Everybody was kung-fu fighting Those cats were fast as lightning...

I flera veckor har barnen tjatat om att få se "Pandafilmen" dvs Kung Fu Panda-Prepare for awesomeness. och idag var det smygpremiär i Luleå så jag bokade biljetter till hela familjen. Eftersom barnen skulle med så fick det ju bli svenskt tal så därmed ingen Jack Black. Tyvärr är inte alltid dialogen lysande på svenska och jag hade gärnat velat höra den på engelska.

Filmen handlar om pandan Po som jobbar i familjens nudelrestaureng men om nätterna drömmer han om att han är en legendarisk kung-fuhjälte som till och med "Furious Five" bugar inför. Att Po skulle kunna vara en mästare på kampsport ter sin aningen omöjligt med tanke på hans kondition och kroppshydda. Men finns det vilja, envishet och rätt sorts morot så går allt brukar man ju säga. Och när drakkrigaren skall utses så vill Po vara där på första parkett och se vem av de "Furios Five" som blir vald. Men det går aningen galet och han missar deras fight. Men skam den som ger sig, plötsligt finner sig Po i en knivig sits, han skall bli hjälten som han drömt om att vara och dessutom rädda byn från det onda.

Mästare Shifu har ett svårt jobb framför sig och "Furious Five" är int direkt glada över sällskapet, de har ju tränat sen barnsben för att bli drakkrigare.

Kung Fu Panda är en söt och charmig film, smårolig emellanåt barnen hittade direkt sina favoritscener som jag säkerligen kommer få höra om och om igen. Med tanke på att Jack Black gör huvudrollsrösten på engelska var jag rädd för prutt- och raphumor som jag förknippar med honom men filmen är skönt befriad från sådant. Animationerna är för det mesta riktigt snygga och slagsmålsscenerna är sköna parodier på kampsportsfilmer. De hänger i luften i minuter och böjer alla sina leder på omöjliga sätt.

Jag funderade lite i början av filmen på hur barnen skulle reagera på att se en film med rätt mycket slagsmål, jag som är lite halvrestriktiv med vad de får se på TV. Men det var rätt lugnt, slagsmålen var "snällt" gjorda.

Det hade varit kul att få veta lite mer om de "Furious Five" och hur de hamnade hos Mästare Shifu, de hade också gärna fått vara med lite mer för de var så sköna.

Så filmen får 4 långa trappor av mig i betyg.

När vi kom hem lekte barnen kung fu i vardagsrummet en bra stund, fick tala om för Vincent att det han lär sig på karaten stannar på dojon hemma måttar man inte sparkar mot lillebrors huvud (men jag är impad hur högt ungen kan sparka och vilken kontroll han har). Vincent påminde Herman hela tiden "Håll upp garden eller blockera så du inte åker på däng" :-) Men båda var väldigt noga med att hålla avstånd och bara slå i luften så jag lät dem leka. Det kanske blir en kampsportskille av Herman så småningom oxå, han har sagt att han vill prova att börja i karate igen nu i höst. De är så roliga när de leker tillsammans, de kom på att kung fu kunde de ju inte så de "uppfann" Vin Fu istället :-)

Men filmens budskap verkar i alla fall ha bitit sig fast i barnen, de har diskuterat det hela eftermiddagen.

Andra bloggar om: Kung Fu Panda, film, recension