte hade haft bråttom för att hämta Vincent och åka till tandläkaren. Det är vilket som en härlig runda och eftersom skogen är full av vägar kors och tvärs på väg till berget kan man alltid ta en ny väg dit varje gång.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Dag 58 i jobbexil, vad göra tro?

58 Precis som igår är det sol från en strålande himmel, jag är pigg och skall snart dra på mig lite kläder för promenad men först en balkongfrukost. Och precis som igår har jag något som skall göras på eftermiddagen som gör att det inte kan bli en speciellt lång promenad. Kl 14 måste jag hämta Vincent på skolan, han skall till tandläkaren för en helröngten av käkarna. De tror att han kan sakna flera tandanlag precis som mig och måste planera hur de skall sätta tandställning på honom. Herman som är 6,5 år har inte tappat en enda tand ännu men en av de nedre framtänderna står på sniskan och ser ut att kunna bli lös när som helst. Undra varför de inte gör en röngten på honom också, han kan ju också sakna tandanlag. När jag var liten sa de att det var bristen på underliggande tänder som gjorde att vissa av mina mjölktänder vägrade att lossna. De fick dra ut dem för att kunna sätta tandställning på mig senare.

Igår kväll skickade jag en intresseanmälan till Sweden Social Web Camp (SSWC) och det sägs att det idag skall komma anmälningsinfo. SSWC är nere i Blekinge skärgård på Tjärö 21-23 augusti och jag vill hemskt gärna åka men vet ju inte om jag har jobb då eller om jag är arbetslös, ingen aning om hur ekonomin ser ut med andra ord. Boendet på vandrarhemmet är billigt men vad kostar det att fara ner tro. Kanske kan jag få tag på en billig flygbiljett till Stockholm och sen är det prat om chartrad buss från Stockholm till Blekinge. Dock har jag ingen större lust att sitta och bevaka mailen i väntan på anmälningsinfon när det är så fint väder ute. Får förlita mig på min trotjänare mobilen (som behöver lagas eller bytas ut) där ute i skogen.

I Platsbanken var det intet nytt och inte i Lokus heller och i Monster kammande jag noll. Det är de ställen jag kollar av oftast. På NyTekniks jobbsida fann 1 jobb i hela Norrbotten (och det var absolut inte mitt område) och på CS Jobb fanns 4 i hela Norrland (inget passande där heller) och inget norr om Umeå. Vet inte riktigt var företagen här uppe annonserar någonstans mer än i Platsbanken och i lokaltidningarna (Lokus). Vet du?

Idag känns det lite trötstlöst, trots bra intervju igår, det är så många ansökningar som är helt obesvarade. Hallå företagen få tummen ur, säg att ni mottagit ansökan, tala om att ni slängt den i papperskorgen, vad som helst bara jag får höra något. Hatar att inte veta om de ens kommit fram. Får väl ta en rundringning idag eller i morgon. Vem vet de kanske faktiskt aldrig har fått ansökan. Men skulle 8 mail bara försvinna på vägen just till potentiella arbetsgivare?

Men nu balkongfrukost med bok en stund för att bättra på solbrännan lite, mina armar börjar definitivt bli av med vinterblekheten (men otroligt torra också, får leta fram någon fet creme).

Sen vet jag inte vad jag skall roa mig med resten av dagen, kanske städa och tvätta, kanske något anat.

Vad gör du en dag som denna?

25 maj 2009

Summering av dagen, inte så illa

Började med frukost på balkongen i solskenet, läste lite. Sen tog jag mig via en snabbis på Bloggy vidare ut på promenad. Blev en kortpromenad idag 15,25 km. Var uppe i skogen bakom Fagernäs igen, gick lite stigar jag sett på tidigare promenader. Hittade 3 bunkrar som satt ihop men hade ingen ficklampa så jag får kika inne i dem vid annat tillfälle. Hittade även en kallkälla som kom upp, komplett med brunn och allt. Jättegott vatten. Såg fler stigar som jag vill utforska vidare. Hittade även en terrängcykelbana jag måste ta barnen till någon dag i sommar, de gillar ju att cykla terräng.

För lite mer än en månad sedan var det full vinter och nu blommade blåbären. Det går undan.

Även dessa små vita blommorna (Slåtterblomma tror jag de heter) fanns lite här och var där det var våtare i marken.Tyckte om hur kottarna satt fast på grenarna, såg ut som de var ditlimmade.
Brunnen, tyvärr var hinken försvunnen men det var bra flöde nedanför.

På taket av en av bunkrarna hade telestolpen rostat sönder och träd hade tagit över.
Sen hem för en snabbdusch och så skulle jag läsa på lite om företaget jag skulle till men datorn strulade. Men men de fick berätta lite sen istället. Jag stylade håret med en produkt som sades kunna hålla ihop lockar och inte ge "frissigt" hår. Jovisst hölls lockarna ihop men håret såg även ut som det var sjöblött. Fick tokföna det och resultatet blev att jag såg ut som ett penntroll. Fick hjälpligt ner burret innan jag fick skynda till bilen. Jag måste kolla järnvärdena igen, jag tappar mängder med hår, det är inte normalt.

Tog mig iväg på intervjun i Luleå, han förbi en tapetaffär också (hmm det gick fortare än vad jag trodde att köra dit) och såg 2 jättefina tapeter jag tror barnen skulle gilla.

Intervjun kändes bra, annorlunda frågor mot hur intervjuer brukar vara vilket var kul, kunde inte direkt svara på ren rutin. De skulle intervjua sex stycken, vet inte hur många som sökt. De trodde att de skulle kunna meddela fortsatt process i slutet av veckan eller in början av nästa vecka. Från förrförra intervjun jag var på för en månad sedan har jag inte hört ett pip. Så lång tid brukar det inte ta om man gått vidare i processen.

Väl hemma tog jag mig mod och tittade på MatPlan. Jag kände knappt inte igen mig själv och framför allt inte min röst, var är min Trollhättedialekt som alltid brukar bryta igenom? Men oj vad nervös jag lät i början av intervjun vid köksbordet, lät som jag skulle börja gråta. Men det har sin förklaring, jag hade hackat lök och var tvungen att springa ifrån innan och torka tårarna, och så var jag nervös men det släppte rätt snabbt. I skogen var det helt annorlunda där satt vi och samtalade mer avslappnat. Förhoppningsvis sa jag väl något vettigt också.

Jag han inte med lunch idag, prioriterade promenaden och trodde jag skulle hinna kasta i mig något hemma innan jag skulle fara. Så när jag väl fick i mig middag, starkt kryddad tandorilax åt jag för fort. Fick ont i magen av kryddorna känner jag. Får väl dricka mer te.

Funderade på att slå en pling till Jalle för att höra om han ville se film men jag insåg att jag var för trött, skulle nog bara somna i soffan och få svårt att köra hem. Sällskapssugen och trött är en dålig kombination.

Nu har jag bråkat med header på bloggen och jag hittar inte varför det bli en grå rand till vänster. Den är hela vägen ner. Jag tycker mig nu ha provat att sätta röd bakgrund på alla element för att se vilket det är som syns men jag går bet. Jag ser inte felet själv annat än vid preview vid ändringar i mallen. Ger upp för idag.

Nu skall jag ta och krypa ner i sängen med en ny tekopp och min bok, ute skiner solen fortfarande så det dröjer nog innan jag kan sova. Solen belyser just nu hela min säng.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Veckans bloggtema - Ålder

Mymlan på Bloggvärldsbloggen tycker det är dags att ha veckans bloggtema precis om det finns olika fototeman i bloggvärden. Hon slår ett slag för temat ålder.

När jag var på intervju förra veckan så pratade vi om ålder. Jag känner mig som i ett ingemansland med mina 36 år. På vissa företag säger man upp de som är äldre än 35 för att få in "nytt blod" medan man är för ung för att ha gedigen erfarenhet för andra företag. Om man gjort en spikrak karriär borde man stå hyfsat högt på karriärstegen vid 36 annars är man för gammal för att komma in långt ner i organisationen eller för "oerfaren" för att komma in högre upp. Rekryteraren sa att de oftast rekryterar lite äldre personen, de med erfarenhet, och mer sällan letar efter de hungriga 20+ med 10 års erfarenhet, ni vet de där som inte finns. Men jag känner mig som mitt emellan de grupperna.

36 är en mellanålder i fler avseenden, man är varken gammal eller ung, man förutsätts vara mitt i livet och ha vissa saker på plats. Men jag väntar fortfarande på att dagen skall komma då mitt mentala jag kommer ikapp. När skall jag känna mig vuxen. I huvudet är det ingen större skillnad på Bea 25 år och Bea 36 år. Borde det vara det? Varför går jag och väntar på att vakna upp och liksom bli något annat, bli vuxen. När jag ser tillbaka på min egen barndom så känns mamma så mycket mer vuxen än mig och när hon var 36 var jag 15 år. Då var 36 gammalt i mina ögon.

Folk kan höja på ögonbrynen när jag säger att jag skall åka på konsert, hepp sånt är visst bara för unga människor, var går gränsen? Jag har inget minne av att min mamma någonsin gick på konsert, kanske Boppers någon gång när de kom till Folkets Park. Men min mamma lyssnade också på Flamingokvintetten när jag var liten, det var inget konstigt med det. Däremot kändes det jättekonstigt när hon var kring 40 och började köpa skivor med då aktuella popartister och gå ut på krogen. Men nu är jag själv snart 40 vad kommer jag göra?

Kläder är en sådan där sak som kan bli besvärlig. Kan jag som 36-åring ha på mig en kort-kort kjol eller bör jag hitta något annat. Det var en fundering jag hade redan för flera år sedan. Hur toleranta är vi när föräldrar och barn nästan har likadana kläder? Har vi inget behov av att visa skillnad på vuxen och barn/tonåring längre? Vad är det som har gjort att gränserna flyter ihop så mycket? Är det accepterat eller är det bara så att solmliga helt enkelt skiter i om ingen kan se deras ålder?

Vissa blir glada när de får visa leg på systemet, jag blir mest dyster, ser jag verkligen så ung ut? Hur skall jobbfolk ta mig på allvar om jag ser ut att nyss ha blivit utexaminerad? Fast visst kan även jag ta det som en komplimang ibland. När jag var 16 var jag väldigt glad över att slippa visa leg, då hade jag inte kommit in på dansställena jag ville gå på. När jag fyllt 18 lite småsur över att de inte ville se leg, såg jag så gammal ut?

Ålder är en komplex sak helt klart. Snart är jag 40, det känns hur gammalt som helst, jag 40 nä det stämmer inte... Men kanske blir jag vuxen då.


Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Kattvakt i Vänersborg?

Pappas honkatt nedkom med 2 ungar för lite mer än 2 veckor sedan. Det var inte alls planerat och de skall snart åka på semester utomlands i 3 veckor. De har en blom-/kattvakt men hon är rädd för katter och det är ju inte riktigt optimalt när man skall socialisera kattungarna och ge dem avmaskningsmedel. Ingen läsare som kan tänka sig att ta hand om dem i tre veckor?

MatPlanavsnittet går nu att se på NSDs webbtv

Vågar inte titta själv ännu men ni andra kanske är modigare. Det finns på NSD här. Och receptet på Tonfisksalladen kommer här:

Tonfisksallad
(minst 4 portioner)
2,5 dl hel bulgur
6 ägg
3 burkar tonfisk
1 liten burk majs
1 litet isbergsalladshuvud
1 rödlök
2 dillkvistar (eller 1 msk torkad dill)
3-4 avokado
3 tomater
2/3 gurka

Dressing
1 pkt gräddfil
1 dillkvist
2 tsk italiensk salladskrydda
1 krm chiliflakes eller lite cayennepeppar

Rör om ingredienserna och smaka av.

Börja med att koka bulgur och ägg. Häll tonfisk och majs i ett durkslag så de får rinna av.
Finhacka löken och tärna avokado, tomat och gurka. Strimla isbergssalladen och finhacka dillen. Skölj av bulguren i kallvatten så den blir kall.

Rör ihop tonfisk, majs, lök och dill samt bulgur i en salladsskål. Låt det gärna få stå och gotta ihop sig en stund. Lägg i avokado och blanda om försiktigt. Lägg sedan i resten av grönsakerna och vänd om så allt blandas. Garnera med äggen eller servera dem vid sidan av. Om salladen skall sparas till dagen efter så lägg gärna tomaterna vid sidan av.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Du glömde väl inte handduken idag?

25 maj, "Towel Day". Idag är det dags att stoppa handduken i väskan innan du ger dig av hemifrån, allt för att hylla Douglas Adams (1952-2001).

Jag stoppar min lilla resehandduk i promenadryggan, var stoppar du din? Den stora frågan är annars skall man ha den synlig eller inte? Kanske låter jag ett hörn sticka ut från dragkedjan som på bilden :-)

Varför just en handduk då? Jo det är ju en oumbärligt resekamrat enligt Liftarens Guide till Galaxen. I kapitel 3 kan man läsa (Wikipedia - Towel Day):
A towel, it says, is about the most massively useful thing an interstellar hitchhiker can have. Partly it has great practical value. You can wrap it around you for warmth as you bound across the cold moons of Jaglan Beta; you can lie on it on the brilliant marble-sanded beaches of Santraginus V, inhaling the heady sea vapors; you can sleep under it beneath the stars which shine so redly on the desert world of Kakrafoon; use it to sail a miniraft down the slow heavy River Moth; wet it for use in hand-to-hand-combat; wrap it round your head to ward off noxious fumes or avoid the gaze of the Ravenous Bugblatter Beast of Traal (such a mind-boggingly stupid animal, it assumes that if you can't see it, it can't see you); you can wave your towel in emergencies as a distress signal, and of course dry yourself off with it if it still seems to be clean enough.
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Dag 57 i jobbexil, intervjudag

57 Sol från en strålande himmel, jag är pigg och skall snart dra på mig lite promenadkläder men först en stadig frukost (på balkongen). Hinner med en 3-4 timmars promenad innan jag skall vara i Luleå på anställningsintervju. Fjärilar i magen som vanligt en sådan dag.

Barnen är ivägskjutsade till skolan, Herman linkade på sin skadade fot och Vincent var som ett åskmoln för att han inte fick cykla just idag (vet inte exakt när jag kommer från intervjun mm och då vill jag inte att han cyklar hem ensam).

Emilian går här hemma och gnäller över att han vill ut, lite dåligt samvete över att jag själv skall på promenad så att han måste vara inne. Han älskar att sitta ute i trädgården i sin sele och spana på förbipasserande. Jasha håller på med sin nya hobby, leka med vattenskålen, han kör ner tassarna i den och vispar om tills inget vatten finns kvar. Matte är inte riktigt lika förtjust i den leken eftersom den blöter ner hela golvet. Emilian uppskattar inte riktigt tilltaget han heller då det tömmer vattenskålen.

video

MatPlan-avsnittet var inte utlagt ännu så jag får väl se det ikväll när jag kommer hem. Artikeln fick jag ju granska innan den lades upp men tv-inslaget har jag inte sett innan.

24 maj 2009

Lite ny layout

Inga stora ändringar, har mest strukturerat upp foten på inläggen samt lagt en färg bakom datumet så man ser lite lättare vilka inlägg som hör till vilken dag. Funderar på att byta header också och kanske lite färger men är ju så van att bloggen ser ut som den gör så det skulle nog kännas konstigt. Har i alla fall gjort en liten liten förändring av headern men det var mest för att jag höll på att bli tokig på en vit pixelrand som dök upp till vänster i Firefox.

Vad tycks?

Läs även andra bloggares åsikter om

Testinlägg för att testa sociala bokmärken

Som ni kanske ser har jag lagt till Dela på med en rad sociala nätverk under varje inlägg. Detta inlägget använder jag för att testa så det funkar.

Uppdatering: Verkar funka men har ni problem med någon av dem så säg till, säg även till om det är någon tjänst ni saknar i listan.

Läs även andra bloggares åsikter om

23 maj 2009

Byter layout, håll tummarna

Jag skall nu byta från den gamla Bloggerlayoten till nya. Det kan gå precis hur som helst så är bloggen helt knas ett tag så vet ni varför.

NSD-reportaget

Här kan ni läsa reportaget i NSD eller i PDF:en av Helgbilagan där jag tar upp hela framsidan och uppslag 4.

Och ni som kom hit via artikeln, er får jag väl hänvisa till inläggen om promenader eller vad man gör i jobbexil.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

(Bilden är lånad av www.nsd.se)

22 maj 2009

Summering av dagen, utejobb

Idag blev det 4 timmars trädgårdsarbete. Klippte/sågade ner döda kvistar/grenar och piffade till buskarna och träden på tomten. Eldade upp allt ris och en del gamla brädor. Resten av dagen har varit betydligt lugnare. Men nu på kvällen drog jag på mig lite magdanskläder och övade koreografi i en timme. Svettigt värre. Kikade in på Platsbanken och Job Safari men intet nytt. Skall kolla av Lokus och Monster innan jag skuttar i säng. Måste kolla igenom min hög med utskrivna annonser också så jag inte glömt skicka ansökan på någon av dem.

Kan ju också passa på att berätta att Herman rymde till lekparken en bit bort (jag gick några 100 m bakom honom). Han satte sig där och drack lite vatten och åt sitt medhavda äpple. Jag visade mig och sa att rymma nog inte var en så bra idé och frågade om han inte skulle förlja med hem och såga grenar istället och elda lite och visst det lät roligare än att försöka hitta någonstans att rymma till. Kikade i hans ryggsäck och han hade packat ner rena kalsonger, strumpor, byxor, tröja, plånbok med pengar, leksaker och sin morgonrock samt skidglasögonen (ifall det blev vinter). Undra om han hade gått vidare från lekparken om jag inte hämtat honom. Kunde ju inte stå bakom en buske och lurpassa hur länge som helst folk skulle ju kunna tro att jag var en "ful gumma".



Läs även andra bloggares åsikter om

Tunatic löste mitt problem

Har länge haft en magdanslåt på en skiva från en kurs, har bara haft namnet på låten "Move" så den har ju varit omöjlig att leta fram. Men idag sökte jag efter ett program som kan identifiera musik via ljud och hittade Tunatic via Online Tech Tips. Installerade och testade med "Move" och vips dök det upp en artist och en fullständig titel. Hittade nu låten på YouTube också och kunde verifiera att det var rätt låt. Den är skitsvår att dansa till men kul att ha med när man övar för att se om man lyckas hålla takten mot slutet. Har den även i min MP3-spelare, skitbra när man vill gå riktigt riktigt fort. Dock säger Tunatic att den jag har inspelad är av Claud Challe från skivan Happiness for Body & Soul, en mixskiva.


Nu skall jag passa på att identifiera fler låtar jag inte har artistnamnet på, lurigt med arabisk musik när det ibland står på arabiska på omslaget.

Tyvärr finns det inget av Saeed Murad på Spotify :-( Men Najwa Karam finns och hon är helt ok.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

I morgon får jag köpa NSD

Fick rapport om att jag tydligen pryder(?) NSDs helgbilagas framsida i morgon (de hade en minibild i dagens tidning med info om vad helgbilagan handlar om). Så då får jag väl införskaffa den för att se hur reportaget blev. Sen kommer MatPlanavsnittet på måndag då. Spännande. Får väl se om jag kan ge er länken till Helgbilagan i morgon, men först efter att jag läst själv :-)

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Bränt barn skriker och bränd gummisko luktar illa

Idag har jag klippt buskar och lagt på grannens rykande brasa från igår, lite löv och gräs och vips hade jag en fin eld. Herman var med och hjälpte till. Jag lyckades med konststycket att trampa i aska som under sig visade sig gömma glödande kol. Min ena älskade LETA-sko (som jag köpte på Cypern) smälte :-( Visade Herman att där på det vita fick man absolut inte gå för det var livsfarligt. Han nickade och sa att han inte skulle gå där. Men så var jag uppe och hämtade mer ris någon timme senare och hör Herman skrika, kikar bort mot brasan och ser ungen springa med en brinnade pinne i handen. Gjorde antagandet att han blivit rädd när pinnen brann och sprang dit medan jag bad honom kasta den i bäcken som går ner till sjön men han skrek i högan sky. Kom fram och han höll fortfarande i pinnen som glödde i änden.

Det gick inte att höra vad han sa men jag förstod att han hade ont. Han pekade på foten och skon hade smält och hans fotleden var vit. Han hade trampat i askan av misstag, sjunkt ner och fått kol i skon. Slet av honom skon och sprutade det kalla vattnet från vår drickflaska som tack och lov var full över brännsåret. Rusade in med honom och så fick han sitta i ett fotbad med så kallt vatten han stod ut med medan jag stack till apoteket för inköp av brännsåromplåstringssaker.

