Dag 304 - Instawalk med Bodens fotoklubb

Klev upp tidigt och åt frukost och bestämde mig för att gå på den instawalk som anordnades av Bodens fotoklubb idag. Jag har ju länge funderat på att bli medlem men inte kommit mig för, nu skulle jag få chansen att träffa några av dem.

Kl 10 var jag på Opalen och hittade arrangören och några till. Efter hand droppade några till in och vi var 9 personer som gav oss iväg genom stan och ner mot Bodån. Som vanligt när man hamnar med folk som man inte känner blir det ju lätt att de går för sig och man själv hamnar lite utanför. Men Bengt tog väl hand om mig även om vi fick kommunicera via hans dövtolkar. Han är sjukt duktig på att fotografera och kan se bilder. Jag fick lära honom hur instagram fungerar. Det var trevligt. Vi gick långsamt längst med Bodån, första 2 km tog 1,5 timmar :-) Jag valde att lägga upp bilderna på taggen #instawalkbodensfotoklubb1 direkt och eftersom jag fotade med min Lumia 930 som har en rätt så kass Instagramapp så kunde jag inte göra någon redigering alls på bilderna. Det enda var eventuellt att lägga på ett av standardfiltren.

Tog även två bilder med kameran.


Efter rundan fikade vi på Opalen och jag och en av de andra kvinnorna kom fram till att hon haft mina söner i babysim. När alla andra hade gått satt jag och Bengt kvar och pratade lite med tolkarna. Om att vara och att ha dövtolk. Intressant. Han visade lite bilder också.

Efteråt var det tänkt att jag skulle fara hem men jag pratade med barnen och tog sedan en runda på egen hand längst med ån fast åt båda hållen och med kameran istället. Provade även på en lite annan redigeringsstil än vad jag brukar ha. Vad tycks? Alla himlar är kanske lite för ljusa?

Denna första bild fick bli dagens bild. Vet inte riktigt varför men jag gillar den.

Denna kanske borde ha fått vara dagens bild, många har gillat den jag lagt upp på instagram.

Jag fick bara ihop 8 km idag (plus 4 km på instawalken men de var så långsamma att de inte kan räknas men jag har sparat undan dem ifall jag 31 december är 4 km kort).

Var hemma vid 16-tiden och började laga mat. En skinkrulle med örter och potatismos. Jag gillade inte köttet.

Fixade bilder halva kvällen och gick och lade mig tidigt. Läste en stund.

Dag 303 - Han knappt med något

Tog lite sovmorgon och satt i sängen på hotellet och jobbade en timme innan jag klev upp och gjorde mig i ordning för at gå till Kistakontoret. Hade tänkt att fotografera det knallröda bladet med kameran på morgonen men lyckades glömma bort det. Blev nämligen lite irriterad på hon som jag gett mat till dagen innan. Hon satt mitt emellan 2 papperskorgar där på bänken men ändå hade hon lämnat skräpet på marken så det hade blåst omkring.

Hittade ett annat blad men det var inte lika rött och låg inte på ett lika bra ställe.

Jag lyssnade på min ljudbok och de 2,5 km till kontoret gick ganska snabbt. Blev lite svettig på ryggen. Idag sniglade sig dagen fram när jag inte hade några möten. Men så plötsligt var det dags att ta flygbussen ut till Arlanda. Fotade ett hus från busshållsplatsen men han aldrig få upp stativet innan bussen skulle komma så det blev inte så skarpt.

Bussresan som skulle ta 35 minuter tog en bit över 60 minuter istället pga trafiken. Nog måste de väl veta att kring 17-tiden tar det inte 35 minuter, eller? Tur jag hade åkt med god marginal innan planet skulle gå.

Jag hoppade av busen vid utrikesterminalen för jag såg att därifrån hade man bra vy ut över flygledartornet så jag knäppte en bild på det, får bli dagens bild.

Åt en burgare på McDonald's, en Maestro Fresh, den var inte god. Den vita citronmajonäsdressingen är äcklig. Dessutom var det plötsligt isbergssallad på burgaren igen trodde det skulle vara crispsallad som det var på Maestro Classic (det är det på bilden). Beställde potato dippers men fick vanliga pommes :-/

Flyget gick i tid och jag fick dela rad med en person som såg bekant ut, jag stirrade nog lite ohövligt först men mest för att jag inte kunde placera personen. Någon jag gått i skola med? Nä... Något annat. Personen pratade i telefon rätt så högt om någon som borde "klippa sig och skaffa sig ett liv" lät det som. Då trillade polletten ner det var ju Roy Fares som var på väg upp till Luleå för någon mässa. Kan meddela att han spelar Candy Crush, det gjorde även kvinnan mellan oss och de såg på varandra i samförstånd. Själv lutade jag huvudet mot rutan och somnade.

När jag kom till Luleå hittade jag bilen med en gång på parkeringen, börjar bli bra på det där. Körde hem i halkan på frostiga vägar, såg nästan ut som det hade snöat.

Väl hemma var jag galet trött, fixade lite vid datorn men sen bums i säng.

Dag 302 - På besök i Kista

Fick kliva upp jättetidigt för att packa i ordning mina grejer och köra till flyget som skulle gå 07:25. Ute var det halt och kallt och förbannat mörkt. Lyckades till och med missa avfarten tull flygplatsen så jag gick köra till BDX och vända. Klant.

Åt lite keso och torkad frukt på flygplatsen och tog en kopp te. Lyssnade på min ljudbok och var ganska så avskärmad. Gick ombord och satte mig, somnade nästan med en gång. Fick spola tillbaka ljudboken när jag kom till Arlanda.

Tog flygbussen till Kista, mycket bekvämt då den stannar bara ca 100 meter från kontoret där. Hade bra möten och vip var kl 17 och jag skulle knata till hotellet. Fick sällskap en bit av två kollegor som talade om för mig hur jag skulle gå. Fotade ett knallrött höstlöv med mobilen.

Gick till hotellet, checkade in och hade strul med betalningen, de kunde inte se att det var förbetalt. Slängde av mig dator mm innan jag gick ut igen med fokus att ta några kort. Gick tillbaka in mot Kista centrum och plåtade lite. Har något problem när jag fotar blå starkt lysande saker, de slår igenom.

Återigen får Victoria tower vara dagens bild. Tyvärr lite tight i övre kanten, borde ha satsat på samma vinkel som förra gången.

När jag sen gick tillbaka så tänkte jag att jag går förbi hotellet och sen in på McDonald's och köper middag. När jag var i jämnhöjd med McDonald's så satt en kvinna fullt påpälsad och inlindad i en tjock filt på en parkbänk. Bredvid sig hade hon ett plastknyte med tillhörigheter. Hon tittade bedjande på mig när jag hälsade. Jag visste att jag inte hade några kontanter på mig men mat går ju alltid att fixa. Frågade om hon var hungrig och hon nickade. Jag bad henne vänta och gick in och köpte mat och en kaffe på McDonald's. Hon blev väldigt glad när jag kom ut och gav henne maten. Jag fortsatte min promenad och gick till Akalla, förbi Microsoft och lite till innan jag vände. Kvinnan satt kvar såg jag på håll när jag tog en lite annan väg. Det hade tagit sådan tid inne på McDonald's förra gången och nu var jag jättehungrig. Gick in på Statoil och köpte 2 grillade tjocka korvar med mos istället och en chipspåse och Fanta. När man är på resande fot får man äta skräp :-) Kom till hotellet efter 10,85 km totalt. Hade velat gå längre men mina vardagskängor skavde något infernaliskt och jag ville inte att fötterna skulle gå sönder.

När jag kom in på hotellet igen hade mitt kort avaktiverats, hade haft det i min lilla väska nära mina mobiler tydligen. Att de är så känsliga. Nå ja de fixade och jag kunde sätta mig och äta. Sen låg jag i sängen och åt chips och slötittade på TV och chattade lite med Joakim.

Dag 301 - Promenad

Tröttheten blir bara värre och värre med mörkret men jag försöker släpa mig upp på mornarna ändå. Måste ju. Efter jobbet hade jag en promenad med Mattias inplanerad. Det blev en kombination av foto- och geocachingrunda och lite snabbgång då och då. Mina bilder från turen kan nu se här.

Lulsundskanalen var första anhalten.  Det är verkligen tokmörkt trots en måne som var ny igår och därmed lyser rätt bra även idag.

Eftersom det var mörkt ute fick jag söka ljus och höghusen på kronan lyser upp rätt bra. Lite förbipasserade bilar kompletterade ljusbilden.

Molnen över fjärden var fantastiska och speglades fint i vattnet och isen. Månen lyser upp ett litet isflak.

Vi lyckades ta en väg som gjorde att vi fick gå längst med järnvägen en bit, inte helt 100 på att man skall befinna sig där. Men jag passade på att fota lite graffiti.

Vi gav oss ut mot SSAB och fick syn på att det skulle finnas en GC där som heter "ghost train" och vi gav oss in i den becksvarta skogen. Jag lyste med mobilens lampa och höll på att dö av skrävk när något jättestort tittade tillbaka på mig. Var tvungen att lugna ner mig med att ta en bild på monstret.

Vi hittade till spöktåget och jag fångade till och med ett spöke...

...innan jag tog dagens bild. Mattias tvingade mig att välja denna som dagens bild annars skulle han bli sur besviken sa han ;-) Men den passar rätt bra in på dagen som blev mycket tågnära.

Vi knatade vidare längst med spåret och hittade en stig som svängde genom staketet och eftersom hålet var så stort tog jag för givet att man kunde gå där. Men vi hamnade uppe på ett berg som tillhör ett instängslat industriområde. Det blev till att backa tillbaka i mörkret och hitta en väg ut. Vi kom ut och gick längst med järnvägen ett tag igen innan vi lyckades ta en vettig väg in till stan.

Vi avslutade på Unik för att äta efter 11,14 km promenad. Vi åt deras burgare men den var i torraste laget och mitt glutenfria bröd var vansinnigt segt. Först kom de ut med vanligt bröd på min burgare.

När jag körde hem var det kolsvart och inget kul fanns att stanna för och fota.

Dag 300 - Promenerat igen

Det går lite lättare att kliva upp på morgonen men dagarna är fortfarande för mörka för att jag skall trivas med livet. Nu är det skymmande redan vid 15-tiden. Det funkar inte. Blir galen. På jobbet idag hade jag möte redan kl 08:00, undrade vad det var för idiot om bokat det innan jag kom på att det var jag. Hur tänkte jag. Fick stressa iväg på morgonen och tog mitt möte väldigt snabbt. Sen höll jag på att hamna i en argumentation kring ett ämne jag brinner för. Men jag lyckades hålla mig utanför genom att bara resa mig upp och gå istället för att kasta mig in i diskussionen. Men samtidigt kände jag att jag sveka den part jag höll med, tror hen räknade med mitt stöd. Men jag måste sålla i vad jag pysslar med. Stolt över att jag faktiskt gick iväg.

Fick äta lunch medan någon testade trummorna åt In Flames på Luleå Energi Arena. Som tur var höll de inte på hela lunchen.

Efter jobbet hade temperaturen fallit till under nollan så jag valde att inte promenera i Luleå som jag hade tänkt utan jag åkte hem så att jag kunde byta om. Skyndande mig ut så jag inte skulle fastna under en varm och go filt istället. Drog fram mina termobyxor så jag skulle hålla värmen när det var -7 ute. Behövde ta ett kort och det är inte det lättaste när det är svartare än svartast ute. Gick en runda in mot stan och försökte fånga Boden på sanna sätt som jag fångade Luleå igår. Men Boden är aningen tristare. Kanske lika färgglatt men aningen tråkigare hus. Men eftersom det var enda bilden jag tog idag så får det vara dagens bild. Man kan se att det är tunn tunn is på Bodträsket närmast centrum.

Blev en hyfsat tempo idag. 10,66 km på 1 timma och 35 minuter. Handlade och min middag bestod av skorpor med ost och marmelad. Mums.

När jag satt och fixade bilden hörde Henrik av sig, han var på In Flames där brandlarmet gick efter 30 sekunder. De verkar leva upp till namnet.

När jag väl satt framför tv:n och åt så hörde han av sig igen, han skulle missa bussen och ville ha skjuts hem. Så det var bara att kasta i sig maten och åka till Luleå för upphämtning av sambo. Där försvann mitt "gå och sova tidigt".

Dag 299 - Utbildad

Vaknade hyfsat utvilad fastän jag kom i säng alldeles för sent igår och dessutom blev väckt av Henrik som slamrade när han lade sig och när han klev upp.

Idag var jag ledig på förmiddagen från jobbet för att gå min utbildning till administrativ chef i samband på Missing People sök. Det behövs alltid mer folk som kan ställa upp. Särskilt när det är LSO-sök då söker mer eller mindre pågår dygnet runt i flera dagar.

Jag kommer varva med att vara sökare och sambandsperson hoppas jag för jag tror på att det är nyttigt att vara ute i söken ibland för att veta hur det är.

Har funderat mycket idag på vad som får folk att engagera sig i sök. Hur får man folk att hjälpa till att hitta någon som med största säkerhet inte längre lever. Att hjälpa familjen att få ett avslut? Kommer inte folk för att det är stor sannolikhet att de ramlar över en död kropp eller för att det känns jobbigt att gå ut och leta när det inte kan få ett lyckligt slut, då stannar man hellre hemma i soffan?

Kommer jag känna mig "onyttig" när jag sitter i sambandet istället för att slita i terrängen? Jag hoppas inte det. Min roll kommer bland annat att vara den som har kontakten med anhöriga och det tror jag kommer kännas givande. Samtidigt hoppas jag ju innerligt att mina tjänster inte skall behövas alls.

Ni som inte är med i skallgångsregistret anmäl er gärna. Man kommer när man kan och det passar.

Köpte burgare på JV och funderade på varför det var så många poliser på stationen. Gissar att det fortfarande kommer en hel del flyktingar. Såg en polis snällt och tålmodigt hjälpa en flykting med att hitta rätt på en karta. Förklarade, visade på sin egen telefon och sen på den unga killens. Han tackade så mycket innan han med kartappens hjälp gav sig av. Det värmer att se vänliga människor.

När jag kom till jobbet blev det till att kasta sig in i saker och fixa.

Kl 15:30 började det mörkna ute. Tack för det. Kl 17 när jag slutade var det svart ute och klockan 17:30 när jag skulle fota dagens bild visste jag inte vad jag skulle fotografera först. Såg det upplysta tornet i stan. Parkerade bakom teatern och försökte hitta en bra vinkel men misslyckades. Kollade på bryggan om jag kunde få något vettigt därifrån och tog några testkort mot Kulturens hus. Reflektionerna i vattnet blev rätt bra så jag ställde in kameran och tryckte av tre bilder med olika exponeringstid. Funderade på att byta till annat objektiv för vidare vinkel men bestämde mig för att för en gångs skull ha med lite mer detaljer. De tagna bilderna kändes OK så jag packade ihop och körde hem i mörkret. Mina halvljus är fruktansvärt dåliga. Måste byta dem. Ser absolut inget på vägen efter Sunderby sjukhus där det inte finns några lampor.

När jag kom hem stekte jag bacon och kokade pasta till barnen och stekte potatis till mig. Var ensam hemma så jag satte mig vid datorn och började trixa med bilderna medan jag åt. Valde att lägga samman tre bilder och låta Lightroom applicera HDR-effekt på dem. Den bilden fick bli dagens bild. Hade en annan som blev bättre ljusmässigt men flaggorna på Templarriddarorderns hus blev helt knas när de hade olika placering i vinden på de tre ihopsmälta bilderna.

Bara för att jag för en gångs skull var hemma före barnen och hade maten klar ville Vincent inte ha något när han kom hem. Andra dagar ringer han mig och nästan skriker att han håller på att hungra ihjäl och att jag måste skynda mig hem.

De kom hem blöta och meddelade att det regnade ute. Jag konstaterade att Sverigestafetten nu var slut efter 6 veckor och jag faktiskt kunde ta en vilodag (lyckades få maximal poäng i Sverigestafetten). Upptäckte sen att jag faktiskt inte haft en vilodag från allt på 9 veckor. Kröp ner i sängen med glass, te och lite chips. Tog fram min bok.

Henrik kom hem från träning och sa "Ligger du i sängen redan är du inte ute och promenerar." Han sa det med ett sådant tonfall att jag kände mig oerhört lat. Var nästan så jag klev upp igen. Men så tvingade jag ner de där känslorna av att behöva prestera. Jag måste inte alls om inte jag känner för det och det var inte alls så han menade. Jag ligger 9,7 mil plus på #365mil bara i "till fots" räknar jag in cykling är det 47,59 mil plus. Och jag måste faktiskt inte ens klara 365 mil. Även om det nu är så nära att jag nog fixar det om inte en massa sök, jobb, sjukdom kommer i vägen.

Dag 298 - Fika och promenad

Sovmorgon deluxe. Gick och lade mig så tidigt igår att jag trots att jag var uppe två gånger på toa i natt hade fått sova 11 timmar och 7 minuter. Så jäkla skönt att få sova ut ordentligt. Höll dock på att inte kunna somna om efter första besöket kl 01:17. Gick in i badrummet och tittade inte ordentligt när jag klev in och plötsligt stod jag ansikte mot ansikte med Vincent. Jösses vad rädd jag blev, trodde ju att alla sov.

Messade med Anders på morgonen och vi bestämde att ses kl 12 för fika på Hägnan. Då hade jag 2 timmar på mig skönt. Tog en lång duch och åt frukost hemma. Henrik ville ha skjuts till jobbet så då blev jag en kvart försenad till fikat.

Det var trevligt att träffa Johanna och Anders, längesedan senast. Efter fikat var vädret fint ute och jag bestämde mig för att ta min promenad i Gammelstad. Jag tänkte först bara ta en liten tur ut på leden mot Porsön för att se om jag kunde fota något. Trodde att det fortfarande skulle vara galet blött så jag då kunde vända om in i byn och ta lite kort på kyrkan istället. Men man hade lagt ut en ny spång och skyltat om leden som förr hette Från dåtid till nutid till Gammestadsleden (även om den sträcker sig från Hägnan till Fågeltornet bara).

Eftersom det gick hyfsat bra att gå på leden (några ställen var lite väl blöta och orenoverade så där fick jag gå en bit upp på kanten) så fortsatte jag bara. Lyssnade på ljudbok och njöt av det fina vädret.

Solen började göra världen gul. Jag älskar hösten under sådana här dagar, där det inte är svart svart svart utan guld. Skickade en mobilbild till Mattias från myren och frågade om han visste var jag var. Tog en till vid Sellingssundet. Och jo han lyckades, inte genom att känna igen bilderna men genom att fundera ut var vi promenerat så pass nära vatten. Fotade lite med kameran också.


Jag tog mig hela vägen till Porsön där jag vände. När jag började gå tillbaka var solen på väg ner. Färgade himlen orange och rosa. Stannade till där jag kunde se vattnet och tog några bilder. Den första får vara dagens bild.

Sen stannade jag till vid Sellingsundet igen och tog en bild till. Tänk så olika det kan se ut beroende på ljuset.

Totalt blev min promenad blev 12,67 km.

Beställde pizza och åkte hem med dem. Henrik var på jobbet så jag och barnen åt själva. Eftersom jag varit ute och gått en kort promenad och var hemma tidigt så hamnade jag i soffan framför TV:n samtidigt som jag försökte medla nättid mellan barnen. Av någon anledning år vi just nu ut typ 7 Mbit/s av vår 24 Mbit/s-abonnemang och det driver barnen galna. Herman hyrde en film på mitt iTuneskonto men när han sett en kvart av filemen tyckte iTunes att han behövde betala. Helskumt då jag fått info till mitt mailkonto att jag nyss köpt en film på en ny dator. Vad pysslar med Apple med.

Dag 297 - En tur ut på Granön

Henrik hade inte kommit hem när jag lade mig och var inte i sängen när jag vaknade mitt i natten. Kollade på mobilen, inget meddelande från honom. Skumt. Men lyckades somna om.

Hade skumma drömmar som började med att jag klev ombord på ett flygplan men plötsligt var det en båt för att sedan lika plötsligt byta till ett vandrarhem. Fick skäll för att jag lagade te efter kl 23 och så snodde jag kakor som jag sen inte kunde äta för det var gluten i de. Vaknade till aningen förvirrad av den drömmen.

När väckarklockan ringde kl 9 så var Henrik i sängen, visade sig att han hade varit omtänksam och lagt sig på soffan när han kom hem.

Jag klev upp och åt en stadig frukost. packade mina grejer och tog med bröd så att jag och Mattias skulle ha något att äta på vår promenad. Jag hämtade upp honom kl 11 och vi åkte ut till hamnen i Hagaviken och ställde bilen där. Sen gav vi oss av på en promenad. Den började på asfalt  och jag fotade lite frusen mossa i diket.

Snart kom vi oss in på en härlig stig. Även denna höstdag var helt fantastiskt skön för en promenad. Tog dagens bild på stigen.

Efter stigen blev det mest leriga grusvägar som slingrade sig fram på ön.

Vi kunde gå på rätt bra och efter 2 timmar hade vi passerat en mil. Strax där efter var vi framme vid en strand vi hade kikat ut på kartan. Men väl där var det inte en strand utan en vassdunge och där det var mer framkomligt låg det ett hus. Vi valde att gå in i skogen och hittade tillslut en sten som gav oss lite utsikt över havet och sol i ansiktet. Vi slog oss ner med våra mackor och kaffe/te.

Sen var det dags att gå tillbaka. Vi valde att svänga av på en stig i skogen och ta en annan väg tillbaka.

Stannade till uppe på en höjd och tog oss en kopp te/kaffe efter ca 1 timmes promenerande.

Solen försvann allt mer bakom träden och det blev skummare ute.

När vi väl var tillbaka i Hagaviken efter att varit ute i 5 timmar och 44 minuter var ljuset skumt och månen uppe.

En härlig dag var till ända. I morgon sägs det att det skall regna hela dagen. Jag har en dag med 60 minuter aktivitet kvar och minst 3 km kvar att göra denna vecka i Sverigestafetten så det blir väl till att gå ut i regnet då.

Dag 296 - Fortfarande så svart

Det här kompakta mörkret som är när jag vaknar och när jag skall åka hem från jobbet driver mig till vansinne. Detta är den period som jag verkligen avskyr. Mörkt mörkt och mörk.

Idag sa jag NEJ på jobbet, det kändes jäkligt skönt så nu hoppas jag att det inte studsar tillbaka till mig.

När jag åkte hem så fanns en svag gul strimma på södra sidan älven så jag bestämde mig för att ta färjan över och jaga någon vy på den vägen hem. Stannade till precis innan välkommen till Unbynskylten och tog mig ut på en åker för att fota ett träd. Tog bara kameran och stativet och int ryggsäcken med mig ut. När jag hade satt upp kameran och tagit ett testfoto tog batteriet i kameran slut. Suck varför skall jag vara så jäkla lat att jag inte 1. kollade kameran i morse fastän jag hade på känn att batteriet var på upphällningen. 2. inte orkade släpa med mig ryggsäcken ut på åkern. Lämnade kameran på stativet och sprang över åkern till bilen. Mörkret föll allt snabbare, skulle jag hinna tillbaka. Skyndande mig, höll på att snubbla i en sänka och flaxade som en fågelskrämma.

Hade som tur var ett laddat batteri i väskan och lyckades trycka i det i kameran innan det gula försvann helt och hållet. Fick flytta omkring kameran för att slippa få molnet bakom trädet däremot kunde jag inte få med stammen på något sätt. Lite synd för det hade nog gett en bättre siluett. Nå jag en bild tagen så det får ju bli dagens bild.

När jag kom hem var Herman och tränade och Vincent spelade. Frågade honom vad han ville ha till middag. Glass och chips var svaret. Hmmm.... Han hade käkat innan sin träning som sen blev inställd så han var inte hungrig. Lovade att handla något gott efter min promenad. Bytte om och gick ut i mörkret. Rått, kallt och mörkt ute idag. Ville verkligen inte men nu var det ju bara idag och helgen kvar av Sverigestafetten sen kan jag stänga den med maximal poäng såvida jag lyckas promenera en timme vardera lördag och söndag. Herman ringde och meddelade att han skulle äta grekisk yoghurt när han kom hem men han ville ha stora ostbågar. Det låg ett norrsken över Svartbjörnsbyn såg jag men eftersom jag lämnat kameran hemma valde jag att titta på det gåendes för att för en gångs skull hålla lite fart.

När jag hade gått en timme var jag på ICA och handlade innan jag gick den sista biten hem. Även idag slarvade jag med milen. Blev bara 7,98 km. Blir till att ta igen 9 km i helgen.

Hemma roade jag mig med att testa nya torktumlaren, underkläder fick ta sig en provomgång. Slappar i soffan med chips och dipp. Planerar en långpromenad med Mattias i Luleå i morgon. Borde nog sova.