20 september 2018

Dag 8, Alcála La Real till Alcaudete, 23 km, 5 h 6 min

Idag är en "vilodag" på bara 23 km. Allt under 25 är ju halvdag vilket betyder sovmorgon. Åt frukost klockan 7, rester från igår.

07:37 tog jag en bild uppe från mitt lilla krypin innan jag gick ner för berget och ut på leden. Hitta ut ur stan var enkelt. Ganska snart var jag på en skön grusväg. 08:13 kämpade solen med att ta sig upp medan jag själv gick neråt. Rätt skönt. Som vanligt kantades stora delar av vägen av olivträd.

Första delmålet idag var Venta de Carriz.al, där tänkte jag stanna för en te eftersom jag glömde det på morgonen. Jag gick utan några direkta tankar i skallen. Det kändes att det skulle bli en varm dag idag så skönt att den var kort. Tyckte sträckan till Vänta de Carrizal gick i ett nafs, nästan ingen vandring på väg heller, dock lite höga sidobarriärer att klättra över för att korsa vägen, tur man har långa ben. Plötsligt var jag i byn men såg ingen bar och en sväng senare ute ur byn igen. Men vad fasiken. Fick syn på en liten rastplats med bord och bänkar och ett litet skuggande träd så jag slog mig ner där, tog av ryggsäcken och vilade en stund. Drack vatten.

Det var betydligt varmare än vad jag hade hoppats på så trots kort sträcka skulle det bli besvärligt. Men jag hade gott om vatten och fika. Så då är det ju inga problem.

Varje gång jag såg blommande kaktusar började jag sjunga "Var nöjd med allt som livet ger och allt som du omkring dig ser..."

Skulle plocka lite fikon ur ett träd men de såg ut som om de ville äta upp mig, backade och gick vidare. Oliver oliver och mer oliver. Tänkte att jag tar väl en paus kring 18 km eller så och när klockan pep 18 så dök det perfekta olivträdet upp, liten upphöjning, en sten att luta ryggan mot och en skön kurva på stammen att luta sig mot. Plockade fram snaxlådan med nötter och en persika samt en dricka ur väskan. Förvisso min nöddricka men jag hade massor med annan vätska så det gick bra. Så skönt där i skuggan. Blev sittande en bra stund. Åt inte persikan, var inte sugen (den var så sjukt luden) men lite nötter petade jag i mig och drickan gick ner förstås. Det var lite kämpiga kilometer i värmen ett tag.

Man kan väl säga att stan välkomnade mig. Det var lite förort, svänga ner vid en gigantisk kyrka som som vanligt var stängd. Sen genom en lång allé i skugga in mot själva stan. Jag hade bokat ett rum på ett pensionat och lät Google Maps visa mig vägen dit. Visade sig ligga rakt på leden. Perfekt. Checkade in och betalde €26, lite dyrare än de €22 som det stod i guiden  men det står också att  priserna  kan  variera. Fick pilgrimspasset stämplat och när jag skulle få min nyckel kom någon form av chef, han frågade hon som checkat in mig vad hon tagit betalt, sen gav han mig €4 och bad om ursäkt. Han visade mig till rummet och önskade mig en fortsatt trevlig vandring. Jag duschade och tvättade kläderna, jösses så svettiga de var. Hade ett fönster mot solen och drog upp jalusinen, gick utmärkt att sätta upp en tvättlina och hänga grejer på tork.

Mat, jösses vad hungrig jag hade blivit av värmen, brukar ju vara tvärt om. Så jag klädde på mig och gav mig ut på stan för lunch. Fasiken så varmt, skylten på ett apotek sa 38 grader. Puh.

I stan stod en nunna och talade i mobiltelefon sen blev hon upphämtad av någon i en röd bil. Moderns nunnor.

Hittade ett café där man kunde sitta ute i skuggan och fick en meny. Det enda på menyn jag kunde äta var en tonfisksallad med ägg. Kom ihåg att säga till att den skulle vara utan både oliver och majs. En jättesallad med massor med tomater och ok mängd ägg, lite lite tonfisk kom in. Drack en cola till. Ett samtal pågick på engelska mellan 2 bord. En kvinna som uppenbarligen bodde i stan pratade med en ung tjej som cyklat dit från någonstans 3-4 mil bort och nu skulle bli upphämtad av pappan vid samma bord. Tjejen var på besök, pappan hade en lägenhet i en närbelägen stad. En katt strök omkring och tiggde mat så tjejen trollade fram en burk sardiner ur cykelväskan. Varför har du sardiner med dig undrade pappan. Ja men de är ganska lätta, bra proteiner, mättar och ger salt. Har alltid med en burk sardiner svarade dottern. Sen åkte de.

Kvinnan vid bordet frågade om jag var på semester och jo men inte just fast i denna staden. Berättade om caminon och hon blev först förvirrad. Kände bara till franska leden (som de flesta) och visste att den inte gick här. Vi redde ut det. Själv var hon nyinflyttad från Birmingham som hon ansett blivit för farligt att bo i. 4 mord de senaste månaderna och jättemycket knark och då passade de på att dra innan Brexit. Hennes mamma hade bott i Spanien i 27 år i stsden jag lämnat på morgonen. Kvinnan tyckte jag var galen som gått därifrån. Men jag hade ju bara gått en kort etapp idag :-)

Vi pratade om allt möjligt, som att hon borde få tummen ur och måla rummen i huset, att alls känner alla i en liten by, att det är svårt att lära sig spanska när alla pratar så fort och konstig dialekt. Hon drack 3 öl medan vi satt där och pratade om vilken baksmälla hon brukar ha typ varje dag. Frågade om hon drack tillräckligt med väska i värmen och föreslog elektrolyter för hon var tydligen restrektiv med salt på maten (det har man fått lära sig hemma i England).  På något sätt kom vi in på vegetarisk/vegansk kost (tror det var för jag berättade om den veganska restaurangen i Granada) och hon sa att det var jättekonstigt att veganer inte drack mjölk, hallå man gör ju kossan en tjänst så att hon inte får ont/mjölkstockning. Sa att den mjölken är ju egentligen till för kalven, varför tror du kossan har mjölk?

Vi hade förutom det en trevlig stund innan jag behövde gå till rummet och lägga mig ner en stund. Hade sovit rätt dåligt pga hosta och lite sveda i såret när jag råkat lägga mig på mage.

Låg på sängen och försökte skriva dagbok, det var det jag skulle ha gjort på caféer men fastnade i det där samtalet. Skrev och sov lite om vartannat och gick sedan iväg för att hitta en mataffär. Behövde frukost och någon middag. Hade ingenstans att fixa mat så det fick bli lite okonventionell middag. Glutenfria brödpinnar (så goda), chips och ost. Frukosten i morgon blir yoghurt som jag får hålla kalla i handfatet och en blöt handduk, ost och riskakor.

Klockan 21 var det fortfarande 27 grader ute då drog jag igång AC:n ordentligt och kröp ner.

Verkar som ögat lugnat ner sig nu och värsta hostan borta. Kanske kan sova i natt.

Inga kommentarer: