Vilken mardröm

Idag var det Vincents tur att vaccinera sig. Kön var ännu kortare än igår, dvs ingen kö alls. Vincent började krångla i bilen dit, sen i entrén och det blev bara värre. Han vägrade, skrek och hade sig. Vi fick gå in i ett separat rum och efter att han nästan hade sparkat sköterskan kom en annan sköterska modell bastant äldre dam in och fick hålla honom. Sen gick det bra, han lugnade ner sig.

Han vägrar att säga vad han var så rädd för. Kändes hemskt men det var sista dagen att ta vaccinet utan att behöva köa en evighet och Vincent har några riskpersoner i sin närhet. Han känner inte av sprutan nu men är fortfarande arg och vill inte prata om det. Tyvärr vet jag från annat att han inte skulle tagit det en annan dag heller utan samma bråk. Vet inte riktigt vad som flugit i ungen, samma sak med tandavgjutningen för tandställning, han blåvägrar så nu kan han inte få tandställningen han behöver. Vad gör man? Från att ha varit en unge som velat prova allt, varit otroligt nyfiken så är han plötsligt rädd för väldigt mycket och avstår massa grejer han har gjort förr.




- Posted using BlogPress from my iPhone