08 juli 2010

Slagen blodig * 2

Var på stan idag och köpte mig lite nya kläder, klädinköp 2 dagar i rad faktiskt vad har hänt med mig?

Inne på KappAhl skulle jag ta av mig skjortan och dängde armbågen rakt i en av deras vassa krokar i provhytten. En änkestöt förlamade hela armen en bra stund. Började blöda och fick ett plåster av personalen.

Väl hemma åt jag middag, samma middag 3 dagar på raken då jag lagade en rejäl laddning i måndags. Sånt händer bara när man är ensam hemma.

Gav mig ut med kajaken i ett helt underbart väder. Paddlade Svartbyträsket runt och sen ut i Bodån (11,95 km), skräpet som hade blockerat vägen förra gången var nu borta och jag kunde paddla hela vägen ut till Lillavan och sen vidare bort till där ån slutar i ett galler som är framför tunneln där vattnet rinner ut i älven.

Lite bilder från turen.

Svartbyträsket, inte helt stilla men nästan.

IMG_0081

Snart skall hon (fast jag brukar nog tänka på kajaken som en han, vet inte varför) i.

IMG_0128

Kanonväder, lite lätt motvind.IMG_0082

Den syn man har med sig hela tiden när man paddlar om man inte höjer blicken.IMG_0084

En filmsnutt.

Vattnet blev stilla.IMG_0085

Det finns näckrosor i sjön.

IMG_0092

Föräldrarna kretsade nära över mig och skrek medan den här lilla skrutten bestämde sig för att ta ett bad.IMG_0093

Svensk sommar när den är som vackrast.IMG_0095

Spegelblankt.IMG_0096

Kvällspaddling är mysigt.IMG_0097

Paddlade in i Bodån mot Lillavan.

IMG_0102

Fortsatte ut i Bodån ner mot där den slutar tvärt i ett galler. Det var helt underbart att paddla i ån. Folk tittade lite förvånat dock när jag kom glidande på vattnet.

IMG_0103

Vägs ände.

IMG_0134

I vattenbrynet växte dessa vackra liljor.

IMG_0104

En bortglömd boll låg och guppade.IMG_0107

Mellan Bodån och Lillavan måste man passera denna låga bro. Ingen tänkte nog på att folk kan vilja passera via vattnet. IMG_0108

När jag paddlade hem genom ån hade jag fullt upp med att hålla koll på stenar och låga kvistar så jag missade att en stor gren hände tillräckligt lågt för att ta i paddeln och plötsligt satt den fast. Jag åkte framåt och munnen först rakt in i kolfiberskaftet. Spräckte läppen på två ställen, blodet rann ner för hakan medan jag paddlade de sista 900 meterna hem.

Turen

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

2 kommentarer:

Anonym sa...

Helt underbart! Har bestämt mig att börja paddla nästa år! Det e ju så dyrt bara, men ack så fridfullt och avkopplande. Det kan vara värt mycket det med. Dax att börja spara!!

/Lotta

Fefanfefan sa...

Fantastiska bilder!
Man blir verkligen sugen på att paddla!