Och en dag till utan något vettigt att säga har gått

Idag känns jobbsituationen lite lugnare men helt lugn är jag inte, ger det ett par månader så får vi se.

Idag var en katastrofal matdag :-(

En av arbetskamraterna i Stockholm slutade idag så det var vetebrödsfika och eftersom mitt hotell inte hade någon frukost mer än en färdiggjord ost och skinkmacka så blev frestelsen att äta 2 st kanelbullar allt för stor. Sen var det tex mex buffé på lunchrestaurangen och tex mexmat är inte den nyttigaste här i världen. Väl hemma åt jag lite för mycket pasta tillsammans med en smal stroganoff.

Här är dagens noteringar:
Vikt: okänd hade ingen våg på hotellet
Mat: 2193 kcal
Träning: 0 kcal (hatar när jag måste upp tidigt, till kontoret och sen flyga hem precis så det blir för sent för att motionera)
Summa: 2193 kcal (skall högst vara 1413 kcal) så som sagt katastrofal dag.

Resa är inte alltid trevligt

Jaha då fick man kliva upp svintidigt en morgon till. På min resplan stod det att taxin skulle komma 05:25 så jag planerade utifrån det (hade ju fått bekräftelse från resebyrån att de ändrat i min profil så att taxin skulle komma den tid som stod på pappret och inte 15 minuter tidigare). Halvt påklädd stod jag och packade ner det sista i väskan samtidigt som jag försökte kränga på mig mina brallor. Då ser jag taxin svänga upp framför huset 05:12. Då var det ju bara att skynda skynda att slänga ner det sista få på sig brallorna och grabba tag i väskorna samtidigt som jackan skulle på. Påpekar för taxichaffisen att jag förväntade mig den senare men han sa bara att de nya rutinerna betyder att jag skall hämtas 05:10 för att hinna med flyget.

Trött som attan försöker jag hitta en bekväm ställning i baksätet, men skinnet i baksätet gör att jag bara glider omkring trots ett hårt åtdraget bälte. Chaffisen och passageraren fram diskuterar sport, Bodens fotbollslag tror jag. Varför måste jag alltid åka med folk engagerade i fotbollen eller hockeyn i Boden och/eller storrökare?

I taxin satt jag och funderade på vad jag hade glömt hemma, visste att det var något men kunde inte komma på vad, visste oxå att det var något viktigt.

Väl framme på Kallax så var det bara att dra kortet i apparaten för expresscheck-in, på min resplan stod det att resan var lagt på mitt TPC-kort men det såg jag inte utan jag drog som vanligt mitt Eurobonuskort och det fungerade finfint, hade jag läst ordentligt hade jag troligtvis stressat upp mig totalt innan jag kommit på att testa Eurobonuskortet istället. Ibland är det bra att vara lite slarvig :-) Kom äntligen på vad jag hade glömt hemma, ett lösenord till datorn jag kånkade med mig till en annan som skulle vara i Stockholm. Argh!

På jobbet var det extremt lugnt idag, satt mest och väntade på att få info från andra. Funderade på hur jag skulle ta mig till hotellet och beslutade mig tillslut för att ta en promenad. Stockholm sägs vara vackert men jag måste sett dess skitiga baksida igår. Att gå längst med Tegeluddsvägen, Lidingövägen, Valhallavägen, Sveavägen var allt annat än vackert, snarare skitigt och bullrigt.

Kom fram till hotellet och checkade in och när jag öppnade min dörr fann jag ett rum som var ca 3x3,5 meter plus ett badrum. I rummet stod 2 st 90 sängar mot var sin vägg och en smal gång mitt emellan. På väggen i fotänden hängde ett väggfast litet bord och en bit upp fanns en liten hylla som inte gick att använda eftersom det stod en fläkt därpå.

Tog av ytterkläderna och slängde dem på ena sängen, för det fanns ingen annanstans att göra av dem, hur gör man om man är 2 st i ett sådant rum, slänger kläderna på golvet? Efter ca 5 minuter i rummet började jag frysa, det bådade inte direkt gott för natten. Bestämde mig snabbt för att ta mig en promenad och försöka hitta någonstans att äta. Gick längst med Sveavägen och fick syn på ett Jensens Böfhus. Knatade in och fick veta att det var 15-20 minuters väntetid och satte mig ner med min bok men redan efter 5 minuter fick jag ett bord. Beställde en Jensens favoritbiff med stekta grönsaker till. Det var jättegott men de hade gärna fått värma tallriken för grönsakerna svalnade väldigt fort och biffen var inte heller speciell varm.

Efter middagen tog jag mig en rejäl promenad på 70 minuter innan jag kom "hem" till kyffet igen. Såg på lite TV och läste några rader i min bok Parfymen. Sen försökte jag sova vilket inte var det lättaste, jag frös på tok för mycket, dubbla täcken och mina långkallingar samt toppen jag hade haft på mig under dagen gjorde att jag i alla fall slutade huttra. Ljudet från Sveavägen fick jag dämpa genom att stoppa in pluggarna från hörlurarna till mobiltelefonen och lägga en kudde under huvudet och en över.

Här är dagens noteringar:
Vikt: okänd vägde mig inte kl 5 på morgonen
Mat: 1547 kcal
Träning: 771 kcal
Summa: 776 kcal (skall högst vara 1413 kcal) så idag klarade jag mig.


Fuskskickar detta på en tisdag fastän det skrevs igår, men de som läste mitt inlägg igår vet att jag satt på ett hotell utan nätuppkoppling.

Tecken på att man är en kvinna?

I Expressen kan man idag läsa

Enligt Daily Mail har Kim vetat att hon är en flicka sedan två års ålder. Redan då bar hon klänning, lekte med Barbiedockor - och beskrev sig själv som en tjej.
- Vi såg Kim som en flicka, men inte som ett problem. Vårt liv har varit förvånanavärt normalt, säger pappan till tidningen.

Så det faktum att Tim/Kim lekte med Barbiedockor och bar klänning fastslog att han egentligen var en hon? Att ett barn vid 2 års ålder säger att han är en tjej är väl inget direkt ovanligt? Mina pojkar har då testat sig fram för att få de rätta orden och båda två har haft klänningar på sig och lekt med dockor, dock ej Barbie eftersom jag inte förstår vitsen med att ge en Barbiedocka till någon i 2 årsåldern (eller överhuvudtaget då Barbie är så oproportionerlig som en docka bara kan bli). Gör detta att mina pojkar egentligen är flickor?

Byter Tim kön för att han har intressen som är stereotypt kvinnliga eller för att han känner i sig att han har fel kön. Jag blir lite nyfiken eftersom jag själv har två pojkar som jag försöker uppfostra till två individer som kan känna att det de vill göra är rätt oavsett om det är typiskt tjejigt eller typiskt killigt. När vet man att man har fel kön rent fysiskt och när är det bara så att man råkar ha intressen som andra ser som "fel"?

Nog kände jag många gånger som yngre att jag nog hellre hade varit kille för då hade mina intressen varit mer accepterade och många i min omgivning såg mig nog som en liten pojke som lekte med bilar och busade i skogen med de andra grabbarna på gården. Men idag som vuxen känner jag mig högst kvinnlig men med vissa stereotypt manliga intressen.

Om det nu är så att Tim innerst inne känner att han är en hon så är det ju jättebra att han får genomgå ett byte tidigt men tänk om han bara är en han med en för trångsynt omgivning?


Andra bloggar om: Könsbyte, transexuell, Tim, Kim

Intressant?

Lite babbel så här på kvällskvisten

Ja ha då var det dags att fara till storstan igen. Den här gången bara tisdag och onsdag. Är lite halvspänd eftersom det sker lite förändringar på jobbet och jag skall få mer info under detta besök. Vi får väl se vad förändringarna innebär för mitt jobb. Läste just i DN att nu har de nya biljettavgifterna börjat gälla i Stockholm så nu måste jag fixa förköpsbiljetter om jag inte vill betala 40 spänn för att ta mig till Frihamnsporten. Eller skall jag vara modern och försöka mig på att betala med SMS? Eller nja jag skippar nog det min telefon är inte som den skall, den for i toastolen i lördags av misstag. Snappade upp den snabbt (puh vilken tur att ingen av ungarna nyss varit på toa och glömt spola) och slet ut batteriet och lade telefonen på tork. Den verkade först fungera precis som den skall men när jag försökte ringa med den idag hängde den sig och 2 samtal kom aldrig fram till mig idag, fick ett SMS från Eurovoice att jag hade missat 2 samtal när mobilen hade varit avstängd, men den hade ju inte varit avstängd. Hoppas jag kan få en ny på jobbets mobilförsäkring.


Som jag skrev i inlägget innan så kom jag igång med styrketräningen i helgen igen och att köra bodycombat med extrem träningsvärk i benen var en utmaning och idag var passet dessutom 15 minuter längre än vanlig med fokus på teknik. I morgon skall jag alltså sitta i ett flygplan med 2 ben som kommer kännas ännu mer som stockar än vad de gör idag. Yippie!

Här är dagens noteringar:
Vikt: 58,8 kg
Mat: 1886 kcal
Träning: 571 kcal
Summa: 1315 kcal (skall högst vara 1413 kcal) så idag klarade jag mig.

I morgon blir en utmaning, det brukar bli lunch på något ställe med buffé och sen måste jag ta mig till en restaurang för middag. Kom just på att det blir en utmaning redan vid frukost för det ingår ingen frukost på hotellet vilket gör att jag måste hitta någonstans att köpa en vettig frukost. Sittandes på ett hotellrum utan nätuppkoppling är som gjort för att bli toksugen på något så som nötter eller torkad frukt men i morgon får jag istället ta mig en långpromenad istället. Kanske lika bra att plotta ut en rutt genast och sen följa den så jag slipper irra som en dåre som förra gången :-) Vågar man gå i Hagaparken sent på kvällen? Men det verkar vara en rätt kort runda att gå där. Kanske borde jag satsa på att gå från jobbet till hotellet istället? Men det verkar inte vara mer än ca 5 km det heller. Gah (igen), får försöka hitta på något. Kanske träna ett pass i Sthlm, får kika på CMS webbplats och se vad CMS-gymmet i Sthlm har att erbjuda. Har ett frikort på SATSDans och SATSBox men nu hittar jag inte igen det :-(

Måste nog undersöka hur jag tar mig från hotellet till jobbet oxå för utan nätuppkoppling är jag annars rökt för att promenera på morgonen har jag ingen lust med.

Nu dags att sova taxin kommer någon gång emellan 05:10 och 05:25 vilket gör att jag måste upp snart.

Natti natti!

Dag 29

Halva veckan på resande fot och andra halvan var dagarna innan mens = ingen bra mat alls och ett VK som inte fungerade alls. Resultat Bea tilläts sig ha en ätvecka :-) Resultat på vågen var inte ett minus men heller inte ett så stort plus som det kunde ha varit. Med tanke på att vägning sker på den dag som kroppen brukar vara som mest vattenfylld så kan jag väl säga att plus på ett halvkilo är helt ok efter flera dagars matfrossande, jag säger bara efterättsbuffé :-)

Det blev endast ett styrketräningspass i lördags, och träningsvärken jag fick efter det var inte nådig. Man är ju så korkad för man blir ju aldrig svagare eller hur? Så efter 8 månaders uppehåll så borde man väl fortfarande klara 90 kg i liggande benpress (sådan där man pressar vikterna snett uppåt) eller? Nu har jag så jäkla ont att jag knappt kan röra mig.

Mat: Ingen aning men troligtvis på tok för mycket
Motion: 348 kcal
Summa: ingen aning
Vikten just nu: 58,8 ( +0,5 kg sen förra veckan och -1,8 sen första januari)

Januari fick vara en smekmånad, nu är det dags att komma igång på riktigt igen. Så härmed blir det daglig rapportering för att jag skall få skämmas ordentligt när jag inte sköter mig :-)

Hur fräck får man vara?

Läste i NSD idag att en kvinna hade fått sin bil påkörd när den stod parkerad i Boden. Efter påkörningen har någon lämnat en lapp på framrutan. Men lappen var tom. Någon har alltså fejkat att lämna en lapp med namn och telefonnummer på rutan och troligtvis har eventuella vittnen då trott att allt var lugnt och struntat att skriva upp regnumret på den bilen som körde på kvinnans bil.

Har folk blivit så jäkla fräcka? Jag hade blivit så arg så arg om jag hade hittat en tom lapp på min bil. Jag hade nog känt mig mer arg då än om någon bara smitit.

Har en mucocele i underläppen

Håller på att bli galen på knölen jag har i underläppen. Idag tog jag mig lite tid att googla på vad det kan vara. Tydligen har jag en mucocele i underläppen. De skall tydligen gå att operera bort. Får väl höra med vårdcentralen för jag blir galen på att hela tiden bita mig i läppen.

Coola foton

Fick ett tips på LuddKOM på en site med coola foton. Kolla in här.


Andra bloggar om: Foto

Fy fan, inte igen

Satt i bilen och hörde nyheten om att en liten pojke (Tobias) på 8 år blivit knivhuggen. Fy fan inte igen var min första tanke. Mina tankar gick tillbaka till oktober 2004 när lilla Mohamad och kvinnan som försökte rädda honom Anna-Lena blev brutalt mördade på öppen gata av en knivman. Sittandes där i bilen började tårarna rinna, hur sjuk i huvudet man är kan det väl aldrig brinna så mycket att man mördar ett litet barn med kniv?

Jag fattar helt helt enkelt inte. Hur fungerar egentligen vår psykvård i Sverige? Hur kan en en man som suttit inspärrad för mordbrand anses vara så pass "frisk" att han kan släppas ut och sen begå något sådant här? Något är helt jävla galet.

Man pratar om att det skulle kunna vara samma person som mördade Tobias och Mohamad samt Anna-Lena. Han var då inspärrad enligt sjukhuset men man skall ändå testa hans dna mot det som man hittade på förra mordplatsen.


Andra bloggar om: Mord, psykiatri

Den digitala klyftan cementeras?

Är det bara jag som förknippar ordet "cementeras" med att hälla cement över något så att det stelnar i sin nuvarande form?

När jag läste "Den digitala klyftan cementeras" på framsidan av gårdagens ComputerSweden så var jag tvungen att läsa 2 gånger innan jag fattade vad de menade. Jag såg framför mig hur de hällde cement i klyftan så den överbryggades.

Kan man säga att en klyfta cementeras?

Andra bloggar om: språk, cementeras, computersweden

Dag 22

3 veckor in på nya året och kampen mot de 3 extrakilona fortsätter.

Det är bara att inse att kombinationen resande jobb, träning och mat inte är den bästa. Jag har svårt att hitta bra mat att äta och träningen blir definitivt lidande. Och sen är jag ju svag för bakverk vilket det lätt slinker ner något när jag ex. sitter försenad på en flygplats. Får nog göra en arbetskamrat sällskap i 3 veckor utan godsaksintag.

Mat: 8992 kcal på en vecka
Motion: 1374 kcal
Summa: 7618 kcal (skall vara 9891 kcal)
Vikten just nu: 58,3 ( -1,9 kg sen förra veckan och -2,3 sen första januari)

Även om det ser bra ut på vågen så är det något som inte stämmer, tror störta pendlingen varit i vattenvikt tyvärr. För kuddarna som lade sig på magen, i brösten och på insidan av låren märker jag ingen skillnad på. Det gör att jag troligtvis kommer behöva göra som förra gången, dvs passera ner till typ 55 kg för att bli av med de felplacerade fettdepårna.

*klantbea*

Man skall inte editera i bloggens mall när man är supertrött då trillar det ibland bort en rad för mycket när man grottar runt och vips har man en ofunkande blogg. Men nu så en 45 minuter senare verkar den fungera igen. Jag ber alla som råkat ut för hängande webbläsare pga ett script som aldrig ville sluta köra om ursäkt.

Gnuggar mig trött i ögonen och läser en gång till

Jo det står -10 grader.

KÖLDCHOCKEN
Nu blir det vinter i hela Sverige.
Efter orkanvindar och snökaos är det dags för riktig råkyla.
- Det kan bli under tio minusgrader, säger meteorologen Sten Laurin.

Brutalt kallt, kommer vi nu få läsa 100 människor frös ihjäl? Jag menar -10 är ju riktigt hemskt, har vi infrastruktur nog i Sverige för att klara en sådan köldchock?

Andra bloggar om: väder, kyla, köldchock, chock

Nu drar jag på förr-fest

Ha en trevlig lördag det skall jag försöka ha!

Lite charmig är den ju

Lyssnade på Rix FM för första gången på en evighet i bilen (i vanliga fall är det P1 som gäller) och fick höra Linda Bengtzing och Markoolios låt "Värsta schlagern". Eftersom jag inte brukar ägna mig åt att läsa nöjes/schlagerextra mm i tidningarna hade jag helt missat denna låt. Gud vad jag skrattade, kunde ju inte annat tycka att den var charmig, författarna till låten (Henzel, Eurén, Arn) hade verkligen fått med alla klyschor och schlagerknep som finns.

Här får ni texten:
Det börjar bra, nästan intressant
– Ja, ja, men kanske lite väl bekant
Vi bygger upp till bryggan, min vän
Men den kommer inte riktigt än
För vi har en halv vers kvar att köra
– En repetition som man brukar göra
Vi bygger upp till bryggan igen
och här kommer den äntligen
Spänningen stiger inför låtens poäng
En riktigt fläskig refräng:

”Och det är kärlek och det är vindar
De är ögon och de tindrar
Och massa andra trötta gamla klyschor
Som säger allt och
ingenting
Och det är stjärnor och de brinner
Det är världen och den försvinner
Och titeln ska sitta som ett slag i magen
Det är ju värsta schlagern
Nu blir det svårt att
komma på
– Nåt nytt att säga, men så vaddå
Det här är ändå bara transport
som folk snart glömmer bort
För det som belönas med 12 poäng
Är en riktigt fläskig
refräng:
”Och det är kärlek …”

Om man inte vill sabba sina chanser att vinna
Kan man sno nåt från ABBA och se risken
försvinna
Så allihopa håll
i hatten nu!
Här kommer höjningen till slut.

”Och det är kärlek …”


Andra bloggar om: schlager, Bengtzing, Markoolio, värsta schlagern

Några nya personlighetstest

På webben finns en drös sjuka personlighetstest och idag har jag så tråkigt att jag passade på att göra några av dem. De är totalt oseriösa men lite småroliga att göra ändå. Det började med att jag läste "Kan det va så?" som var Syra/Acid.

Det första var vilken drog jag är. Med tanke på att jag är nykterist och motståndare till alla droger så var det med spänning jag väntade på resultatet.

Your Personality Is Like Alcohol

You're the life of the party, a total flirt, and probably a pretty big jokester. Sometimes your behavior gets you in trouble, but you still remain socially acceptable. You're a pretty bad driver, and you're dancing could also use a little work!

What Drug Is Your Personality Like?

Vad fan, min danstil behöver förbättringar, hur kom det in i bilden? Jag som brukar få höra att jag är bra på att dansa. Hmmm.....


Men jag verkar vara lite halvkonstig oxå, bara 45% normal.

You Are 45% Normal

While some of your behavior is quite normal... Other things you do are downright strange You've got a little of your freak going on But you mostly keep your weirdness to yourself

How Normal Are You?

Men jag är i alla fall inte skrämmande :-)

You Are Not Scary

Everyone loves you. Isn't that sweet?

How Scary Are You?

Jag är dessutom lite flirtig av mig:

You Are a Tiny Tease

You like to flirt and show off your body, but what confident woman doesn't. You enjoy male attention, and you're usually pretty good at not leading men on. However, there are times when you get carried away with your sexy behavior. It's okay to use your amazing flirting powers for good - but never for evil!

Are You a Tease?

Men jag är inte speciellt bitchig:

You Are 47% Bitchy

Generally, you're an average woman, with average moods. But sometimes... well, watch out! Sometimes, you let your mean side get the better of you. And you enjoy every minute of it.

How Bitchy Are You?

Lite lagom "kryddig" är jag tydligen oxå:

Your Spicy Score: Medium

You are hot enough to make a lasting impression, but you strike a balance. You know when you're being too fiery, and you also know when to bump up the temperature. Naughty and clever. Sexy yet down to earth. You know how to work both sides of your personality. Men find you hot yet approachable - the perfect combination!

How Spicy Are You?

Andra test jag gjorde men glömde kopiera resultatet var att jag är en röd BH och har en röd aura.

Ni som känner mig får väl bedöma hur väl det stämmer :-)


Andra bloggar om: Personlighetstest, personliget, test

Kommer inte åt min egen blogg

Av någon underlig anledning får jag "Internal Server Error, Error 500"
Skitirriterande då jag skulle vilja komma åt några saker. Får ni andra samma fel?

Hittade vännerna i tidningen och började fundera

Här sitten man i lungna ro och surfar lite på jobbet i väntan på svar från en kollega och vips hittar man en artikel om bekanta hemma i Boden. Birgitta har skrivit en liten artikel om hur man kan snabbfixa till hemma så att en stor familj ryms i ett hus som från början kanske inte var tänkt för 4 barn, 2 vuxna och ett hemmakontor.

Magnus & Magdalena med de 4 barnen som reportaget handlar om har verkligen fått till smidiga lösningar, jag är imponerad av att det inte känns trångt hemma hos dem med tanke på hur rörigt det kan bli hemma hos oss som bara har 2 barn som förvisso delar rum just nu. Jag höll på att bli helt galen igår när jag var hemma en heldag med mina två bustroll (Vincent hade kräkts natten till igår) och det inte var en lugn stund. Fatta att ha 4 barn där hemma då, alla under 6 år.

Magdalena som är hemma med allihop är i mina ögon en hjälte som orkar (även om jag vet att även hon ibland kan bli spyless på klängiga, griniga, uttråkade barn). Det hade varit så lätt att sätta dem på förskolan men det vill de inte, Magda trivs att vara hemma med barnen och det är ett ställningstagande jag vet att de får försvara titt som tätt. Det tycker jag inte de skall behöva göra, var och en måste få göra som de vill. En del argument går ut på att deras barn skulle bli ensamma, mindre sociala osv bara för att de inte går på förskola.

Jag lovar deras ungar är helgoa, nyfikna, duktiga och väldigt sociala individer som jag tror kommer växa upp till trygga killar med massor av kompisar och så söta som de är kommer de säkert smälta mer än ett hjärta på vägen fram genom livet :-) Det är inte egenskaper man förvärvar bara för att man går på förskola.

När jag läste reportaget och kikade på bilderna som Magda lagt upp i bloggen så får jag så dåligt samvete. Hemma hos oss ser det oftast ut som en tromb dragit fram och vi har en mängd halvfärdiga projekt i huset. Hur hinner de med 4 barn och en karl som dagpendlar till Sthlm när vi bara har 2 barn och båda jobbar i närheten av hemmet? Kan det ha något att göra med att vi båda har tummen mitt i handen, inte så värst intresserade av vare sig städning (nödvändigt ont som måste göras) eller heminredning och att jag tränar en hel del och sambon gärna lägger sin fritid på att spela WoW. Lite omprioriteringar i livet kanske vore på sin plats? Jag vill ju oxå ha det snyggt och välstädat samt ett "färdigt hus".

Lat: N 65º 49' 6.29" / Long: E 21º 42' 44.31"

Av en slump märkte jag nyss att eniro.se har bytt utseende och funktioner. Nu mer går sidan med info om en person mycket saktare vilket inte är en egenskap jag inte kan förstå hur man kan anse att det är en förbättring. Jag använder oftast eniro.se när jag har lite bråttom och bara måste kolla upp någons adress och liknande och då vill man att det skall vara enkelt att hitta och gå snabbt att få fram infon.

Men bortsett från att det tog en evighet att få upp kartan över var jag bor så gillade jag den upphottade sidan.

Kanske dags att ge eniro en ny chans för annan användning än kartorna? Vad brukar ni använda eniro.se till?

När jag äntligen fick upp kartan kunde jag GPS-positionera huset: Lat: N 65º 49' 6.29" / Long: E 21º 42' 44.31"


Andra bloggar om: eniro, gps, nylansering

Fortsättning på lakuflickans öde

Idag kan man läsa i Hufvudstadsbladet att Fazer redan tidigare bestämt sig för att byta ut lakuflickan efter diskussioner med minoritetsombudsmannen i Finland. Så det skall bli spännande att se vad de hittar på istället. Ny logotyp skall lanseras i slutet av detta året.

Jag önskar att EU-parlamentarikern Claude Morales Moraes kan förklara på vilket sätt lakuflickan är "chockerande och kränkande".


Andra bloggar om: Lakuflickan, lakrits, Fazer

Edit: Tack till Marianne Ekdahl för att hon pekade ut namnfelet.

Dag 15

2 veckor gått på nya året. Och vad gäller de 3 små kilona som kröp på mig under hösten så är statusen nu:

Mat: 10830 kcal på en vecka
Motion: 1657 kcal
Summa: 9173 kcal (skall vara 9891 kcal)
Vikten just nu: 60,2 ( +0,7 kg sen förra veckan och -0,4 sen första januari)

Trots 718 kcal underskott gick jag alltså upp, men så är det ägglossning oxå=binder vatten igen. Min vikt pendlar rätt mycket kring mens, det är 2 veckor i menscykeln där jag har relativt stabil vikt. Binder så himla lätt vatten så fort jag äter lite för salt mat och dricker för lite. Måste skärpa till mig gällande vattenintaget.

Är Lakuflickan kränkande?

Häromdagen blev vi varse om att Agatha Christies "Tio små negerpojkar" skall byta titel och numera heta "Och så var de bara en" och idag fick jag veta att Lakuflickan eventuellt skall bort från Fazers paket med lakrits. Lakuflickan har prytt förpackningarna sen 1927, dvs 80 år. Helt plötsligt är hon ett hån mot alla färgade. De senaste året har Fazer fått in 5 klagomål, de flesta från utlandet.

Var går gränsen för vad som skall bort? Hur många skall anses att något är en kränkning för att aktion skall tas (av EU) för att få bort det? Löser man rasismproblem genom att modifiera boktitlar, logotyper och annat?

Jag hade en färgad bekant (kolsvart från Nigeria) som ofta sa "Jag är ingen neger" men samma dag kunde han sura ihop totalt för att någon sa negerboll. Hur kan man ta åt sig för något man inte anser sig vara?
På vilket sätt blir man kränkt av att en förpackning lakrits pryds av en negerflicka? Snälla ni som vet förklara för jag vill förstå vari själva kränkningen egentligen ligger. Vore det inte mer kränkande om alla reklam bara var på vita människor? Vad säger kinserna om Kinapuffar eller om loggan på Kinasnacks från Cloetta? Som halvfinne kanske jag borde känna mig kränkt över benämningen finska pinnar? Och när vi ändå är i farten kanske Spanska sjukan borde byta namn?

Andra ord som fått stryka på foten är Negerboll och Negerkyss. Det senare väcker fortfarande debatt i Finland men då inte på grund av namnet utan pga av bilden som används i reklamen trots att den har modifierats en gång redan.

Om folk blir kränkta skall man givetvis diskutera saken och se vad som gå att göra åt saken, ibland verkar det dock som att allt som på något sätt hänvisar till en etnisk grupp annat än påklädda rika vita män (för ni vet ju hur mycket rabalder det blir om man har en avklädd tjej i reklamen) måste förbjudas.

Andra bloggar om: Laku, lakuflickan, neger, negerbollar, negerkyssar, kinapuffar, reklam, diskriminiering, kränkning

Uppdatering: Såg att Nätverket Seniorhuset skrivit ett inlägg om saken oxå.

Uppdatering2: Har fått bra förklaringar som handlar om att det är jobbigt när det blir stereotyper, framför allt bildmässigt. Mitt inlägg här ovan får därför ses precis som det var, ett begär om att få höra argumenten. Och jag har ingenstans ovan heller skrivit att jag tycker det är ok att säga neger (i och med att det ordet har fått en så negativ klang) så ni kan skippa kommentarerna om att jag förespråkar att man skall få säga negerboll osv... för det gör jag inte.

Vad säljer jag mig för?

Som så många andra fick jag ett mail från Lina Månsson (även om det i brevhuvudet stod Marcin Nowak) är jag ombads länka till XYZ Underkläder* så skulle jag få en trisslott.

Hej!

Jag hittade din blogg och undrar om du vill skriva ett litet inlägg med länk till XXXX.YYYYYYYYYYY.ZZ eller till en undersida. Om du gör det så skickar jag en Trisslott till dig! =) Inlägget behöver inte vara längre än en mening. Mitt enda krav för att skicka Trisslotten till dig är att du har en riktig länk till min sida. Du får gärna tipsa andra om detta.

Med vänlig hälsning

Lina Månsson

Jag kollade in länken och insåg att det inte var något ställe jag ville främja för priset av en trisslott. Men samtidigt har jag reklam i sidan som jag inte riktigt har kontroll över vad som visas. Dessutom är det så få som klickar på den reklamen att de företagen mer eller mindre får gratisreklam hos mig, det betyder att jag nog borde plocka bort den.

Gjorde en sökning här på blogger och 20 blogginlägg har länkat till adressen i brevet. De flesta verkar vara ärliga om vad det handlar om. Men precis som Per Jodenius vågar inte Magnus Martin Carlsson, Nicke Nyfiken, stå för att de fallit för en mail-spam-buzz. Varför försöka maskera vad det handlar om och låtsas som om man "råkat hittat" adressen? Jag tror knappast att nästan 20 pers plötsligt hittar till denna webbplats samma dag (10 januari 2007) och får för sig att skriva om det i sina bloggar. En som lindat in det fint är Felicita.

Vad är det som får folk att ljuga om saken? Och varför försöker vissa släta över sin lögn sen?

Vilken trovärdighet får man för bloggare som ertappas med sådana lögner? Vad kan de mer ha fejkat i sin blogg? Varumärket som det görs reklam för har i mina ögon heller ingen trovärdighet när man väljer att skicka ut spam av denna sort. Att buzza är väl ok om det görs på ett snyggt sätt men att skapa buzz via spam, nej tack. Själv är jag Buzzador och får genom Buzzadornätverket saker att buzza för men då väljer jag själv vilka saker som jag vill Buzza för genom att anmäla mig till kampanjer. Nu har jag anmält mig till en kampanj för Kellog's special K Active vi får väl se om jag blir antagen. I så fall skall jag bjuda jobbet på frukost :-) Men jag kan redan nu säga att jag tycker Kellogg's gör fel som har så mycket socker i flingorna. Vilket de kommer få tillbaka som feedback från mig. När man är buzzador så testar man sakerna och avgör sedan om man vill tala gott om det eller inte. Jag får poäng som kan lösas in mot saker senare, jag får alltså inte betalt för att säga en viss åsikt. Men å andra sidan skulle jag ju kunna kassera in den där trisslotten och samtidigt skriva ner butiken totalt. Hmm...

Men genom att skriva detta inlägg har jag åter uppmärksammat butiken som jag tyckte gjorde fel, kanske borde jag stryka bort länkarna till de som talar om vilka de är. Men kanske kan mitt inlägg vara en negativ buzz, eller är alla reklam bra reklam? Hoppas inte det.

Vill ni få er ett gott skratt läs Anna Toss recension av butiken.

Alla har vi vårt pris, vad är ditt? Får ta och fundera på mitt eget.


* Namnet ändrat för jag vill inte göra reklam för dem. Fast det är klart ni hittar ju adressen inläggen jag länkar till, mycket irriterande.


Andra som uppmärksammat saken.

Andra bloggar om: reklam, buzz, buzzning, buzzador, spam, underkläder

Pärlplatsen i tidningen Land

Insåg just att jag glömt berätta att Tidningen Land skrev i sitt reportage Gör dina egna smycken och bli hur snygg som helst om min webbplats Pärlplatsen (lite överdrivet, de nämnde min webbplats)

www.parlplatsen.se
Webbplats med massor av information för pärlälskare.
Här hittar du allt från tips och trick när du gör smycken
till länkar och affärer på Internet.

i sitt nummer 02/03-07.

Hade hoppats på att det skulle generera ett större inflöde nya besökare (ja där är jag lite besökarkåt efersom jag får in reklamintäkter på den webbplatsen, inga stora summor men med fler besökare finns chans till mer pengar och det tackar man ju inte nej till :-) men resultatet blev inte något annat än vanliga veckor tyvärr om man tittar på sidladdningar och unika besökare. Tidningen Land har ju trots allt 64000 läsare per vecka sägs det.

Det var första gången Pärlplatsen omnämndes i en veckotidning tidigare har det bara varit i böcker.

Jag använder Statcounter som statistikkälla, en räknare som varit omdebatterad i bloggosfären en tag nu. Min inställning gällande unika besökare var 12 timmar men nu är den ändrad till 24 timmar det känns mer rätt. Skall ställa om för bloggen oxå. Ni andra som använder Statcounter vad har ni för inställning?

Så här ser min statistik för Pärlplatsen just nu för de senaste 30 dagarna:

		Sidladdningar	Unika Besökare	Förstagång- besökare	Återkommande Besökare
Totalt		228,534	52,602	47,765	4,837
Genomsnitt/dag		7,372	1,697	1,541	156

December är alltid endålig månad, halva månaden är det väldigt lite folk in har jag märkt. Dock ser jag att antalet förstagångsbesökare faktiskt ökade något (216 fler fler per dag) efter publiceringen i Tidningen Land.

Andra bloggar om: Pärlplatsen, Statistik, Tidningen Land, Land publicitet, statcounter, bloggosfären

Hittade en ny bra blogg

Äta bör man annars dör man. Hon publicerar en massa goda recept och bäst av allt de är kaloriberäknade. Hade jag fått fett/kolhydrat och protein oxå hade det varit perfekt. Men man kan ju inte få allt ;-)

Har man noll fantasi vad familjen skall äta i veckan så har hon även veckomenyer med recept. Veckmomeny nummer 10 tror jag jag får ta och köra nästnästa vecka.

På tal om mat bakade jag en banankaka idag, banankaka är alltid mumsigt. Idag testade jag ett nytt recept:

Banankaka
16 små bitar eller 8 stora bitar

4 Bananer; medelstora
2 dl Socker
100 g Smör
3 Ägg
5 dl Vetemjöl
2 ts Bakpulver
1/2 ts Salt
1 dl Mjölk

Sätt ugnen på 175°. Smörj en rund form, ca 24 cm i diameter till 8 bitar, och strö den med mjöl Rör smör och socker ljust och luftigt. Rör i äggen och mosa sedan bananerna väl och rör i dem i smeten. Blanda mjöl, bakpulver och salt. Rör ner blandningen i smeten tillsammans med mjölken. Häll smeten i formen. Grädda kakan mitt i ugnen 40-45 minuter. Låt den kallna, sikta ev över lite florsocker och skär den i tårtbitar.

Hittade en bit (100g) mörk choklad som jag krossade och hällde i smeten.

Eftersom jag matade in receptet i VK kan ni här få kaloriberäkningen (beräknat på 16 bitar):
1 portion = 192 kcal
och eftersom VK har blivit så jäkla kasst kan man inte längre få ut p, k, f i gram utan man får det i E% vilket inte säger så mycket.


Nu skall jag sätta på en kopp te och ta mig en bit, det förtjänar jag efter ett hårt PSI-pass idag.

Andra bloggar om: äta bör man annars dör man, viktklubben, banankaka

Nyfiken på om någon annan bryr sig?

Knuff.se propagerar lite extra just nu för sin finurliga trackbackfunktion. Nu har det blivit en bookmarklet som underlättar rejält om man vill se hur många som länkar tillbaka till ett visst blogginlägg. Kanske inte så viktigt om man har egen trackbackfunktion men saknar man det är ju denna funktion jättebra. Fast det finns ju så klart ett litet aber och det är de begränsningar som knuff.se har på vilka trackbacks som visas:

Det finns för tillfället flera begränsningar med resultaten från denna funktion. T.ex. så fungerar den bara på länkar från bloggar och sajter som knuff.se håller speciell koll på. I vissa fall krävs det även att fler än en blogg (eller att en annan bloggare är den som själv skrev ett blogginlägg) länkar för att resultat ska synas. Tänk även på att många bloggare länkar till framsidan på en sajt/blogg när de egentligen borde länka direkt till den specifika adressen de kommenterar.

Läs lite mer om funktionen här...

För tillfället visar alltså knuff.se enbart vilka som skriver om blogginlägg (inte framsidan på bloggar) och andra speciellt utvalda och stora sajter (för exempel; kolla igenom menyn högst upp eller exempel här till höger).

På bloggtips.se kan man se hur många som länkat till en på sista tiden samt lite statistik om den egna bloggen. Här är min sida där.

Bara att inse jag skriver mest för egen skull och at jag troligtvis inte kommer få några av mina inlägg listade i trackbacklistan på knuff för jag tror inte ens någon av de "stora bloggarna" varit in hos mig och än mindre brytt sig om det jag babblar om.

Andra bloggar om: knuff.se, bookmarklet, trackbacks, trackback, bloggar

Hjärtemat?!

Pizza är inte direkt maten för hjärtat men i somras när vi var på semester stannade vi någon liten stad minns inte vilken och käkade lunch på en pizzeria då fick Herman den här:

Vincent som hade beställt burgare blev skitsur, han ville oxå ha en hjärtformad pizza:


Men Herman surade ihop totalt när han såg att Vincent fick flagga och "palm" i sin burgare så servitören kom ut med extra palm och flagga och satte i pizzan. Sen åt alla lungt och stilla medan jag drack en sådan här (för de hade inget på menyn som min mage kunde acceptera den dagen):

Leo's lekland

Idag tog vi barnen till Leo's lekland (ja de har 's).

Herman och Vincent fick inte veta var vi skulle innan vi klev innanför dörrarna på stället, de visste inte ens om att det fanns förren då. De blev alldeles till sig och började rusa in. Jag fick springa efter för att förklara lite grundläggande regler för dem. Sen bar det av. Vincent ville åka tigerrutchkanan och började klättra upp men så vände han om och kom ner igen "Jag är inte riktigt beredd ännu mamma" medan Herman bara stack iväg och försvann. Den såg vi knappt honom på resten av tiden. Han kom och bad mig åka i ett spiralrör med honom vilket jag gjorde men det ångrade jag snabbt, jäklar vad det snurrade och var yr jag blev. Ville INTE åka en gång till. Vincet sprang runt lite och kollade på allt innan han vågade sig på det mesta.

Vi var där 1 2,5 timmar och ungarna käkade djungelburgare och pannkakor. Jag och sambon tog bara en fika. Nästa gång får vi ta med oss ett sällskapsspel eller något annat att roa oss med, blev lite avundsjuk på de som tagit med en bok. De har även trådlöst nät där om man vill ta med laptopen.

Tyvärr fick Herman ett spel när jag inte gjorde som han ville ca 15 minuter innan vi hade tänkt fara hem. Han klöste mig i ansiktet och höll på att förstöra mina glasögon så han åkte rakt ut i hallen för påklädning vilket gjorde Vincent lite sur.

Det var i alla fall jättetrevligt där så dit kommer vi fara igen när ungarna behöver rasa av sig.

Bilderna tagna med sambons telefon, den gör sig bättre som telefon än som kamera ;-)


Andra bloggar om: leos lekland, lekland

Bea = Lika delar Batman och Wonder Woman

Gjorde "Vilken superhjälte är du"-testet och blev Batman men kollar man i resultatlistan är jag lika mycket Wonder Woman. Stämmer väl rätt väl på mig typiska killintressen i en kurvig kvinnokropp :-)

You are Batman
You are dark, love gadgets
and have vowed to help the innocent
not suffer the pain you have endured.

Batman Wonder Woman Green Lantern The Flash Spider-Man Superman Iron Man Catwoman Hulk Robin Supergirl

Click here to take the Superhero Personality Test

Vem blir du?


Andra bloggar om: Superhjälte, test, Batman, Wonder Woman

Blåfinger!

Jag har så jäkla ont i mitt finger. Jag drämde i mitt finger i ett plåtskåp någon hängt i trappen på FBK. Lillfingret är alldeles blått och jag undrar om jag inte lyckats spräcka något ben i fingret.

Igår var jag på "sales & marketing conference" på jobbet. En heldags prat om vad som pågår, strategier och vägar framåt. Intressant men samtidigt blir man aningen trött i huvudet. Engelska gällde under hela dagen eftersom vårt amerikanska kontor var på besök, jag lovar jag drömde på engelska på natten sen :-) Efteråt for vi till Trattoria Romana och åt middag tillsammans allihop. Till förrätt var det parmaskinka med kronärtskockshjärta, till huvudrätt ett peccorinifyllt kycklingbröst serverat på spenatbädd med pesto och fänkål samt rotfrukter. Till efterätt åt de andra chokladpannacotta med hallonsås medan jag fick en citronsorbet. Maten var jättegod. Men det var lite kul att lyssna på Pernilla från vårt kontor i Italien och berättade att kombinationerna vi fick aldrig skulle förekomma på det sättet i Italien. Chokladpannacotta hade hon aldrig stött på förut och pesto har man uteslutande till pasta i Italien.

Efter middagen hamnade vi på FBK en stund men jag var så trött att ajg for därifrån tidigt och åkte till hotellet. Väl på hotellet blev jag toksugen på te så jag åkte ner i receptionen och tog en kopp, fick syn på en chokladkaka som såg underbar ut och köpte en bit. Den var gudomlig men magkrampen jag fick efteråt var definitivt inte det. Så dum man kan vara när man lyckats äta hyfsat bra resten av dagen.

Dagen innan var vi på Texas Burger Co. (snabbmatsvarianten av Texas Longhorn Smoke House) och jag käkade en av deras underbara burgare och deras bbq-sås är bara såååå god. Tog en sallad till burgaren men fick världens kramp i magen troligtvis av det vita brödet, dressingen och osten :-( För att inte bara åka på hotellet och lägga mig och kvida av smörta valde jag att ta mig en promenad på kungsholmen. Tänkte ta en kort promenad i regnet men virrade bort mig totalt och kom tillbaka först efter 70 minuter.

Bodde på Rica Hotel Kungsgatan och förutom deras goda chokladkaka så har jag inte så mycket positivt att säga om det hotellet. Mitt rum var ganska dammigt vid sängen, mina sängkläder stank rök vilket gjorde att jag svullnade igen i näsa/hals, frukostbuffén verkade inte ha någon som helst hälsoprofil så det var svårt för mig att hitta något bra att äta som inte skulle ge mig kramp igen. Det stod på skyltar i hissen att man kunde få med sig luch i en påse om man hade bråttom på morgonen. Det hade jag första morgonen men någon påse eller engångsmugg kunde de inte trolla fram i frukostrummet så jag fick göra mig en macka och ta i handen och äta på väg till bussen. Skitdåligt! Sen så hade de ingen strykbräda på rummet, mycket irriterande då jag hade slängt ner ett par byxor som jag inte hade hunnit stryka.

Nä nu får det vara nog skrivit, även om jag inte använder mitt lillfinger till så mycket mer än till att skriva bokstaven 'a' med så gör det ändå ont att skriva.

Ha en trevlig helg! VI skall ta barnen till Leos lekland i morgon någon som har lust att hänga med?

Dag 8

1 vecka gått på nya året. Och vad gäller de 3 små kilona som kröp på mig under hösten så är statusen nu:

Mat: 12926 kcal på en vecka
Motion: 1317 kcal
Summa: 11609 kcal (skall vara 9891 kcal)
Vikten just nu: 59,5 (-1,1 kg)

Så trots 1718 kcal för mycket så gick jag ner 1,1 kg vilket förhoppningsvis gör att dessa kg försvinner rätt fort för jag vill kunna komma i mina BH:ar igen och kärlekshandtag avstår jag gärna. Men mest troligt är det väl vatten jag bundit under mensen som släppt.

Vem behöver viktklubben?

Nu när Viktklubben fungerar så embarmeligt dåligt så kanske man skulle skaffa sig Dogbert som personlig motivator istället :-)




Andra bloggar om: viktnedgång, motivator, diet

Anna har tänkvärda tankar

Läste ett blogginlägg av Anna Toss som jag tycker är tänkvärt men det ställer även några frågor.

Du som är mamma, hur är du som kvinnlig förebild för din dotter? Känner du dig fri, jämlik och nöjd med ditt liv? Vill du att din dotter ska ta efter dina vanor när det gäller kläder, intressen och arbete? Vill du att dina söner ska ta för givet att andra kvinnor är som du?

Jag har ju inga döttrar så jag kan inte svara för del delen med vad gäller för sönerna så hoppas jag att jag är en bra förebild för dem på hur en kvinna kan vara. Vad gäller kläder, intressen och arbete så är jag en salig blandning av klassiskt manligt och kvinnligt.

Men vad hjälper det att jag är "könsneutral" när mina barn tycker att jag är konstig? Någonstans annat än hemmet får de en bild av vad som är det normala. Varför skulle de annars då och då påpeka att det är konstigt att jag alltid kör bilen istället för pappan, eller att det är jag som fixar datorn. Eller varför det är jag som är ute och reser i jobbet, andras mammor hämtar dem på förskolan nästan varje dag. Anna skriver

Vi föräldrar är de som påverkar våra barn mest. Hur vi lever - vad vi gör, inte vad vi säger! - är det som formar våra barns sätt att se på sig själva och världen.

Problemet är att det är mycket svårare att ändra på sin egen livsstil, än att välja pedagogiska leksaker och neutrala kläder åt sina barn.

Det stämmer säkert att det är vi föräldrar som påverkar barnet mest men jag måste säga att det kan kännas jäkligt jobbigt att bli ifrågasatt av sina barn för att man är den man är och att man inte faller inom "klassisk hemmamammanormen". Hur vet de vad den normen är när vi inte lever så hemma?

En familj där man inte försöker vara bra förebilder tror ni att man där tänker på frågor som rör genus? Kan det vara så att man tänker att ens egna barn skall bli bättre än en själv på det men sen inte bryr sig om att ändra på sig själv? Kanske, kanske är det så att mamman och pappan inte ser själva att de inte är några bra förebilder i frågan men har läst om att man skall tänka på vilka kläder barnen har och vilka leksaker de får och så vidare. Men borde inte det väcka tankar hos de vuxna över hur de själva är och agerar? Processen kanske måste börja någonstans? Kanske det är ett sätt att sparka igång sig själv att välja de där pedagogiska leksakerna och de neutrala kläderna?

Sen undrar jag lite över Annas frågeställningar, varför frågar hon bara pappan vad han har för syn på jämlikheten och om han förväntar sig lika mycket av döttrar och söner? Är inte mammor minst lika skyldiga till särbehandling av flickor/pojkar? Varför är det mammorna som får frågan om de känner sig fria, jämlika och nöjda med livet? Borde man inte ställa samma fråga till papporna? En pappa som känner sig instängd är nog heller ingen bra förebild.

Anna ställer några frågor till som jag kan försöka svara på
Handen på hjärtat, hur många kvinnor tycker att deras man passar i klänning?
Kan ju inte svar för massorna men skulle nog gissa att det inte är så många, det finns även en hel drös kvinnor som inte är speciellt snygga i klänning. Min karl skulle definitivt inte vara det. Men det handlar inte om ifall man passar eller inte passar i klänning, det handlar om att man skall ha valet att bära klänning om man vill det oavsett om man är kille eller inte. Sen finns det rätt många kulturer där män faktiskt bär klänningar även om de då kallas kaftaner, särkar etc.

Hur många män är bekväma med att bli försörjda av en kvinna?
Tror det är rätt många men jag tror också att det finns många kvinnor som mår dåligt av att känna sig ekonomiskt underkastade sin man. Att inte ha ekonomisk frihet.

Hur många mammor bantar bort sin tid och energi?
Ingen aning men det är säkert lika många mammor som jobbar i karriäryrken och tappar all ork för allt annat (men det kanske är att banta bort sin tid?).

Hur många pappor ser till att vara föräldralediga?
Finns säkert bra statistik på sådant och den visar säkerligen på att andelen pappor som tar ut föräldraledighet är skrämmande lågt. Men det inte statistiken visar är hur mycket papporna är hemma med sina barn. Jag känner flera familjer där pappan tagit ut väldigt lite föräldraledighet men han har ändå varit ledig månader isträck med sina barn, ex semestern (mamman har jobbbat och pappan varit hemma), kompledighet, tjänstledighet mm. Bara för att man är den som tar ut FP (vilket är det som mäts inte hur mycket man är med barnen) så behöver inte det betyda att man är med sina barn. Pappan kan vara hemma av andra orsaker oxå så som arbetslöshet, jobbar hemifrån, jobbar natt, sjukskriven mm. Jag önskar att man kunde undersöka hur mycket föräldrar är med barnen istället för att titta på det ekonomiska uttaget.

Anna skriver

(Sen om målet verkligen ska vara att bli könsneutral, det är en annan fråga. Återkommer till det :)

Mitt mål är inte att få könsneutrala barn, mitt mål är att ha barn som vågar vara de de vill vara, att de inte låter sig begränsas av gamla invanda mönster som baseras på kön eller klass. Att de inte blir retade eller retar andra för att de gör något som anses tillhöra det andra könet. Förhoppningsvis slutar de att fundera på varför deras mamma inte är som andras mammor.

Andra bloggar om: barn, föräldraskap, könsroller, könsidentitet, flickor, pojkar, genus, förebilder, barnuppfostran

Amning är ett hett ämne

Nu har efterdyningarna av Linda Skugges amningsdiskussion hittat ut även på tjuvlyssnat. Visste väl att det fanns en anledning till att man inte fick amma på restauranger ;-)

Andra bloggar om: Linda Skugge, amning, tjuvlyssnat

Kanske inte så bra just nu trots allt

I torsdags satt jag i en taxi på väg från Basingstoke till Heathrow och mobilen ringde. Det var Kalix Tele 24 (vår svarservice på jobbet) som sa att jag hade ett samtal från Jaddajadda Search (nej det hette inte så men jag hörde lite dåligt vad hon sa någonting och undrade om de skulle koppla samtalet. Trodde det var från något undersökningsföretag eller nåt. Mannen presenterade sig och igen fick jag bara höra ordet search. Han kollade av att jag var rätt person och undrade om det var ett bra tillfälle att prata. Visst tyckte jag, hade ju ingen aning om vad samtalet skulle handla om.

Men så kom frågan "Vad skulle få dig att lämna Operax" den var jag inte riktigt beredd på kan jag lova. Killen var från ett rekryteringsföretag i Hertfordshire England men ringde för en svensk kunds räkning. Jag fick pinsamt nog ta tillbaka mitt "det går bra nu" för min chef satt bredvid mig i taxin. Inte riktigt läge att prata då. Vi kom överens att han skulle ringa dagen därpå.

Så dagen efter ringde han igen och vi pratade om vad som skulle kunna få mig att byta jobb, löneanspråk, att kunna jobba från Luleå/Boden fastän tjänsten är i Stockholm. Jag blev ombedd att skicka in mitt CV vilket jag nu gjort.

Skall bli spännande att se vad som händer härnäst. Får kanske tänka på vad jag skriver på bloggen ett tag framöver ;-)

Det kändes i alla fall riktigt kul att bli uppringd så där. Frågade rekryteraren var han hade hittat mig, om det var via LinkedIn. Han sa att det mycket väl kunde vara därifrån men att han oftast förlitar sig på personliga referenser. Gissa om jag blev nyfiken.

Andra bloggar om: rekrytering, headhunting, linked in

Övergivet men inte bortglömt

Idag hittade jag via LuddKOM till en webbplats där en man som heter Jan Jörnmark visar upp foton han tagit på övergivna platser. Bilderna är faschinerande. Ödsligheten, minnen av en svunnen tid, något som stannat i historien.

Han har bland annat fotat min gamla arbetsplats Gransäter i Trollhättan (ett av korten ser ni här intill , några år efter att jag flyttade från stan och slutat jobba där gick det i KK och blev stående tomt i många år. Vilka minnen som ploppade upp av att se bilderna. På Gransäter dansade jag hela nätterna väldigt ofta och det var tyvärr även där jag fick min rököverkänslighet. Mer bilder från Gransäter finns hos TT-ELA.

Jan har skrivit intressanta texter till bilderna, om platsens historia, vad var orsaken till att det gick som det gick. Ta en titt in och förundras över tomma fabriker, övergivna sommarland, en gammal formel-1 bana mm.

Skall köpa hans bok när den kommer ut.

Kan tänka mig att webbplatsen är en inspiration för urban explorers, en hobby som känns lockande men jag kommer nog aldrig få tummen ur att satsa på det. Så jag nöjer mig med att kika på andras upptäkter.

Andra bloggar om: Jan Jörnmark, urban explorer, övergivna platser

Grannar är bra att ha

I förrgår for jag hem från England efter ett kundbesök. Resan dit blev inte specielt kul, förseningar och en landning i extrem vind som fick hjärtat att sätta sig i halsgropen. Hemresan blev desto bättre. Det visade sig att min chefs granne var kabinchef så vi fick ett litet "Ursäkta men det måste blivit något fel med er seating, ni skall sitta på rad 3" . Och vips satt vi i förstaklass istället för i ekonomiklass. Så det blev varm middag, godsaker och allt annat som hör till första klass istället plus lite extra grannservice :-)

Det brukar gnällas på flygplansmat men jag fick en lax som var jättegod.

Så som sagt grannar är bra att ha :-) Så ett stort tack till grannen Mats och så hoppas jag att du får en underbar semester i Thailand dit du var påväg.


Andra bloggar om: flygresa, förstaklass, grannar

Årets sportbilder

Sports Illustrated har lagt upp sina mest intressanta bilder från 2006. Den här som är tagen under en slädtävling i södra Tyskland var ju bara för skön. Ni måste klicka på bilden för att se den i original, den är så mycket bättre stor.

Se upp i backen! Annars får du en tant i nacken!


Bild från: SI.com - Photo Gallery - The Year's Most Interesting Pictures

Den här var oxå kul.

Jag kunde inte bestämma mig för om jag skulle bli vollybollspelare eller gymnast
Spelar man Sepak Takraw behöver man inte bestämma sig.
Bild från: SI.com - Photo Gallery - The Year's Most Interesting Pictures

Andra bloggar om: Sports illustrated, bilder, sport, sportbilder, slädåkning, sepak takraw

Dag 1

Idag var första dagen på det nya året. Jag tänkte försöka mig på att snabbsummera mitt 2006.

2006 blev året då jag

• har bloggat ett år och ibland undrar varför, borde kanske skriva dagbok hemma i min kammare istället. Men så plötsligt händer det, man får en kommentar, någon länkar till det man skrivit och diskussion uppstår. Då är det kul igen.
  
• fick en m600i och vips så var mina inlärda SMS-kunskaper inget värda. Med ett qwerty-tangentbord var det ju bara att lära om.
• bytte tjänst på jobbet och numer är tekniskt säljstöd eller pre-sales engineer som det så fint heter på de andras visitkort (jag har ingen titel på mina).
• förlorande min farmor, tänk att man kan sakna någon man knappt träffat de senaste 20 åren så mycket.
• inte träffade min mamma, syster, mormor på hela året. Pappa var däremot på besök lite då och då som vanligt, men pga hjärtoperationen mer sällan än året innan.
  
• slarvade med motionen andra halvan av året, skada i foten, dåliga blodvärden och resor i jobbet gjorde sitt.
• gick upp några (2,5) av de trivselkilon jag tappade och återfick mina bröst. De kilona skall bort igen, för några av dem verkar ha hamnat på höfterna oxå vilket ogillas skarpt.
  
• äntligen fick en bättre utredning av min anemi, skönt även om de inte verkade hitta något den här gången heller :-(
• insåg att banden till en vän var klippta och troligtvis aldrig knyts ihop igen. Saknad är ett för milt ord men jag hittar inget starkare heller.
  
• kunde fira med Henrik att han har en tillsvidareanställning han oxå. Vilken skillnad det är att ha två fasta inkomster.
• köpte en ny bil. Min lilla Corrolla är en trevlig bil så jag ångrar inte köpet.

För att hålla lite ordning på mig själv:
Vikt 60,6 kg
Mat: 1241 kcal (för lite), skall äta 1413 kcal enligt VK.
Motion: ingen (nystart på motion börjar i morgon med bodycombat).

Gjorde ett armband

Ibland kommer jag ifrån och kan sätta mig med pärlorna och då och då händer det att jag slutför något oxå :-)

Häromdagen blev det ett armband i diagonal brick med 4 mm kuber. Hittade inte mina silverlås så det fick bli ett silverpläterat lås istället. Tyvärr så hamnade jag i pärltrans och råkade göra några varv för mycket så armbandet är för stort på mig. Klicka på bilden för en bättre bild. Bloggers förmiskning sabbar alltid bilderna.



Andra bloggar om: hantverk, armband, pärlor

Nyklippt kille eller två, tre rockenroll

Klicka på bilderna för en bättre bild. Bloggers förmiskning sabbar alltid bilderna.

Idag insåg jag att Vincents hår har fått växa sig alldeles för långt. Han såg ut som en övervintrad Beatlesmedlem :-)


Så det fick bli en omgång med trimmern. Två, tre rockenroll, ljöd det i hallen och sen rockades det loss på Hermans gitarr.


Men fastän han nu anser sig vara en cool rockerkille (hur man nu är det i pyjamas ;-) )

så går det bra att mysa lite med brorsan.


Andra bloggar om: Klippning, barn, rocker

Den ädle riddaren Herman

Klicka på bilden för en bättre bild. Bloggers förmiskning sabbar alltid bilderna.

Herman fick en riddarpyjamas i julklapp av min mor. Den har en cape man kan knäppa fast med tryckknappar vid axlarna. Smart så man kan ta av den vid läggdax.

Här visar Herman stolt upp sin nya pyjamas.

Andra bloggar om: Barn, riddare, pyjamas

Vilket svar trodde de att de skulle få?

Norrbottenskuriren har utsett årets norrbottning 2006 det skedde genom omröstning på webben, antar att man även kunde skicka in en talong från tidningen. Markus Fagervall vann.

I lördags hade Kuriren Dagens Fråga där de undrade om det var rätt person som vann. Trodde de att svaret skulle bli något annat än ja? Om man låter samma personer utvärdera en omröstning som har deltagit i omröstningen torde väl svaret vara ganska givet eller?

Andra bloggar om: Markus Fagervall, Norrbottenskuriren, årets norrbottning, omröstning