Hittade vännerna i tidningen och började fundera

Här sitten man i lungna ro och surfar lite på jobbet i väntan på svar från en kollega och vips hittar man en artikel om bekanta hemma i Boden. Birgitta har skrivit en liten artikel om hur man kan snabbfixa till hemma så att en stor familj ryms i ett hus som från början kanske inte var tänkt för 4 barn, 2 vuxna och ett hemmakontor.

Magnus & Magdalena med de 4 barnen som reportaget handlar om har verkligen fått till smidiga lösningar, jag är imponerad av att det inte känns trångt hemma hos dem med tanke på hur rörigt det kan bli hemma hos oss som bara har 2 barn som förvisso delar rum just nu. Jag höll på att bli helt galen igår när jag var hemma en heldag med mina två bustroll (Vincent hade kräkts natten till igår) och det inte var en lugn stund. Fatta att ha 4 barn där hemma då, alla under 6 år.

Magdalena som är hemma med allihop är i mina ögon en hjälte som orkar (även om jag vet att även hon ibland kan bli spyless på klängiga, griniga, uttråkade barn). Det hade varit så lätt att sätta dem på förskolan men det vill de inte, Magda trivs att vara hemma med barnen och det är ett ställningstagande jag vet att de får försvara titt som tätt. Det tycker jag inte de skall behöva göra, var och en måste få göra som de vill. En del argument går ut på att deras barn skulle bli ensamma, mindre sociala osv bara för att de inte går på förskola.

Jag lovar deras ungar är helgoa, nyfikna, duktiga och väldigt sociala individer som jag tror kommer växa upp till trygga killar med massor av kompisar och så söta som de är kommer de säkert smälta mer än ett hjärta på vägen fram genom livet :-) Det är inte egenskaper man förvärvar bara för att man går på förskola.

När jag läste reportaget och kikade på bilderna som Magda lagt upp i bloggen så får jag så dåligt samvete. Hemma hos oss ser det oftast ut som en tromb dragit fram och vi har en mängd halvfärdiga projekt i huset. Hur hinner de med 4 barn och en karl som dagpendlar till Sthlm när vi bara har 2 barn och båda jobbar i närheten av hemmet? Kan det ha något att göra med att vi båda har tummen mitt i handen, inte så värst intresserade av vare sig städning (nödvändigt ont som måste göras) eller heminredning och att jag tränar en hel del och sambon gärna lägger sin fritid på att spela WoW. Lite omprioriteringar i livet kanske vore på sin plats? Jag vill ju oxå ha det snyggt och välstädat samt ett "färdigt hus".