Dag 110 (#050/#blogg100) - Tåg till min räddning

Positiv känsla idag. Haft bra möten, konstruktiva och framåtdrivande vilket kändes bra. Ser fram emot några andra möten i veckan.

Mindre positivt är att jag har en vrickad handled, en lampa har pajat på bilden och jag vet att det krävs händer i extremt konstiga vinklar för att byta ut lampan. Men jag måste, besiktning på måndag nästa vecka. Så jag får antingen betala alldeles för mycket för att en verkstad skall fixa eller bita ihop och trixa in handen där och ta smärtan. Skulle kanske kunna fråga sambon men ibland behövs det en liten smal hand. Hmmm jag har ju barn...

Idag har det varit skitväder, det snöade halva dagen och nu sent på kvällen regnar det och blåser. Men i morse var det fint och vitt ute, ville stanna och fota lite men han inte så istället fick jag gå ut i spöregnet. Försökte först fånga lite framtinad skog bakom kyrkan men höll på att blåsa bort och frysa ihjäl. Slängde upp kameran knäppte utan att sikta typ, blev inget vidare mer än att jag fick en snygg diagonal mellan vinter och icke-vinter. Tänkte på en sak när det snäade i morse, jag kände ingen frustration alls över det, konstaterade att april är en månadmed väldigt mycket väder här uppe och tog det lite lugnare när jag körde till jobbet. Har förvisso vinterdäcken på ännu, skall byta i morgon. Så det lär väl toksnöa i morgon då.

Nytt försök vid järnvägen, min ständiga räddare, graffiti och tåg kan ju aldrig gå fel. Ut på perrongen ett fullklottrat tåg står inne, nice! Riggar upp kameran, skall byta objektiv bara, då hör jag hur tåget gör sig redo för att rulla iväg... panik. Ställer snabbt manuella fokuset och trycker av en serie på tre bilder med olika exponering. Sen rör sig tåget. Puh, jag han nog precis. Så dagens bild får bli en tågvagn i nästan rörelse men det jänns ändå som om den rör på sig i bilden. Är kanke figurens fladdrande cape som gör det.