Jag har berörts illa av att SVT bestämt sig för att direktsända begravningen av Engla Höglund 10 år Jag har gått och funderat på det i flera dagar men inte kunnat formulera mina tankar. Men nu behöver jag inte för deep.edition skriver ett så otroligt bra inlägg att jag väljer att länka till detoch uppmuntra er att läsa.
Tycker den kollektiva sorgen blivit så påträngande de senaste åren, går känslan av att man anses vara en osympatisk person för att man inte ex. har en ros bredvid sitt namn i MSN för att hedra Engla. Jag mår mest illa av de kedjebrev och uppmaningar man får om att visa sin sympati på detta sätt. Det känns mer som om folk är så i behov av att visa sin "sympatiduktighet" att de inte funderar över vilket syfte det fyller.
Visst berör mordet på en 10-åring även mig, det är fruktansvärt men jag känner ingen stor sorg över barnet i sig, jag kände henne inte och inte heller hennes föräldrar. Jag känner heller inget behov av att för andra som inte känner familjen på något sätt visa min sympati. Det blir bara snaskigt.
Filmrecension: Wicked – Makalös sånginsats ger gåshus
9 timmar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar