02 april 2013

Har inte tid och ork att ha ont #070 #blogg100

Trodde jag skulle bli utvilad av påskledighet men icke. Känns som jag är tröttare än innan nu.

Visseligen tokjobbade jag skärtorsdagen, fredagen ägnades åt vila och ångest över att jag inte tog mig ut i det fina vädret, lördagen var vi och badade på Pite havsbad och jag tittade ut på det fina vädret och längtade ut, söndagen ägnades åt fika med vänner (inomhus istället för att vara ute i det fina vädret) och förbannad värk i varenda led i kroppen samt magen. Måndagen ägnades åt lite städande (eller ja mest domderande åt barnen vad de skulle göra när mamma hade ont) och åka in till jobbet och sitta och jobba mellan 13 och 18 sen hem, laga middag och sätta mig och jobba igen 21-01.

I morse bar det av till Piteå på kundbesök och sen har dagen fortsatt i full fart, klockan är nu 21 och ögonen i kors och kroppen protesterar.

Jo jo vila i påsk och ladda batterierna i solen gick inget vidare.

Jag är soldriven, jag hade verkligen behövt lägga mig i en snödriva i solen och bara ladda. Men så blev det inte nu, se barnen glada på badet och träffa vänner laddar även det batterierna men lite sol hade gjort extra gott.

Nu hoppas jag att värken skall släppa, har varit så skönt att ha sluppit den hela vintern när jag inte ätit  gluten och så trist att få tillbaka med extra kraft pga ett glutenmisstag som inte ens var planerat eller mitt eget fel. För just nu gör värken att jag dessutom sover apkasst men på ett par dagar borde det väl släppa hoppas jag. Har inte tid att vara sjuk från jobbet heller så jag biter ihop och ignorerar värken på dagtid så gott det går men det får jag ju oftast igen nattetid istället.

Måste försöka hitta mig lite tid att gå och ta mina blodvärden också för är värdena dåliga svarar ju kroppen illa på det mesta och värken kan säkerligen bli kvar extra länge. Varför är jag så hopplöst dålig på att prioritera mig själv, tror inte jobbet går under om jag kommer in någon timme sent någon dag för att jag varit och tagit mina prover men ändå drar jag mig. Den här veckan är kalendern typ tokfull men nästa vecka kanske jag kan peta in ett besök på vårdcentralen här i Boden. Det är så dumt att jag inte kan få gå i Luleå på Stadsviken, den ligger ju bara ett stenkast från jobbet men eftersom jag inte gör dit får jag inte komma dit och ta ett blodprov. Irriterande.

Nu skall den här tanten lägga sig på sin spikmatta och hoppas på att lite blodgenomströmning skall lindra lite smärta. Har jag tur så klingar det ut på ett par dagar bara jag håller ordning på maten och dubbel och tippelkollar allt innan jag stoppar det i munnen. Får vara extra besvärlig kund. För besvärlig känner jag mig när jag alltid frågar om laktos och gluten.

I morgon bitti skall jag ta en promenad/joggrunda på Gültzaudden som jobbträning, hinner inte upp på Ormberget och åka skidor eftersom jag har ett roligt kundmöte på förmiddagen. Håll tummarna för att värken släppt tillräckligt för att det inte skall vara en plågsam runda. Känns det bra kommer jag gå på Bodycombat på kvällen också, att röra på mig brukar ju lindra när jag väl kommit igång.

1 kommentar:

Järnpöjkarna C-M sa...

samma här, laktos o gluten, frågar alltid om det mjöl i allt. svårt att hitta bra mat när amn är på språng. krya på dig "glutard" (från en annan glutard)