Dag 121 (#061/#blogg100) - Rökslöjor ligger över sjön

Idag är det Valborgsmässoafton - hobbypyromanernas högtidsdag. Alla krattar ihop sig en hög och eldar. Över sjön svävar slöjor av rök från eldar både på denna och andra sidan sjön. Grannarna till vänster kämpar med att få fyr på sin gigantiska brasa vi hjälpts åt med att samla ihop under året. Något säger mig att regnet vi haft i flera dagar har gjort den aningen fuktig. Kanske blir det som i förrfjol när vi fick tända den närmare midsommar istället. Grannarna till höger har byggt sig en liten fyr i sin grillring av cement. De har inväntat mörkret för att tända eld på den. Sittunderlaget utrullat på bänken, termos med kaffe eller kanske var sin öl kommer snart bäras ut. En stund av gemenskap vid brasan.

Själv är jag alldeles ensam hemma, det ena barnet gick precis ut för att åka skateboard (det är i alla fall vad han säger att han gör, som tonårsmamma blir man ju lite fundersam när killen som tillbringar all sin tid antingen på fotbollsplanen eller vid datorn plötslig börjar ge isg ut på kvällarna för att åka skateboard). Det andra barnet har åkt iväg till Kusån med en kompis, de skall sova över hos en tjejkompis. Har aldrig träffat någon av de där två. Förhörde mig hos barnet om tjejkompisens föräldrar skulle vara hemma och jo det skulle de, men vad vet jag. Tonårspalören som dimte ner häromdagen ligger på köksbordet och får mig att fundera. Vad vet jag om barnen egentligen, om deras kompisar, vad de gör? Känner jag dem eller är jag bara väldigt godtrogen? Att vara förälder till en 15-åring och en 13,5-åring är tydligen en tid av oro. Sambon är inte heller hemma, han blev bortbjuden på grillfest hos en kompis syrra. Fanns tydligen inte ens på kartan att fråga om jag ville följa med. Nu är jag ju inte så där jättesällskaplig av mig men ibland kan det vara trevligt att umgås med vuxna och inte sitta hemma och klappa katten.

För det är vad jag får göra idag. Har förvisso tagit mig en promenad och fotat idag, det var skönt att komma ut i solen. Dagens bild får vara på två bänkar vid översvämningens rand. Hela stan är alltid översvämmad längst med vattennära promenadstråk så här års.

Hittade även riktiga vårtecken, tussilago. Som små gula solar i vägkanten. De värmde mig, blev så glad över att se dem.

Hade tänkt att ta mig en fika i stan men när jag kom dit precis innan klockan 16 så visade det sig att idag stängde de inte alls klockan 18 som de brukar utan nu. Besviket traskade jag hemåt och handlade mat på affären. Mat som sen visade sig vara onödig att köpa hem, barnen skulle ju ut. Slutade med att jag somnade 2,5 timmar på sängen, vaknade alldeles mosig 20:15 och valde att åka och köpa thaimat. Vincent var då fortfarande hemma så han åt med mig under tystnad. Våre så mycket trevligare om ungen kunde konversera någon gång istället för att bli irriterad när man ställer frågor. Så idag känner jag mig ensam och övergiven. Får väl tända en brasa i öppna spisen sätt mig där med min bok och en katt. Eller så går jag och lägger mig igen.

Ggrannarna till vänster har nu fått fyr på sin jättehög, en strimma eld mitt i. Hela släkten står samlad tätt tätt nära brasan. Till höger sitter nu båda och tittar på sitt lilla bål, de ser ut att trivas. Himlen rodnar i väster och nu ser man mest rosa molnslöjor på himlen. Maj är i intågande och förhoppningsvis lite värme som torkar upp markerna. Jag skall leta fram lite ved och en bit kaka.