Sambon ringde till mig på jobbet mitt på dagen för att tala om vilken tid han skulle landa på Kallax. 19:05.
Ungefär följande dialog utspelade sig:
- 19:05, men du skulle ju komma hem på eftermiddagen.
- Nä jag sa att jag skulle åka hem på eftermiddagen.
- Men mitt plan går ju från Kallax 21:00 och jag måste ju ta mig dit oxå, Shit! Varför sa du inte att du skulle komma så sent?
- Varför sa inte du vilken tid du skulle åka, jag trodde du skulle åka på lördag morgon.
- Nä när jag frågade dig häromdagen innan jag bokade min resa så sa du att du skulle komma hem på eftermiddagen och jag sa då att då bokar jag sista flighten på fredagen.
- Nä det sa du inte alls.
- Skit samma hur löser vi detta?
- Kan inte barnen vara hos någon granne i ca 30 minuter?
- Ja det skulle väl gå men om de inte är hemma då? Skulle ju kunna höra om de kan var hos familjen S men det blir ju jobbigt för dig att gå ända bortifrån dem och hem så sent.
- Jo det är ju inte kul. Kan du inte höra om M eller M kan vara hos oss i 30 minuter?
- Nä helst inte det ser ut som ett bombnedslag där hemma och jag släpper helst inte någon innanför dörren just nu. Ja ja det får lösa sig i värsta fall får jag väl köra aningen för fort till Kallax och checkar jag in redan hemma så behövre jag ju bara vara där ~20 minuter innan.
- Ok.
- Vi hörs!
-Ja det gör vi.
Vi är inte världsbäst på att kommunicera där hemma uppenbarligen.
Sen ringde jag upp honom en stund senare och frågade om han var ensam från Boden där i Sthlm, och jo det var han. Attans då fanns det ju ingen som kunde ta min bil från Kallax heller om jag körde dit med barnen.
Men sen ringde han tillbaka, han hade träffat en arbetskamrat på Arlanda och han skulle oxå ha åkt taxi så han kunde köra hem vår bil. Perfekt! Så jag tog barnen till Kallax och lämnade dem och bilnyckeln till sambon.
Ibland löser sig saker och ting.
Sen väl på Kallax så visade det sig att arbetskamratens exfru är VD på ett bolag i Luleå som söker en pre-sales, kan kanske vara något. Får höra mig för lite mer. Träffade henne som hastigast på Kallax.
Så nu sitter jag här på Kallax med en timme kvar tills flyget skall gå och har aptrist men jag kom ju i alla fall i tid. Nackdelen var dock att jag fick tokstressa hemma med packningen, har ingen aning vad jag rafsade ner i klädväg, så det blir spännande i morgon innan Kentkonserten. Men det blir i alla fall inte någon Pippiklänning ;-)
Filmrecension: Wicked – Makalös sånginsats ger gåshus
3 timmar sedan
1 kommentar:
jag förvånas konstant över hur svårt det ändå är att kommunicera mellan två människor. och jag begriper inte varför, vari ligger svårigheten?
jag tror att ju närmre man står människan man försöker kommunicera med, desto svårare blir det att kommunicera. tyvärr.
Skicka en kommentar