Blev rekommenderad att lägga på Xylocain och sen sätta på en Salvkompress (Jelonet), en vanlig steril kompress och sen Fixomull stretch. Så nu lär jag väl få lägga om sår ett par dagar. Han har bränt ca 6x4 cm på fotens sida.

Läs även andra bloggares åsikter om ,

Dag 56 i jobbexil, hemmaarbete

56 Solen tittar fram sporadiskt och jag vet inte riktigt vad jag skall göra idag. Vincent har en kompis här som skall hämtas om några timmar. Sambon måste skriva på en jobbgrej minst en timme. Herman är skitsur och tänker rymma om han bara hittar sina skor. Vädret verkar vara passande för en dag i trädgården så jag tror jag går ut. Kanske kollar jag platsannonser odl ikväll.

21 maj 2009

Snabbgradering

Vincent fick sig en överraskning på karaten idag. Mitt under träningen i en drickpaus sa Sensei "Ta på det här istället" och räckte över nästa bälte till honom. Jag frågade vad som händer och Sensei sa han kan ju allt han skall kunna för graderingen till blått så då är han värd orange redan nu och får gradera till blått om 2 veckor. Gissa om både mamma och barn var lite stolta.

Läs även andra bloggares åsikter om ,

Kaospromenad

Kom iväg på tok för sent kring 12:30, akutköpte en ljudbok för 175 kr för att ha något att lyssna på, tog en evighet att föra över till spelaren. Drog iväg till Sundom i Luleå för där fanns en gångstig som gick tvärs över Gussön hade jag sett. Väl framme krängde jag på mig ryggan med en liten termos te och några mackor samt äpplen i och gjorde mig redo för att gå iväg. När jag klev ur bilen satt det några fiskare i en båt och tittade nyfiket på mig och utbrast "Men det var ju en tjej". Upptäckte att min pulsklocka nog var kvar hemma så jag slängde in pulsbältet i bilen innan jag gick iväg. När jag hade kommit en bit så skulle jag trycka ner kartan i en sidoficka, vad låg inte där om inte pulsklockan. Den hade nästan slut på batteri så jag kopplade ihop den med batteripaketet som låg i ryggan och fortsatte gå. Tyckte dock det var konstigt att det efter 24 minuter fortfarande inte hade pipit för att tala om att jag gått 2 km så av med ryggan. Puckobea hade glömt att slå på batteripacket.

Sen gick jag i idyllisk skogsmiljö, skönt underlag underbar sommarvärme med en ljummen vind. Helt perfekt. Jag såg en del fotovänliga saken men puckobea hade inte bara glömt att ladda pulsklockan hon hade även lämnat sitt SD-kort till kameran hemma. Plötsligt såg jag vatten och hus. Min perfekta avståndsbedömning hade inte funkat i stressen hemma. Det var bara ca 5 km tvärs över ön och det hade bara gått 56 minuter.

Jag började gå längst med vägen och hittade en skylt som sa "Grillplats" och pekade ner mot vattnet. Jag klev av vägen, in i en härlig tallskog där en smal stig slingrade sig fram mellan träden och plötsligt dök ett vindskydd upp perfekt placerat vid vattnet. Jag log mig ner och åt mina mackor och åt ett äpple. Var på tok för varmt för att dricka te. Njöt av solen vid strandkanten en stund.

Jag hade sett på kartan att det skulle gå en stig upp mot norra sidan men att den stannade på mitten och sen var det tomrum ett tag innan en annan stig tog vid. Ibland har man tur när man går ut på en sådan stig att det faktiskt är hyfsat upptrampat mellan stigarna också. Det kanske det var men jag hittade det inte och gick därmed lite väl snett och kom inte alls fram till den andra stigen. Jag hamnade i våtmark och tät risig granskog istället så farten blev definitivt lidande. Jag hade koll på väderstrecken trodde jag men vips gick jag 90 grader fel. Men med hjälp av kompassen kom jag på rätt spår igen men skippade att ta mig till stigen som kom norrifrån.

Jag ramlade ut ur skogen på ett stort fält och lyckades hitta vägen tillbaka till bilen.

Dit skall jag nog åka tillbaka och försöka gå åt andra hållet och hitta igen var stigarna möts. För det var ett mysigt ställe om än lite för kort tur.

Min GPS fick inte med hela turen så jag har ritat en med MapSource istället. Det gula är hur jag gick, det lila är där jag tänkt gå.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Piratbrallan, vecka 8

Dagens kort togs efter frukost, brallorna skall ju passa även efter matintag. Orsaken var mest att jag gjorde en omelett till Herman och spisen var fortfarande varm så jag kunde inte ställa kameran på plattan som vanligt. Dock fick jag fota med lillkameran då min systemkamera var försvunnen. Trodde först jag hade glömt den på bowlinghallen men jag hittade den i min egen hall hängandes på ett element. Som synes har midjan kommit bra på plats men det väller fortfarande över kanterna. Men men det är 2 veckor kvar av de 10 veckorna, skam den som ger sig.

Tjuvvägningen igår var -0,5 kg till men det är vägningen på torsdagar som räknas. Måste sluta äta salt mat på onsdagskvällarna så kanske jag inte är uppsvullen torsdag morgon.

Det har blivit ganska få pass den här veckan också, men 5 skrapade jag ihop, promenader allihop som resulterade i 724 minuter, 76,88 km. Inte så illa pinkat att gå 7,6 mil på en vecka tycker jag. Brände 3200 kcal på det.

Veckans nuffror:

Vikt: 57,6 kg (-1,65)
Hals: 32 cm (0)
Överarmar: 23 cm (-1)
Byst: 89 cm (0)
Midja: 67 cm (0)
Mage: 88,5 cm -0,5)
Stuss: 96 cm (-1)
Lår: 53,5 cm (-0,5)




Läs även andra bloggares åsikter om , ,

20 maj 2009

Summering av dagen, slödag

Idag blev verkligen en slödag. Har gjort extremt lite. Läst lite platsannonser och tidningar, gått en sväng i regnet till stan för att köpa en present, åt en underbar tomatsoppa på Hanssons och knatade hem igen. När jag satt på Hanssons uteservering han jag precis dricka upp mitt te innan en rökare satte sig bredvid och förpestade min värld. Bara att slå ihop boken och gå. Ett gäll a-lagare satt en bit bort och sjöng högt och låtsades att de var olika instrument. Det locakde till många leenden på stan idag. I övrigt nada. Eller jo jag har suttit på rumpan, läst på Bloggy, fått veta att ett recensionsexemplar av en bok är på väg hit och granskat Luleåkartan i jakt på en promenadrunda där. Och tagit hand om disken.

Gallerian med det tramsiga namnet börjar ta form, trist och stel.
Något som är roligare är stickningen som bron har fått på sig. Damen framför mig stirrade länge på den.
Även en lyktstolpe har fått en värmande halsduk.

När vi hade skjutsat Herman till kalaset så åker vi på Diners Sports bar och åt middag jag, sambon och Vincent. Jag tog Beef Fajitas men det var ingen höjdare har ätit betydligt bättre. Bröden var kalla, trist kall smältost och en köpesguck som inte smakade avokado alls och ingen gräddfil/CF. Men köttet var ok. Sambon och Vincent tog burgare som inte direkt såg hemmagjorda ut de heller, jag provsmakade och tyckte inte om dem men sambon och Vincent var nöjda. Till förrätt delade vi på en nachotallrik, samma sak där kalla chips, kall smältost men salsan var god. Ett plus för att min beställning av 2 st 45 g i ett bröd till Vincent blev en 200g burgare istället. Han brukar ju lätt få i sig 2 * 90 gr hamburgare med bröd hemma så det lilla han lämnade kvar motsvarade det rätt väl.

Kvällen har fortsatt som dagen i övrigt, sneglat på platsannonser, surfat, snackat lite skit och bara slöat med den svullna foten på en stol.

Hoppas på fint vänder i morgon för då ger jag mig nog ut och går igen. Det är röd dag = ingen jobbexil. Då skall jag bara njuta av att vara ledig som vem som helst.

Läs även andra bloggares åsikter om