12 augusti 2007

Sjuk friskhet

Sjuknärvaron skall vara större än sjukfrånvaron. Tur att inte utmattningsdepressioner mm smittar nu när de skall jobba sig friska. Jag har påbörjat ett flertal inlägg om nyheten att Socialstyrelsen skall komma med nya rekommendationer för sjukskrivningar där de bland annat enligt DN och SvD kommer att rekommendera noll sjukskrivningsdagar för utmattningsdepression men får inte ihop det som jag vill så detta får väl bli ett svamligt inlägg.

Nu har jag själv inte haft en utmattningsdepression men varit jävligt nära måste jag säga, i mitt fall löste det sig med en kortare vila, jag tog helt enkelt en semester på 2 veckor mitt i ett projekt, sket i allt och rymde till Dominikanska Republiken. Hade jag inte gjort det hade nog både kropp och själv brakat ihop totalt. Där funderade jag på hur fan jag fungerade på jobbet, varför sa jag aldrig nej, varför var jag så extremt noga med detaljer osv... Jag kom tillbaka som en något mer balanserad människa men jag önskar att mina chefer tidigare hade stoppat mig, hur kan man låta någon jobba 60-80 timmar i veckan och aldrig ta semester? Som tur var blev jag gravid inte så långt efter och tog ytterligare beslut om att omprioritera i mitt liv.

Men jag vet inte hur jag skall formulera mina funderingar kring detta nya förslag, jag blir bara arg och upprörd samtidigt som jag inte har hela bilden klar för mig. Kommer de satsa mer på rehabilitering, hur rehabiliteras man samtidigt som man jobbar. Inte fan ställer man en med brutet ben i skidbacken på ett par skidor och säger att det är nog bäst du låter benet läka medan du åker skidor men de mentala sår man får av att må dåligt på jobbet skall läkas på jobbet. Konstigt.

Äh, jag väljer att hänvisa till AlterEgo och Deep|edition som båda skriver mycket bra ur ett personligt perspektiv.

Men vem vet kanske de formulerar sig på ett bättre sätt än vad som sluppit ut till media när de är klara med de nya riktlinjerna.

På Socialstyrelsens webbplats står det nämligen:
Riktlinjer för sjukskrivning inte klara
I SvD artikeln skriver de:
Vem ska inte vara sjukskriven för utmattningssyndrom?

- Det är en person som upplever lätta besvär som egentligen är kopplade till livssituationen, besvär som man kanske får lära sig att hantera men som egentligen inte är sjukdom.

Det betyder inte att personen inte kan få hjälp av sjukvården, enligt Jan Larsson.
Vad är ens livssituation då? Vad ingår i det begreppet? Och vad är lätta besvär? Hur mäter man hur dåligt någon mår?

Men annars är det väl bara att rycka upp sig som Tinnitussan skriver.

Många funderingar blir det när det inte känns helt bra på jobbet. Man kanske skulle plocka upp telefonen och slå det där numret till företagshälsovården trots allt kanske inte för att prata förmodade självmord utan för att prata av sig om jobbsituationen något jag har svårt att skriva om här i bloggen (finns 10 opublicerade inlägg i min utkastfolder). Men än så länge fungerar motion som en lätt variant av antidepressivt, mår faktiskt betydligt bättre när jag rör på mig, det får mig att koppla bort negativa tankar synd bara att motionen ställer till gräl här hemma.

Andra bloggar om: , , , ,

Inga kommentarer: