16 februari 2014

Ensamt på toppen

Ensamt i Gruvbergsstugan idag. Mina kollegor lyckades inte köra upp för berget. Jag var redan här när de ringde och ställde in. Får se om några gäster lyckas ta sig hit. Som glutenintolerant kan jag ju inte äta upp våfflorna själv heller. Men alla kollar väl på OS. Själv kör jag radio för att höra stafetten. Blir lite långtråkigt att sitta här själv 10-15. Jag har hunnit skotta trappan 2 gånger för ute vräker snön ner. Här inne finns säkert massor att göra men jag har inte listan på det. Annars hade jag kunnat spika lite eller bytt gardiner och sådant. 

Undrar om mina kollegor bara ville se på herrarnas skidstafett i OS för nyss var en liiiiiten liiiiiten bil här uppe och vände. Hur kom den upp? ;-)

Fick lite panik när snön vräker ner och flyttade på bilen så jag ökar min chans att komma härifrån. Kommer det väldigt mycket mer snö kan jag få problem. Nu står jag i alla fall med fronten åt rätt håll framför en liten nedförsbacke så tar jag mig bara från plattan där jag står så borde jag kunna komma iväg med lite sats. Satt ju fast här uppe förra lördagen sent på kvällen. 

Var en man här uppe tidigare som sa att han skulle komma tillbaka med barnen efter stafetten. Men jag tror bara de skulle nyttja våra grillar. Funderar på om jag skall gå ut och skotta fram grillerna åt dem för att ha något att göra eller om jag skall ta fram datorn och se om någon bild blev bra från Rollerderbyn igår. 

Roade mig att ta en ett självporträtt för Selfie Sunday Project (enda gången ni ser mig använda ordet Selfie. Det är som -isord på svenska. Får mig att hurvas). 
Sidohåret slarvigt ihopsamlat i en liten klämma och resten i en låg tofs, några slingor som letat sig ut och lockar sig. Håret och brillorna fuktiga av snön ute. 

Favoritskarfen om halsen och en skön kofta. Bara lite mascara på fransarna men idag är en sådan där dag när jag inte hatar mig själv i spegeln i alla fall. Skulle dock gärna slippa finnen på hakan. Och vad är det med mitt ena öga varför skall det alltid stirra så på bild, alltid. En arbetskamrat sa en gång att det får mig att se galen ut.  

Hmm borde ta en ny avatarbild till Twitter, G+ mm nu med nya brillor. Eller så väntar jag tills jag kapat av håret. För nu måste det av. Igår var underhåret krulligt men det ovanpå rakt, glest och stripigt. Inte snyggt. Sa till Anders när vi fikade att jag behövde gå och klippa mig och fick svaret. "Men jag trodde penntroll var din grej".  Skönt med folk som är ärliga. Jag ser ut som ett penntroll. Inte ens ett nytt sådant utan ett som varit med några terminer i pennfacket. 

Märks att jag tappade ungefär hälften av mitt hår under/efter #camino2013 :-( tror håret hade varit ganska lagom långt nu annars. 

Inga kommentarer: