Buktalardockor är läskiga...

...men buktalarclowndockor är snäppet värre, då vågade jag knappt titta.

På imdb frågar någon i forumet för filmen Dead Silence "Could You Sleep In A Room With A Ventriloquist Dummy?" och mitt svar kommer blixtsnabbt ALDRIG. Jag har sett nog med skräckfilmer för att inte vilja ha några dockor i sovrummet och just buktalardockor är extra läskiga. men det nygifta paret Jamie och Lisa i filmen har tydligen inte sett skräckfilmer för när de en regning kväll får ett mystiskt paket utanför dörren tar de givetvis in det och i paketet finns en buktalardocka, Billy och de tar in den. Herregud människor fattar ni inte?

Lisa påminns om en gammal barnramsa "Beware the stare of Mary Shaw. She had no children, only dolls. And if you something something, be sure you something something." Jamie far iväg och köper hämtmat och Lisa placerar dockan i sovrummet. Jamie kommer tillbaka och finner sin fru vanställd och död. Jamie upptäcker att dockan härstammar från hans hemstad Ravens Fair, en gotisk liten stad ute på landsbygden. Jamie beslutar sig för att föra kroppen hem till familjegraven och samtidigt söka svaren på varför Lisa blev mördad och vad har det konstiga paketet med saken att göra? Dockan har tillhört Mary Shaw, en legend hemma i staden och han försöker pressa sin pappa och hans nya unga fru på information men ingen vill prata om Mary Shaw det enda han får vet är att hon misstänktes för en kidnappning av en ung pojke som häcklat henne på teatern och att hon därför mördades av byborna, de skar ut hennes tunga först. Alla upprepar ramsan "Beware the stare of Mary Shaw. She had no children, only dolls. And if you see her in your dreams, be sure you never, ever scream." och säger att de tror Mary Shaws ande går igen.

Filmen är en klassisk skräckfilm, bygger upp med stämningen med musik och plötsligt hoppar du till. Jag gillar när det kryper längst med ryggraden och man sitter på helspänn. Inget blod och gore som man annars kan förvänta sig från de som ligger bakom Saw-filmerna. Storyn har några svagheter (det alternativa slutet förklarade lite mer tycker jag) och ibland önskar jag att de hade tagit sig lite mer tid till att bygga upp historien. Men den är snyggt filmat, skådespelarna gör ett bra jobb. Dialogen är delvis lite krystad, polisen Lipton kläcker några helkonstiga saker.

Men jag gillade den, gillade stämningen, färgerna, fotot och hur historien nystades upp och som i en bra skräckhistoria så finns det givetvis en skön twist som jag inte hade listat ut hela innan. Sen innehöll den många klassiska element från skräckfilmer som är kul. Och det bästa då är ju när jag får se film med Nogge och faktiskt få prata om dem högt. det gör filmtittandet så mycket roligare. Nästan vem som helst annars hade väl köpt en Black Mamba och utöva lite voodoo för att få tyst på mig men inte min älskade vän för han är likadan. Finns en anledning till att vi aldrig går på bio ihop :-)

Kom ihåg två saker, man skall alltid lyssna på tokan och får du en buktalardocka i present så bränn den.

Filmen får 3 buktalardockor i betyg.

Läs även andra bloggares åsikter om Dead Silence, buktalardockor, skräck, film, recension