Herman glömde gympakläderna hemma men vi kom på det redan innan vi kört förbi andra villagatan som kan ta oss tillbaka till vår gata. Jag svängde in och då stod det en bil mitt i gatan med dörren öppen. Någon hade parkerat och sprungit in. Jag saktade ner och körde försiktigt förbi (vi hade bråttom om barnen skulle få frukost och vem vet hur länge bilägaren tänkt vara inne) men kom för nära snökarmen som blivit mjuk under plusgradsnatten. Och fastnade.
Mannen som parkerat kom ut ur huset medan jag står och spinner och inte kommer loss. Tror ni han då kommer fram och erbjuder sig att hjälpa till? Nä han sätter sig i sin bil och drar iväg. Min dörr satt fast mot snön.
Lyckades pressa mig ut efter att ha bankat bort snö med dörren oc fick kliva ut i den blöta snödrivan iklädd kostym. Jättekul. Där fick jag nu försöka skotta loss min bil med fötter och händer så gott det gick. För jag stod så knas till att hade jag tagit spade hade jag fått kliva in i en trädgård och skotta bort plogkarmen från det hållet.
Hur fan kunde han bara dra när han måste ha sett att jag satt fast? Om han nu oxå var tokstressad kunde han väl kostat på sig 20 sekunder för att säga det i alla fall.
Nu fick vi skrapa ihop lite frukostgrejer hemma och gör nytt försök att åka till skolan.
Håll i hatten
6 timmar sedan
1 kommentar:
OK!
Skicka en kommentar