22 april 2006

Gårdagen en känslomässig berg-och-dalbana

Igår var det den 21/4 och premiär för Dark Angel och jag ville verkligen gå men hade ingen lust att tjata på nogge som sagt att han skulle gå med mig och han sa heller inte ett pip under hela dagen så jag började misströsta en aning fram emot 4-tiden. Då ser jag nogge vara på väg ut genom ytterdörrarna på andra sidan korridoren. Han vinkade åt mig och jag vinkade tillbaka och tänkte ja ha det var den utekvällen det. Men så hörde jag hans släpande steg i korridoren och han kom runt till min sida och sa
Skall iväg och klippa mig
Jaha och vad skall jag göra med den info var ju min tanke. Svarade
Får jag någon nytta av min korsett ikväll?
Det vet man aldrig

var svaret tillsammans med en blinkning och så försvann han skrattandes ut genom dörrarna. Gah, han kan driva mig till vansinne, man får aldrig några besked.
2 minuter senare kom ett SMS


Har du hittat igen jalle?

Jalle skulle ju oxå eventuellt med men befann sig på resande fot på väg hem från annat land. Hade dagen innan fått ett mail från honom om att han skulle komma hem relativt sent och inte visste om han skulle orka följa med ut eller inte. in utgång hängde nu på att jalle kände för att följa med och han gick inte att få tag på. Skickade ett svar till nogge att jag skulle SMSa jalle och att vi fick höras senare. Sen började den låååånga väntan. Skulle jag få komma mig ut eller inte? Åkte hem vid 16:30, hämtade barnen, hämtade mina nya magdanskläder på posten (åkte på tull fastän det var markerat som gåva och värdet bara var på $30 :-( ) samt ett paket från H&M (se senare bloggning om det paketets historia), lagade mat och satte mig framför datorn deppig, klockan var 19:53 när jag ICQ:ade Ida och sa att det verkar som jag inte kommer mig ut ikväll eftersom ingen hört av sig. Vi spekulerade lite och jag var på god väg att säga upp bekantskapen med vissa personer om de i alla fall inte kunde bemöda sig att höra av sig. Just när vi avverkat det värsta kom 20:13 ett ICQ från nogge:


när skulle jalle dyka upp?

Eftersom jalle i sitt mail till mig inte givit någon tidsangivelse mer än att han skulle vara hemma strax inna DA öppnade så svarade jag att jag inte visste. Samtidigt som jag skrev det kom ett SMS från jalle:


Landade precis, skall fundera lite är trött.

Samtidigt fick nogge tag på honom via telefon.


En timmes tid förflöt och jag berjade känna mig missmodig, hepp jalle verkar ha somnat på soffan så jag ICQade nogge igen:


Hur länge tänkte han fundera?

Varpå svaret blev:


vet inte.. han skulle dyka upp på icq när han kom hem.... kanske har gått vilse
:-O

21:29 skickade jag ett SMS till jalle igen och undrade hur funderandet gick och 10 minuter senare så loggade han in på ICQ. Nogge snackade med honom och mig samtidigt och man kan ju då tro att de försökte bestämma något men nogge undrade bara om jag pratade med jalle och bestämt något ännu. Gah, de är hopplösa. Så jag skickade ett ICQ till jalle:


Jag står jag med svarta kläder i ena handen och mysbrallor i andra. Det är tydligen du som bestämmer vad jag skall ta på mig (åter igen tur att man inte
har webbkamera på datorn ;-) )

Fick veta att han låg på soffan, lyssnade på DM och drack whiskey och tyckte det var rätt skönt. Nä vänta här nu FEL, så får det inte gå, hoppet sjönk i botten igen. Dags att ta fram lite utpressningsmetoder.

Man kan ju ligga kvar i soffan och veta att man gör en bea deppig oxå.

Och mycket riktigt kom svaret


det där är utpressning...

21:49 sa jag till Ida att jag ger grabbarna 10 minuter till på sig att bestämma sig sen skiter jag i dem och drar på mig mysbrallor och deppar med en bok i sängen istället.


22:02 skickade jag till jalle:


Jag har 30 min resväg till Luleå så ett svar bör nog ges om inte allt för lång
tid.

Skickade även samma sak till nogge med tillägget att jag skulle skutta i säng om inget svar kom inom några minuter.

Fick av jalle det kryptiska svaret


NU :-)

Och några minuter senare kom


Nogge övertygae mig om att Öl är gott så jag blev lite sugen till slut och man villju kanske göra något mer uppketsande på sin födelsedag än flyga...
...Så hoppa i Korsetten du.

Samtidigt som det svaret kom från jalle skickade nogge


Jag håller på att byta om

med tillägget


det bestämdes ju för 10 minuter sedan

Jäkla puckon, de bestämmer alltså att vi skall gå ut men glömmer att säga något till mig som har 30 minuters resväg, en korsett att krångla mig in i och en makeup att lägga. Jäkla tur att jag sprang genom duschen i väntan på deras svar. Fick dock veta senare på kvällen att jalle sagt till nogga att meddela mig men nogge hade sprungit ifrån datorn då. Hopplösa är de båda två.

Sagt och gjort, jag skuttade i kläderna, slängde sminket i väskan och brummade till Luleå och hem till jalle. Lade på en makeup och slog mig ner i soffan. De höll på att leka med någon bissarr grej som såg ut som en stor handkontroll inkopplad i stereon, den talade om vad man skulle göra "Bump it", "Flick it", "Twist it", "Spinn it" och "Pull it" och så gällde det att hitta igen rätt sak på handkontrollen. Helsjukt såg det ut. Vi lyssnade på lite musik, snackade lite skit och jag fick vinägerchips, mm jag tycker om jalle som bjöd mig på det.

Vid 24-tiden släpade vi oss tvärs över gatan till Brasseriet, betalade inträde (hmm jag är skyldig jalle 60 kr) och garderobsavgift och slogs av hur små alla var där inne och vad lite folk det var. Vi hittade ett hörn på övervåningen att stå och häcka i med utsikt över dansgolvet. Titt som tätt tittade det förbi lite folk vi kände och gladast blev jag av att se dot, han bor ju i London numer så det var en glad överraskning. Drack lite sura alkoholfria drinkar, var avundsjuk på de som var på dansgolvet, njöt bitvis av musiken. Vid en tur ner till baren så frågade jag DJ:n om de hade någon Nitzer Ebb men hon såg mest frågande ut som om hon inte visste vad Nitzer Ebb är, SKANDAL.

Stod och kikade ner över dansgolvet då kom en kille som jag pratat lite kort med i baren fram till mig och började snacka. Vi avverkade musiken under kvällen och kom in på ämnet skräckfilmer (De projicerade 2 filmer på väggarna på DA) och han verkade oxå gilla skräckisar. Han frågade sen var jag bor och jag svarade att jag bor i Boden. Vet inte hur det kom sig men han frågade i alla fall hur det kom sig att jag bodde där, kankse hördes det att jag inte är från denna landsända från början. Och jag sa att det var billigare att köpa hus där. Fick en mycket förvånad blick och ett:

Va, har du familj?

Skrattade och berättade att jag har sambo och 2 småbarn. Han såg aningen förvånad ut men sa sen att det var ju coolt att en tvåbarnsmorsa gick ut på DA och lade till:

och du ser ju bra ut!

Det var ju trevligt med en komplimang, men jag skrattade lite, kan man inte göra det om man är 2-barns mor?

Killen kom allt närmare och närmare, vände mig om och tittade lite bedjande på nogge men han bara skrattade åt mig. Så tillslut fick jag säga till killen att jag nu skulle gå och underhålla mina vänner en stund och gick därifrån. Nogge skrattade åt mig och sa att tjejer aldrig behöver räddas, de är så bra så på att avspisa killar. Sen blev det dags för hemgång.

Summa summarum, det var en jobbig eftermiddag där jag inte visste om jag skulle få gå ut eller inte, kastades mellan hopp och uppgivenhet. Väl ute så var det kul att få komma ut och se lite folk även om alla var typ jättesmå, musiken kunde varit betydligt bättre och det hade gärna fått vara mer folk. En svängom på dansgolvet hade heller inte skadat. Men det var som sagt trevligt att komma hemifrån en stund i (trots allt) goda vänners lag (fast de är ju lite hopplösa). Så nu har jag fått lufta kläderna jag köpte i höstas. Min "riding skirt" är så skön att ha på och sen tycker jag den är riktigt snygg. Fick beröm för min outfit av en av tjejerna från första magdanskursen (hon var förövrigt rejält förvånad att se mig där).

Ikväll är det Ludds 15-årsjubileum och jag skulle vilja gå men Henrik är nog oxå sugen, så en av de gamla ordförandena (i vår familj) för föreningen får väl gå och den andra får vara hemma och vara ansvarstagande förälder.


3 kommentarer:

eatfrog sa...

Hade också velat gå på DA, men jag orkade inte gå själv. Flickvännen min har ju inte ens fyllt 18 än. ;-)

Ludd tar jag avstånd ifrån, trots att jag såg fram emot att bli medlem när jag flyttade hit. Jag har upptäckt att det verkar vara en klubb för inbördes beundran nuförtiden.

Béatrice Karjalainen sa...

Tråkigt att du känner så. Mig veterligen så tar vi emot nya medlemmar med öppna armar och än hällre om de gillar att skriva i datorer mm. Vissa Luddare kan bara ta lite tid att lära känna. Tycker du skall ge dem en chans. Jag upplevde nog att de var lite så den dagen jag stövlade ner till Ludd oxå men när jag kunde visa att jag faktiskt visste vad en datorn var och hur den fungerade och var intresserad av att lära mig mer så fick även jag vara med och skruva. Men sen kan man ju vara relativt passiv medlem oxå. Men visar man att man är intresserad av att lära sig mer brukar det inte vara något problem att bli insläppt i gemenskapen.

Béatrice Karjalainen sa...

Tillägg: Vad var det som fick dig att uppleva föreningen så? Vill du inte skriva här kan du ju skicka mig ett mail.