23 september 2018

Dag 11, Santa Cruz till Córdoba, 26,48 km, 5 h 16 min

Sov sådär, magen var lite upprörd fick ta medicin. 05:51 stod jag i alla fall utanför och tog en bild. Dags att gå. Magen knorrade. Gick ut ur stan längst en liten gata som blev en liten landsväg i ca 6 km. Någonstans på den kom jag på att jag ju hade en halv flapjack i fickan. Den åt jag långsamt för att inte magen skulle slå bakut. Just att inte få i mig mat nog är ett av de största problemen särskilt när jag gillar långa distanser. Men idag är ju en kort distans. Den skall gå bra att gå på lite bränsle även om profilen är en del upp och ner.

07:31 kämpar solen med att försöka ta sig över bergen. Temperaturen är helt perfekt nu men lite mer ljus skulle ju inte skada även om det är mysigt med stjärnorna. Lyssnar på fågelsång, hundar i fjärran och njuter av morgonens dofter, torr jord, fänkål. Jag är helt enkelt sjukt lycklig där och då. När asfalten övergick till en jordig stig var det än mer fantastiskt.

Det är vackert i all sin brunhet och jag tänker avundsjukt på de bilder jag sett från vårvandringar här. Grönt och fullt i blommor. Tänk vilken skillnad. Men jag gillade ju meseta på Camino Francés så jag kan ju inte ogilla detta. Hade väl varit trevligt med några fält med vajande säd eller solrosor, nu fick jag nöja mig med rester och höbalar.

Jag hörde 2 hundar skälla och det var så uppenbart på mig men jag kunde inte se något staket eller hus. Men så kollade jag bort över fältet och på andra sidan ett litet dike stod 2 stora ljusa hundar och tokskällde. De slutade inte förrän jag försvann bakom en kulle. Strax där efter hade solen stigit så högt att den träffade mig. Nu var klockan 08:25. Solen gav ett fantastiskt guldljus och jag stannade för att fota höbalar med kameran (IN MED BILD).

Nu knorrade magen en del, hungrig och lite uttråkad var jag. Mötte en joggare, en cyklist och sen 2 killar som var ute och vandrade. De hälsade glatt och frågade var jag startat min Camino, Córdoba och din första dag? Nä skrattade jag. Det är min 11:e dag, startade i Almería. Ena killen räknade snabbt i huvudet och sa oj du är snabb. Japp sa jag, stark och snabb. De önskade mig en god tur.

Ovanför mig hängde skärmflygare, kunde se fler starta på en kulle längre bort.

Efter 15 km kom jag på att i ena höftbältedfickan på ryggsäcken ligger ju en av ICA:s absolut bästa produkter, dadlar med lakritspulver. Så 08:53 tryckte jag typ i mig en halv påse på direkten. Sjukt gott, men vad skall magen säga.

Med 7 km kvar ser man staden. Fick liten knut i magen efter senaste storstadskatastrofen. Men hört gott om Córdoba så försökte inte oroa mig allt för mycket.

En bit från staden står ett stort hus typ ett förråd eller något. Förra bilar stod parkerade där. En tjej stod vid en liten kulle och gjorde yoga medan en kille satt i bilen och väntade på henne.

Två män höll på att starta upp sina quadcopters. De vinkade när jag passerade. Ena quadcoptern gav sig av ur över fälten. Helgerna är verkligen spanjorerns ute på. Trevligt att se. Ofta stora rekreationsområden nära städerna.

Där gick jag och tyckte aldrig att staden kom något närmare men så plötsligt såg det ut som om efter nästa krön då vänder det rakt ner mot staden. Men ha ha trodde jag ja. Istället blev det 90 graders sväng förvisso nerför för att sedan bli en lång seg backe uppför. Längst ner kunde jag se en bil röra på sig jättesakta och undrade vad den höll på med. Sen fick jag syn på en mycket vänlig hund och hundratals får som höll på att korsa vägen/springa längst med vägen. Bilen kom förbi tillslut och jag kom ikapp fåren och de var hur många som helst. De försökte hitta mat på de plöjda fälten. Blev riktigt arg. Varför släpper man ut dem så här där ingen mat finns? Såg några små lamm oxå och ville bara stoppa dem och ge dem vatten i alla fall. Men det gick ju inte. Längst upp i backen stod det en hund till som vaktade fåren, inte ett dugg vänlig. Den såg dock lite cool ut, mönstrad som en tiger. Men jösses vad jag trodde den skulle hoppa på mig men då kom dem vänliga hunden och ställde sig emellan typ "Eduardo du vet att vi inte får bita pilgrimerna, se så skärp dig nu". Försökte ta en bild på den coola teckningen men så fort jag stannade till morrade den åt mig så där läskigt lågt. Huuu. (IN MED BILD PÅ FÅREN).

Nu såg jag i alla fall asfalt och en lång nedförsbacke in mot stan. För en gångs skull inte in via bakgator och verkstäder utan en helt ok vanlig stadsgata med en bar som välkomnade pilgrimer, apelsinträd som dignade av omogen frukt och knappt en människa förutom en joggare som strävade upp för backen och en man med en hund som ville hälsa.

Och plötsligt stod jag på en gammal romersk bro över en flod med vatten i och så härlig utsikt. Stannade och tog lite bilder. En man stod och spelade musik på bron och plötsligt blev jag så berörd och höll på att börja gråta. Vi nickade åt varandra och jag svalde och svalde. 2 män tilltalade mig och frågade om jag var pilgrim. Jodå från Almería. Tokstolle sa de men också att de också varit pilgrimer. De önskade mig en fin vandring och jag knäppte ett kort bakåt när jag hade gått förbi dem. Får gå tillbaka till bron senare när det är svalare. Klockan är inte ens 11 ännu och redan rätt så varmt.

Jag hade bokat ett vandrarhem via booking.com men de öppnar inte förren kl 13 så jag gick dit för att veta var det låg och för att stoppa GPS-klockan. Nu mat!!

Hittade ett ställe som serverade brunch och som hade glutenfritt bröd. Beställde in te, apelsinjuice, rostat bröd med smör och marmelad, scrambled eggs och bacon samt en fruktsallad. Fick äta sjukt långsamt. I menyn stod det att det skulle kosta €0.70 extra för glutenfritt så totalt €11.70 då. Men när notan kom in var den bara på 11. Hade de missat att lägga på avgiften eller att ge mig glutenfritt. Det smakade liksom lite för bra för att vara glutenfritt. Nå ja jag dör inte men svullna och ömma leder suger rätt hårt på vandringen. I morgon vet jag.

Klockan var nästan 13 så jag banade mig fram till vandrarhemmet igen men nej inget insläpp så jag satte mig på en parkbänk i skuggan och väntade. En man satt på bänken och spelade casinospel med volymen på max. Sen ringde någon och han trodde han var med i en realityshow och höll telefonen som en macka med högtalaren på. Höll på att bli galen. Men då var klockan 13 och jag blev insläppt. Snabb incheckning och sen en skön dusch. Tvättade lite grejer och gick upp på takterrassen för att hänga upp på lina där. Och fick nästan brännblåsor på fötterna. Jäklar så varmt. Gjorde mig en kopp te och satte mig i skuggan på den lilla innergården istället.

Vilade lite och hämtade tvätten som torkat på nolltid. Googlade fram en butik som hade öppet och gick dit. De hade stor glutenfri hylla. Men köket på vandrarhemmet bestod av en micro så ingen avancerad matlagning. Köpte en färdig bolognese utan pasta jag ätit förut samt bröd. 

På väg tillbaka fick jag hjälpa några asiatiska kvinnor med att hitta vägen till Mezquita.

Ställe mina grejer i kylen. Hade även köpt saker till frukost och sen gick jag ut. Ville se Mezquita som sägs vara intressant. Har varit moské och katolsk kyrka om vartannat. Kom dit 1,5 h innan stängning och köpte en biljett och betalade för en engelsk förinspelad guide. Var tvungen att lämna mitt pass i pant. Läskigt.

Stället var helt fantastiskt och guiden bra. Stället har byggts i omgångar och mitt inne i den klassiska arabiska arkitekturen är en überkatolsk kyrka. Helt bisarr kombo. Det var jättelite folk där inne så det var enkelt att hitta mellan platserna och jag kunde fota (IN MED BILDER). Men på ett ställe stod en guidad grupp och småpratade framför det mest sevärda objektet. Något irriterad vad jag dem flytta på sig om de var klara där.
Jag han ut innan guiden skulle lämnas igen.

När jag nästan var framme vid vandrarhemmet gick jag förbi en juicebar, de hade en som hette Ace of Base med apelsin, lime, morot och ingefära. Som svensk måste man ju nästan ta en. Satte mig på deras ovanvåning och skrev lite dagbok och sippade i mig juicen. Lite mer ingefära hade de gärna fått ha i.

Vid 19-tiden lagade jag middag, bolognese med mjukostmackor, lyxigt värre. När jsv kom till rummet för att sova tidigt var en av de andra gästerna där. En pratglad tjej i 20+ åldern. Hon var från Nya Zeeland och hade turistat i Portugal och nu Spanien. Gillade Portugal bättre. Gav henne en beskrivning av Mezquita och hon skulle dit dagen efter när det är gratis en timme på morgonen. Sen skulle hon till Quéntar av alla ställen. Sa att hon borde vandra upp i bergen där. Släckte lampan kl 21:30.

Inga kommentarer: