Till och med på världsekonomisk nivå tycks beröring ha betydelse. Brist på närhet kan faktiskt leda till fattigdom. Den amerikanske neuroekonomen Paul J Zak har undersökt hur människors tillit till varandra påverkar tillväxten i olika länder. Beröring skapar tillit, och i samhällen där människor litar på varandra får man en god ekonomisk utveckling, konstaterar han.Jag bidrar alltså till världsekonomin eftersom jag envisas med att krama/lägga en hand på folk jag bryr mig om och ibland kan jag ge folk jag knappt känner en nackmassage om de sitter med axlarna vid öronen. Men jag måste tänka på att det finns människor som inte tycker om beröring (inte ens från närstående personer). Undra om de har andra sätt att få en oxytocin-dos eller om de helt enkelt inte reagerar på oxytocin som andra och därför inte har ett beröringsbehov (eller nyttjar de några av de knep som nämns i artikeln så som dusch, tungt täcke, påta i trädgården eller ha ett husdjur). Kan man lära sig att uppskatta beröring?
En klapp på axeln eller lite massage kan alltså vara en riktigt god investering.
Jag har skrivit om kramar förut och hur mycket de betyder för mig men även vilka kramar jag inte tycker om.
Så ut och ta på varandra!
Läs även andra bloggares åsikter om kramar, oxytocin, beröring, lycka, tillfredsställelse, världsekonomin
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar