De sluta cirklarnas kväll

Igår åkte jag till Luleå för att gå på Di:s Gasellträff “Ligga steget före” som hade temat ”Globala utmaningar” och ”Verktyg för att växa”. En möjlighet att få lyssna på inspirerande företagare/entreprenörer och sen mingla. Jag såg fram emot mingeldelen, visste att det skulle finnas rätt gott om “bra att ha”-kontakter där både bland föreläsarna och besökarna.

Moderator var Klas Granström, nyhetschef på Dagens industri.

Spansk vd tar över Gestamp Hardtech

Först ut var nytillträdda VD:n José Antonio Nuñez (som var så mycket yngre än jag hade förväntat mig) på Gestamp Hardtech från Spanien tillsammans med företagets marknadschef Markel Jonsson. Gestamp drabbades hårt av finanskrisen men ser nu en vändning och de är ledande inom sitt område. Dock har deras patent löpt ut så nu kan konkurrenterna göra samma sak. Men de har en stor fördel i Luleå gentemot resten av Gestampkoncernen och konkurrenterna, de har allt från forskning, till verktygsframställan, produktion och marknadsföring. Skall bli spännande att se ur det går för dem.

Så gör gasellföretagen för att ligga steget före

Nästa talare var Andreas Nilses Gasellredaktör på Dagens industri. han pratade om vad som gör att Gasellföretagen ligger ett steg före, vad gör dem till Gasellföretag.

Först beskrev han vad som gör ett företag till ett Gasellföretag:

• en omsättning som överstiger 10 Mkr
• minst tio anställda
• offentliggjort minst fyra årsredovisningar
• minst fördubblat sin omsättning, om man jämför det första och det senaste räkenskapsåret
• ökat sin omsättning varje år de senaste tre åren
• ett samlat rörelseresultat för de fyra räkenskapsåren som är positivt
• i allt väsentligt vuxit organiskt, inte genom förvärv eller fusioner
• sunda finanser

Av Sveriges ca 400 000 aktiebolag är det ca 700 som blir gasellföretag varje år. Så det är inte helt lätt att kvala in på listan.

Andreas Nilses presenterade den undesrsökning de gjort bland gasellföretagen där de själva fått ranka sig inom en rad områden och några som stack ut var att de i hade låg tävlingsinriktad mentalitet och de prioriterade tillväxt före kortsiktig lönsamhet.

Vill du veta mer om gasellföretagen från 2010 finns en sammanställning här.

Lär dig tolka prognoser

Sen var det dags för Magnus Alvesson från Swedbank att prata om hur man skall tolka ekonomiska prognoser. Han hade valt att kika på Kina. Men jag tappade fokus efter bara några minuter mest för att den inhyrda fotografen stod i vägen så jag inte kunde se den presentation som han hade och pratade om (grafer). Det enda jag skrev upp var “Kinas framtid kan sammanfattas som paranoid optimism”. Han pratade bland annat om att Kina presenterar sina BNP-siffror bara några dagar efter ett kvartalsslut medan ex Sverige behöver 1-1,5 månader på sig. Man kan inte lita på de kinesiska sifforna men genom att titta på exporten och de siffor Kina ger kring den och jämföra med de importerande ländernas siffror får man lite koll.

Drive towards zero – Volvos vision

Peter Algurén, produktchef på Volvo personbilar i Sverige var en glad Göteborgare med en entusiasm över sitt jobb som smittade av sig. Han pratade om hur de gör för att ligga i framkant.

• Stark företagskultur, alla fokuserar på samma saker utan att det kommer uppifrån. Exempel är
  • Säkerhet, nu är bilarna så säkra att det är dags att fokusera på hur man skyddar människorna utanför bilarna.
  • Miljö, hur skall vi köra bil men utan att belasta miljön, pluginhybriden är ett sätt.
  • Kreativitet, alla har möjlighet att lämna idéer och de verkar för högt i tak.
• Försvar fördelar, håll fast vid en idé som är ex. patenterad men kanske lite sämre än att hoppa på något som alla kan kopiera. Det lönar sig i slutändan.
• Kopiera naturen, just nu studerar de gräshoppor  för att se hur de gör när de flyger i svärm och lyckas undvika att krocka med varandra.
• Först med framtiden, titta på en tänkt tidslinje, hur utvecklas saker och försök att hitta nästnästa sak och skippa nästa. Exempelvis skippade Volvo at göra en egen “Prius” det var redan gjort, de valde att inte hoppa på tåget utan gick istället på att utveckla pluginhybriden som nu blev en succé på bilmässan i Genevé.
• Exprementera och gör det gärna publikt, experimentet tillsammans med Vattenfall krig One tonne life ger betydligt mer i PR än vad investeringen är. De har även gig-sessions då kopplar de ihop 7000 ingenjörer över hela världen via olika sammanrbetsplattformar som modereras/övervakas och låter dem brainstorma, det kommer flera 100 bra idéer och av dem är ca 5 st riktigt bra idéer som är i absolutaa framkanten. en bra ide plus en annan bra idé kan bli något helt otroligt som Peter uttryckte det.

Volvos visioon Drive towards zero handlar om att om man tar en fiktiv stad 2020 där alla kör senaste Volvomodellen så skall inte en enda människa skadas i trafiken där en bil är inblandad.

Gasell sex gånger – hur gick det till

Nästa person på scen var Lennart Häggroth på LTH Traktor som blivit gasellföretag i 6 år.  Han intervjuades av Klas Granström, Di. Inte helt lätt uppgift för Lennart Häggroth är nog ett av de där exemplen som gör att man tror att alla norrlänningar bara säger “tjooo” på inandning.

Men det vi fick veta var att man jobbar hårt för att bli framgångsrikt, man kan leva på att leverera till gruvan men att man även blir beroende av en kund. Men i Kiruna verkar det inte finnas någon större risk för att den kunden försvinner. Man jobbar påLTH Traktor med en nolltolerans mot felleveranser till kund, skall det fraktas malm skall det bara finnas malm i lasten och inga rester från annat man levererat tidigare. Detta är något man verkar lyckas med bra.

Moderatorn frågade “Hur lyckas man bli Gasell sex gånger?” och Lennars Höggroth tittar lite skeptiskt på honom och svarar “Man bara jobbar”. Och så skall det väl egentligen vara, det skall inte behöva kännas som en kamp att nå vissa mål, det skall finnas rutiner, mål och planer som rullar på så alla kan koncentrera sig på jobbet.

Lösningar för ett klimatsmart liv

Lars Ejeklint, energiexpert på Vattenfall berättade mer om One tonne life-projektet men börjar med att locka alla till skratt genom att dra fram en gurka från kavajen och uppmana oss att låta bli att äta något som inte ger oss något som helst näringsämne under vintern (fraktad eller odlad med hjälp av värme/konstgjort ljus). One tonne life-projektet skall en familj skall gå från strax över 7 ton utsläpp till 1 ton men det är inte så lätt trots att de fått hjälp med hus (A-Hus) och bil (från Volvo) svårast är att ändra kosten. Läs gärna familjens blogg på projektets webbplats de har tips på hur man blir klimatsmartare.

Hur kan innovation ge tillväxt?

Efter en välbehövlig paus och bensträckare blev det dags för en kort paneldebatt om hur innovation kan ge ökad tillväxt. I panelen satt (rättare sagt stod) Mats-Johan Rostmark, vd Frigeo.se, Karl Petersen, kommunalråd i Luleå, Folke Spegel, ordförande i Almi Företagspartner Nord och  Kimmo Yliniemi, vd på Kyab. Idag finns det gott om innovationer men innovatörerna är dåliga på att kommersialisera dem, varför. En av förklaringarna kan vara att det är svårt att få finansiering, Almi har ett innivationslån men många vet inte om det. Kimmo Yliniemi och Mats-Johan Rostmark pratade båda två om att det gäller att hitta första kunden vilket är svårt då även de helst av allt vill ha referenser. Båda företagen hade tur med att hitta kommunen respektive försvaret som var villiga satt satsa.  Men ingen av dem tycker jag svarade på panelens frågeställning.

Riskkapital och ägarförändringar

Pär Ekegren corporate finance-chef på Grant Thornton pratade om riskkapital och ägarförändringar och tog oss igenom vad man behöver tänka på om man vill ta in riskkapital och ändra sin ägarbild. Att förbereda sitt företag för riskkapital är både en fråga om att ha ordning i sina papper och en mental förberedelse, plötsligt kommer man ha att göra med nya människor som vill lägga sig i hur företaget sköts. Det är viktigt när man går in i processen att leta riskkapital att man har målbilden klar för sig, vad vill man med företaget.

Det gäller också att inte frisera företaget allt för hårt, det kommer fram förr eller senare under processen. Dessutom om företaget ser för bra ut så minskar risken för att få kapital. Ett problem idag är att det finns för få riktiga riskkapitalbolag beredda att satsa idag. Det saknas också ett mellanskikt av riskkapitalbolag steget mellan innovation till produktläge är långt och det är svårt att få kapital där i mitten. En riskkapitalprocess tar ca 4-6 månader och är omfattande, företaget bör därför vara berett att spendera mycket tid med att ta fram allt som behövs för processen och mycket kan man förbereda.

Det smarta företaget – vägen till tillväxt

Olof Thedéen som är försäljningschef på Telia pratade om smartare företag som vägen till tillväxt. De har tillsammans med Cisco beställt en undersökning från TS SIFO där de tittar på hur svenska företag och myndigheter nyttjar moderna kommunikationsverktyg. Undersökningen bygger på 5 olika ben och man har tagit fram något man kallar Smarta Företag Index där undersökta företag/myndigheter idag når upp till 38 (rött i bilden) men målet är att de inom 5 år skall ha värdet 70 (blått i bilden).

Definition av Smarta Företag
Telia och Cisco Systems definition av ett Smart Företag:
• erbjuder ett mobilt arbetssätt för dem som behöver det
• erbjuder sina medarbetare fullgoda alternativ till fysiska möten
• servar kunder när kunderna har tid
• kan bjuda in kunder och partner till relevanta interna system(resurser)
• använder dynamik och verktyg från sociala medier för att skapa en transparent dialog med kunder, partner och medarbetare

Som man kan se har de nått längst när det kommer till Kundservice och en hel del även på mobilt arbetssätt. Men de är svaga på att nyttja sociala medier för sin kommunikation och likaså att dela information på ett smart sätt med sina kunder och partner. Virtuella möten är ett annat område som kan utvecklas. Några intressanta siffror är Studien visar på ett flertal förbättringsområden: till exempel kan endast 20 procent av företagen använda videomöten med sina kunder, hälften kan inte sköta jobbmejl i mobilen och bara 17 procent använder sociala medier.

Källa: Telia 

Undersökningen visar att företagen/myndigheterna i stor utsträckning vill bli bättre inom dessa områden de tror att ökad mobilitet ökad mobilitet leder till ökad motivation, nöjdare kunder och ökad lönsamhet. Det sägs att om man har exempelvis mailen i mobilen kan man spara 15 minuters arbetstid på varje person och dag. Ändå är det bara 45 procent (29 procent i offentlig sektor) som sägs nyttja mobila lösningar idag.

31 procent av företagen använder sig aktivt av virtuella möten och trots att miljövinsterna med virtuella möten är stora saknas riktlinjer och policies i merparten av företagen.

Kundservice är det område som de kommit längst inom men inte via att nyttja moderna ICT-lösningar. Kunden får service på det sätt och vid den tid som passar dem men det finns områden att förbättra. Endast 7 procent uppger att kunderna kan få svar på enkla frågor via chatbot dygnet runt, 8 procent kan dela video med kunder.

Endast 19 procent kan dela filer med kunder och partners på ett säkert sätt.

Sociala medier blir en utmaning bara 17 procent nyttjar det idag för att skapa dialog med kunder och partners men det är lika få som tror att sociala medier är rätt verktyg för att öka lönsamheten eller skapa nöjdare kunder. 

Han avslutade med att berätta att de valt en miljövänligare give-away, vi skulle alla få ett SMS med en kupong för att hämta ut en gratis glass. Ett sätt att nyttja gammal teknik på ett bra sätt.

En tanke som slog mig väl där är att ett sådant här event borde väl ta en #-tagg för att uppmuntra alla kostymnissar att anamma den möjligheten att dela med sig.

Hans hotell har världens största bastu

Näste man upp på scen var Jean-paul Pozzi, vd på Cape East. Han höll en inspirerande session som handlar om att hitta det unika för en plats, att våga tro på helt galna idéer och våga skrota idéer för att hitta något bättre. Vi fick följa dialog med bland annat arkitekten bakom bastun som tyckte de var totalt skogstokiga men som sedan ändrade sig. Hur bygger man och underhåller något som skall överträffa besökarnas förväntningar och hur skall man tänka när man måste justera budgeten uppåt var andra saker han pratade om. Det går inte att luta sig tillbaka och tänka att nu är kunderna nöjda, vi når våra mål och ta det lugnt. Nä man måste då sätta nya mål. Sen så fick vi en inblick i Roger Akelius galna idé om ett roterande gränsägg. Jag måste säga att jag är imponerad av det Cape East har byggt upp och bilderna från stället fick mig att vilja åka till Haparanda bums. Var lite avundsjuk på kvinnan som vann ett pris, en helg på SPA.

Hur mjuka värden skapar framgång

Ulf Nilsson vd på DHL Global Forwarding pratade om DHLs mjuka värden hur de står på en grund av nöjda medarbetare, nöjda kunder och nöjda investerare för att nå framgång. Men till detta lägger de även sitt Go-arbete med Go Green, Go Help och Go Teach där de jobbar med miljöfrågor, transporter för katastrofer mm samt utbildning. Tyvärr nämndes dessa bara i förbifarten så jag fick inte veta så mycket. Det är ju inte direkt något unikt i att nöjda medarbetare ger nöjda kunder som ger nöjda investerare och han undvek väldigt tydligt att säga några siffror utan bara att de kontinuerligt jobbar på att bli bättre och att de har ett extremt fokus på sina medarbetare. Med tanke på att DHL ofta får ta rätt mycket stryk så hade det ju varit intressant att se deras syn på saken. Skall man inspirera så måste man våga vara transparent.Nu lät det som DHL var ett toppenföretag för alla men den bilden förmedlas inte lika mycket i andra kanaler av utomstående människor men å andra sidan hör man ju inte talas om alla paket som faktiskt kommer fram.

Gasellföretag med egna kläder

Eva Askulv vice VD på Klättermusen är en riktigt inspirerande person med mycket vettigt att säga. Hon gav en kort historia till hur de växte fram från enmansföretag (hennes man designade kläder till sig själv, till kompisar och kompisars kompisar) till nu ca 25 personer. En expansion har sina fördelar men ger också upphov till oväntade problemställningar som exempel tog Eva Askulv deras kaffemaskin, den lever om som fan och tar lång tid på sig att fixa en kopp kaffe men det gjorde inget när de var några få på kontoret. Idag hinner de inte fika ihop och det är ett konstant buller. En annan sak som grep tag i mig var när hon berättade att 5 av deras 6 återförsäljare i japan finns inte mer, de sveptes bort i tsunamin, hon räknar man med sådana risker som företagare?

Hon pratade mycket om deras ecotänk och hur viktigt det är att dela med sig av det man kommer på som kan spara miljön. Upptäcker man ett bra sätt att återvinna material måste man berätta för konkurrenterna annars vore det miljöhyckleri säger hon. De har även tagit fram ett eco-index som säger hur “snäll” en produkt är för miljön så att kunderna enkelt skall kunna jämföra deras produkter för att göra ett miljömedvetet val. Företaget skänker även 1 % av omsättningen till olika miljöprojekt och de har precis som många andra outdoorföretag infört pant på sina produkter.

Eva Askekul pratade mycket om att det är viktigt med öppenhet och ärlighet mot kunderna, hon nämnde som exempel att vissa återvunna material är sämre än “originalet” och att man måste upplysa kunden om det. En jacka kan inte vara bäst på allt, vatten ut, inget vatten in, lätt, slitstark osv. Produktbeskrivningarna skall vara sådana att de beskriver för- och nackdelar med produkten. Hon pratade också om vikten att inte ligga för långt fram. Hon berättade att hennes man som designar grejerna många gånger har tagit fram produkter och alla har sagt wow vilken grej skitsmart men sen köpt en konkurrents grej som varit enklare och billigare. Något år senare när Klättermusen gett upp produkten har konkurrenterna börjat tillverka den och sålt den som smör i solsken. Inte så kul att ha varit lite för tidigt ute. Outdoorsektorn är en växande industri men det finns mycket hård konkurrens från de stora företagen så ett litet som Klättermusen får jobba mycket med kundrelationer och många av deras kunder är väldigt lojala.

Hon avslutade med de tänkvärda orden, man skal bara köpa en ny jacka om man faktiskt behöver en ny jacka.

Moderatorn frågade henne om deras priser, man kan hitta jackor som kostar uppemot 10000 i deras sortiment vänder de sig bara till rika knösusar? Eva Askekul menade att nä de gör de inte en jacka skall ju trots allt hålla under många många år och slår man ut det över tiden blir det inte så dyrt. Det är många i yrkeslivet som köper deras kläder guider och samer bland annat och de tycker man får mycket för pengarna, genomtänkta produkter med hög kvalitet.

Mingel, buffé och dryck

Mat & prat var nästa punkt på agendan. Tur var väl det för man var lite stel i kroppen av allt stillasittande och det fanns många tankar som for i huvudet efter intressanta sessioner.

Men buffén var definitivt ingen buffé i min värld, det stod uppdukade tallrikar med lite för tjockt skuren sashimi med en sås som fått en torr hinna, en klick vitlökig pesto, en bit mozzarella en halv körsbärstomat, 10 vissna ruccolablad och 3 små tunnbrödrullar med renkött på tallriken. Allt var rumstempererat och smakade inte speciellt gott. När jag hade fått min tallrik och det obligatoriska mineralvattnet försökte jag hitta en plats att stå och äta på. Det fanns ett tiotal ståbord men vid alla stod kostymklädda män tätt tätt ihop utan att egentligen vara för många vid borden. På golvet stod små klungor med män och en och annan kvinna som redan kände männen. Tillslut hittade jag ett bord som lämnat en öppning, de hade ställt sig som en halvcirkel vid bordet, ett bord med bankkvinnor och en från Adecco. Frågade om det var ok att jag ställde mig där och det var inga problem jag var så välkommen så till tjejbordet som sen fylldes på med en person till.

Vi var nästan alla besvikna på den vissna maten. Ämnet vid bordet när jag kom var könsfördelningen på scen. Alla tyckte att Eva hade varit en bra avslutning på detta gubbvälde som eftermiddagen i övrigt varit. Jag snabbräknade på programmet 16 män och 1 kvinna. Di borde ta ett snack med Rättviseförmedlingen det måste väl finnas några fler kvinnor som kan tala om tillväxt och framgångsrikt företagande? Gärna någon från Norrbotten. Eller har de tillfrågat en drös kvinnor men alla tackat nej?

Jag brukar utan problem umgås med män, van att föra mig i kretsar där nästa alla andra är män men här kände jag mig bara helt fel. De andra kvinnorna sa efter att de ätit upp att nä det är väl lika bra att åka hem till barnen nu här blir det inte så mycket mer än så här.

Jag valde att stanna kvar en liten stund till men det kändes rätt hopplöst, nog aldrig sett så många kostymklädda ryggar i hela mitt liv. Tätt tätt i små cirklar, mycket ryggdunk och handskakande alla kände alla, de tillhörde väl samma loge. Jäkligt trist, va är det som får dem att sluta sig i sin lilla bubbla, bara prata med dem de redan känner? Skulle det vara så farligt att tala med någon annan? Alla var där för att lära sig göra bättre affärer, nå tillväxt borde man inte då ta tillfället i akt och vidga sina vyer, kanske finns det andra som kan hjälpa en med smartare affärer eller andra att göra affärer med?

Det fanns en hel del på golvet som jag kände att de hade jag velat prata med, gjorde små attackförsök men att tränga sig in mellan män som står och bröstar upp sig för varandra övergick min förmåga trots Ypsilons mingelskola.

Så jag tog mitt pick och pack och en goodiebag och gav mig ut i kvällen, tog en tur till Roasters där jag satte mig och åt en rejäl macka för att få något i magen medan jag läste Di Dimension om hur svårt det är att få riskkapital idag.

Summa summarum bra talare, de flesta av dem, lite trist att det var sådant gubbvälde och jag kom därifrån med en drös tankar som jag skall försöka sortera upp i mitt jobb som säljare.

Så här sammanfattar Di själva eftermiddagen.

Aftonbladet varför vill ni veta kön?

Läste artikeln om Storms föräldrar som valt att inte berätta könet på barnet.

Ramlade in i kommentarstråden och blev förvånad när alla som skrivit glatt talade om vilket kön de har. Men insåg sen att det kanske var en del av registreringsförfarandet.

Kollade upp saken och jo de kräver att man svarar på vilket kön man har, även ålder. Varför? Och varför måste mitt kön synas när jag kommenterar en artikel? Blir extra konstigt när artikeln handlar om att vi uppfattas olika/blir bemötta på olika sätt beroende på kön.

Skulle vara intressant att få höra hur Aftonbladet resonerar. Ni har ju svarat mig förr kring mina funderingar.

Lite nervös

31 maj skall jag stå på scen i Kulturens Hus i Luleå och prata mobilitet på Webbdagarna. Det är ett ämne jag jobbar med dagligen så den biten känns rätt trygg men det var längesedan jag stod på en scen så fjärilar i magen är väl helt naturligt. Sitter just nu och filar på min presentation.

Skall du också gå?

Jag har hittat vad ödehusets fastighet heter

Använde Boden kommuns webbgistjänst och letade mig fram till Korpdal. Kartan ritade ut området åt mig och jag förstår nu bättre varför huset står öde. Eller rättare sagt det är nog så att man valt att lämna huset till sitt öde men velat behålla skogen som inkomst. Området var rätt så stort. Så jag kan nog glömma att köpa fastigheten, det skulle vara om jag kunde få köpa en avstyckad bit i så fall. Gärna där det står Forsviken eller rakt nedanför husen. Men för det krävs ju att jag luskar vidare och hittar vem som äger den. Men det är ju betydligt lättare med en beteckning (Korpdal 1:3>1) tillgänglig.

Karta från Bodens Kommun/Metria (min markering)

1,5 mil är hur långt som helst eller?

Det ringde en man i går morse och ville ge mig info om en tomt de hade till salu (jag hade mailat och bett om info). Vi pratade på en stund och jag avslutade med att jag skulle cykla dit och titta. Han utropade förskräckt "Alltså det är 1,5 mil dit". Jag blev aningen paff 1,5 mil (eller 3 mil då för jag skall hem igen) är ju nada på cykel. Det är en lagom kvällstur.

Är det mina distansbegrepp som är helt sabbade eller är det andra människor som är väldigt lata?

Nu ligger jag på sängen och slappar och väntar på att han som hyrt Gruvbergsstugan i helgen skall höra av sig så att jag kan hämta nyckeln. Sen blir det cykling tror jag. Om nu inte himlen gör som igår och öppnar sina stora vattenkranar. Tog de här fotona när jag for till Arvidsträsk igår, skulle inte vilja hamna i sådant regn när jag cyklar, hände en gång i fjol det var inte kul alls.

Det fina vädret slutade i Älvsbyn:

Ut ur Älvsbyn mot ljuset där borta:

Tog mig en tur till en ny stuga för en titt

Lämnade av Vincent på Bodens Arena, han skulle vara bollkalle på BBK:s hemmamatch mot BK Forward. Sen fick jag för mig att åka till Arvidsträsk i Älvsbyn och kika på en stuga som är till salu där. Stugan kändes egentligen lite för stor för mig. även om den bara är 3x5 meter så var det nog höjden som gjorde att den kändes så stor. Men omgivningen gillade jag väldigt mycket.

Stugan ligger på en skogstomt men omgiven av 2 bilvägar utan att det störde, när jag klev ur bilen kvittrade fåglar överallt. Man ser vatten från ena sidan av tomten och det finns en liten grillplats bakom huset. Jag blev helt enkelt lite småkär. Huset är i behov av kärlek, en del av panelen var rätt skadad av fukt och fönster behöver kittas om och målas. Jag vill egentligen inte ha ett ställe som behöver fixas till nu. Men samtidigt så fanns den där känslan av att vara hemma. Jag satt där på den fuktiga yttertrappan (det hade regnat innan jag kom dit), blundande, drog in doften av blöt skog, lyssnade på fåglarna och kände lugnet sprida sig i kroppen.

Jag tittade mig omkring och undersökte bland annat den lilla trasiga kåtan på tomten. I den låg ryssjor och det hängde fiskenät från taket. Näten var så vackra, var tvungen att fota dem. Vilket hantverk att knyta dem. Kom att tänka på min gammelmorfar Herman, har något svagt minne av en sommar i Fågelviken när jag var jätteliten, Herman satt och lagade nät.

Det är 63 km hemifrån till fastigheten. Vägen dit var mestadels bra men sista biten var riktigt dålig, känns som det skulle vara aningen jobbig att cykla på.  Efter att jag gått runt, fotat och insupit miljön satte jag mig i bilen och åkte den korta kilometern in till själva byn Arvidsträsk. Där har ni ett drömställe jösses vilken fin liten by med massor med vatten. Det låg ett hus ute på en kobbe i sjön, tänkte det där måste ju vara den perfekta platsen att ha en stuga på. Kollade sedan på Booli och om jag inte placerade kobben helt fel hade de som nu äger huset tur, de köpte stället för endast 40000 kr. Fusk! Men å andra sidan om en stuga på en idyllisk ö gick för det priset kanske jag inte behöver ge så så mycket för en stuga nästan i en vägkorsning.

Sunda förnuftet säger att jag skall strunta i den här stugan, det är för mycket jobb för mig just nu men känslodelen av mig säger lägg ett bud. Får du den så får du den. Låt det ta den tid det tar att fixa till, du kan alltid riva och bygga nytt. Vägen går dessutom precis bredvid så det är inga problem att få dit en ny stuga. Så nu velar jag fram och tillbaka, lägga ett bud och chansa att jag kan få det riktigt billigt eller fortsätta leta.

Jag är jättetacksam för alla tips jag får via mail och kommentarer men skulle uppskatta om tipsen på något sätt uppfyllde mina krav på litet, billigt, avskilt. Jag är inte på jakt efter en villa till (och absolut inte inne i en by mend andra människor runtomkring), vill inte ha en gräsmatta till att ta hand om och det är inte ett krav att ens resten av familjen skall få plats. Jag upprepar från tidigare inlägg, jag letar efter ett ställe dit jag kan åka några timmar, kanske en helg, sova en natt ibland när livet känns lite tungt. Ett ställe att fly till för att koppla av. Jag vill heller inte ha flera hektar skog att ta hand om. Stugan skall vara ett ställe utan måsten, något som inte krånglar till mitt liv eller min deklaration.

Jag har lagt lite bilder i mitt flickralbum.


Created with Admarket's flickrSLiDR.

Tomt-/stugjakten går vidare

Jag vill ha något yttepyttelitet hur svårt skall det vara säger varenda människa jag träffar. Skogen är ju full av små stugor/kojor överallt. Jo det stämmer säkert men inte en endaste en verkar vara till salu.

Min annons på blocket har resulterat i ett samtal, en person som hade ett stor stuga med gigantisk tomt, till ett pris som varför högt för mig. Men det låg i alla fall inom den zon jag satt upp som önskvärd.

Idag ringde jag på en ny annons, en kvinna ville sälja en tomt i Lakaträsk och riktigt billigt dessutom. Har varit inne i byn en gång förut och den är yttepytteliten. En by där det känns som varannat hus är ett ödehus idag.

Jag fastnade för det där med avskilt och ringde och fick en vägbeskrivning. Enligt kvinnan skulle jag behöva ställa bilen vid ett pensionärsboende och gå en bit för det gick inte att köra fram till huset med bil. Det skulle finnas en stig.

Jag satte mig tillsammans med Herman i bilen och åkte iväg till Lakaträsk, vi tog vägen över Edefors så det var strax över 7 mil dit. Vi stannade där hon hade anvisat men jag hittade ingen stig in i skogen.

Tillslut frågade jag en man som var utanför pensionärboendet och han pekade på huset min bil stod framför. Jag hade alltså kört fram till tomtens infart. Men eftersom huset inte alls stod enskilt utan med hus på 3 sidor om sig fattade jag ju inte att det var det huset.

Jag kan hålla med om att huset som står där idag (gamla Salemkyrkan) är i dåligt skick. Hela farstun har ramlat av från huset. Det enda bra med huset (som jag redan på vägen dit funderat på hur man skulle kunna bli av med) var att det fanns 2 jättefina glaslampor där inne som jag faktiskt funderar på att ringa ägarinnan och fråga om jag får köpa.

På tomten bredvid till vänster om infarten såg det ut att ligga ett bebott hus likaså åt höger. Rakt bakom huset låg ett annat ödehus med bland annat en gammal trasig bil på tomten precis vid huset. Från huset kunde man även se pensionärsboendet snett över gatan. Ödehuset bakom med den aningen skräpiga gården skulle nog vara rätt störande, det första man vill göra är ju inte att behöva sätta upp ett plank.

Tomten jag tittade på såg ut att ha varit dumpningsplats för lite allt möjligt det låg bilbatterier, andra bildelar och en massa annat skräp där. Men Herman älskade den gamla brunnen på tomten.

Jag och Herman hade ändå en rätt trevligt stund tillsammans även om mina förhoppningar om att hittat tomten med stort T inte föll in. Medan vi for längst inlandsvägarna såg vi 10 ödehus, 7 renar, 2 älgar, 2 harar och 2 orrar. En helt vanlig biltur i inlandet.

Såg en sak som gjorde mig väldigt glad. Någon har köpt det ena ödehuset i Gransjö och börjat renoverat. Det är det stora fina huset värt.

När vi passerade kraftstationen i Ljuså sa Herman, mamma är det där en kyrka? Jag kan förstå hans tanke, det är en pampig vacker byggnad.

Tyvärr slutade inte min jakt idag utan den får fortsätta. Skam den som ger sig. En dag skall en tomt eller en tomt+stuga dyka upp som passar mig. Jag längtar så.

Lotthelvete

Vincent har börjat i fotboll, i BBK och från början fick vi info om att det inte skulle vara någon lottförsäljning utan bara att hjälpa till som bollkallar som sen verkar ha utökats till föräldrar sälja fika (om bakning ingår har jag inte listat ut ännu) på några matcher. Men senare kom info om att varje spelare måste sälja 15 lotter eller lösa ut sig för 200 kr.

Vi betalar en medlemsavgift på 200 och 1300 kr i spelaravgift. Spelaravgiften är åldersberoende från 600 till 1500. Jag vet inte ens om det är per år eller termin. Vet inte om de har någon offseasonträning heller. Måste fråga. Tycker faktiskt att det borde räcka för att täcka in kostnaderna för fotbollen. I priset ingår förvisso BBK-kläder (tröja, byxor och strumpor) men att inte kunna välja bort det är ju oxå underligt. Pengarna skall utöver det ovan täcka in planhyra, domarkostnader, anmälningsavgift serie, kansli, cupkostnader, reselostnader (de får åka buss om matchen är mer än 10 mil bort annars skall vi skjutsa, diplom mm, målvakttstränare/utbildning.

Sen är det det här med att barn inte får sälja lotter (i alla fall inte de från Svenska Spel eftersom barnen inte kan garantera att de inte säljer till någon under 18 år). Pratade med lagledaren idag som sa att det är vi föräldrar som skall sälja lotterna. Ta med till jobbet och så. Men jag är rätt säker på att de på mitt jobb i Luleå inte är så intresserade att sponsra en Bodenfotbollsklubb när de har egna ungar som spelar. Det säljs redan nu underkläder, ullkläder och korvar.

Vi har heller ingen släkt här uppe så att lura på farmor, farfar, mormor och morfar 3-4 lotter var går inte. Tror nog många löser det så annars. Sambon som var på infomötet fick känslan att de hade gjort stora materialinköp, ny dräkter till ledarna mm och nu ville ta ut alltihop på barnens avgift den här terminen istället för att dela upp det på några år. Det är inte så att alla bollar och dräkter kommer att behöva ersättas en gång om året. Det lät som om de ökat avgiften rätt mycket sen i fjol.

Vi har råd med avgiften men jag vet familjer vars barn vill spela men de har inte råd med 1500/barn och då dessutom belastas med lottförsäljning. Läste en artikel för ett tag sedan som tog upp att det inte ens är lagligt att kräva att familjerna skall sälja lotter. Det är inte förenligt med ideell verksamhet.Hur resonerar ni kring lottförsäljning och annan försäljning?

Promenad i solen

Tog mig en promenad på 2,6 mil i solen idag. Skönt att komma ut. Kul att se nya ställen.

Klicka på kartan för att komma till en där det går att zooma mm i

Tog lite bilder längst vägen, flest i ett ödehus jag stötte på. Se bilderna större i galleriets bildspel eller se bilderna i albumet.

Nej jag vill inte länka till er

Nej Joar jag vill inte länka till din webbplats horoskop.nu särskilt inte när du massmailar och skickar min mailadress till 49 andra vars bloggar du tydligen också följer med samma intresse som min. 

Suck!

Tydligen inte

Fick veta att Eurobonuspoäng bara gäller när SAS flyger egna flygplan (plus Blue1 och Widerøe). Codeshare räknas inte. Där ser man. Wikipedia har en hyfsat uppdaterad lista över SAS egna destinationer. Där kunde jag se under "Terminated destinations" Denmark – Billund. Så jag mindes inte helt fel, de har flugit dit själva förut.

Får man inte fara till Billund i Danmark med SAS på bonuspoäng?

Klickar glatt på “50 % poängrabatt på bonusresor” hos SAS under Mina sidor.

Fortsätter att läsa, ja men kolla det gäller ToR för valfri destination inom det område jag vill åka till. Klickar glatt vidare till att “Boka Bonusresa” för att kolla hur många i familjen som kan ta sig till Billund, Danmark för mina poäng på det datum vi önskar åka.

Men tji fick jag inte finns den flygplatsen med.

Dubbelkollar så jag inte missuppfattat något och skriver in Danmark istället och jo då dyker det upp Köpenhamn, Ålborg och Århus. Men inget Billund.

Aha SAS kanske inte flyger till Billund tänker jag då och går till vanliga bokningen föra att kolla, jo men visst kan jag välja Billund där.

De har alltså begränsat erbjudandet till specifika orter utan att skriva ett ord om det på vägen fram till bokningen. Eller är jag helt enkelt korkad och missar något?

Lagt ut en köpesannons på Blocket

Liten stuga/koja, max 20 mil från Boden

Jag drömmer om en liten stuga/koja (max 10-20 m2) gärna nära vatten men utan synliga grannar, mitt ute i skogen funkar oxå. Ett ställe att ta det lugnt på.

El/vatten är inget krav. Men finns inte vatten i närheten bör man kunna komma hyfsat nära med bil.

Gärna med kamin och möjlighet till vintervistelse.

Kan tänka mig att arrendera oxå om vi kan komma överens om ett bra avtal.

En lämplig tomt är oxå av intresse men man måste kunna komma åt med bil/lastbil för leverans av färdig stuga.

Avskildhet, lugn och ro är nyckelorden.

Vem vet kanske jag får napp, någon där ute är kanske sugen på att sälja sin lilla lilla stuga till mig för det rätta priset vem vet. Håll tummarna för mig.

Ni får hemskt gärna sprida länken http://www.blocket.se/vi/33790144.htm vidare.

Nästan lite läskigt. I morse ondgjorde jag mig över att man inte kunde färgkoda inlagda händelser i Googlekalendern. Nu på kvällen skriver @JohanHedberg detta på Twitter:

Tankeläsning och Googles totala kontroll av oss?

  Läs mer i Googles blogg.

Tittade på tomt

Det är ganska lätt att tro att den här tomten (se bild till vänster) ligger vid vattnet vid en första anblick men så är inte fallet.

Men den låg rätt mysigt till ändå men jag blir lite förvirrad av tomtkartan och hur det faktiskt såg ut på plats än mer förvirrande är texten i objektbeskrivningen.

I objektbeskrivningen kan man läsa:

Tomten planerades för byggnation i samband med bygglovsansökan och blev då utgrävd samt markisolerad samt påfylld med sand. Ägaren har också dragit fram el, elskåp vid gränsen mot vägen, samt lagt ut rör längre in som han använt för el när de varit där och jobbat.

Men när man tittar på bilderna i objektsbeskrivningen ser man inget av detta, man får uppfattningen att tomten är där som skylten står. Väl på plats är de "sandade" områdena 2 st och en bra bit in efter ett stråk av sly och där finns 2 st elskåp. Får liksom inte ihop det hela. Ser ut som 2 andra tomter som i så fall ligger väldigt nära. Om inte är det då den lilla, första sandplätten som är den tillfixade tomten, (den stora nämns ju i objektbeskrivningen i och med rörren) varför visas inte den i objektbeskrivningen i så fall? Får som sagt inte alls ihop verklighet med karta. Men kanske har de tänkt att lägga ett större hus vid den stora planen och ett mindre/garage/bastu vid den lilla. Fär tomten är ju över 1500 m2 vilket borde inkludera alla ytorna jag såg.

Jag får definitivt inte ihop det med mäklarens valda bild på objektsbeskrivningen. Det är som jag skulle fota grannens brygga som ligger vid kommunens mark och sätta den som bild till en eventuell försäljning av vårt hus. Man ser ju inte ens sjön från tomten.

Här ligger den knappt 3 mil hemifrån, helt perfekt. Cyklade därifrån idag på 1 timme och en kvart. Men ännu bättre hade det ju varit om det stått ett liiiiitet hus färdigt på tomten.

Mina egna bilder:

Stolpen med elskåpet som står precis vid vägen.

Från vägen rakt fram, mot tomten där skyltarna sitter. En massa torrt långt gräs och rätt mycket uppväxta småbuskar/början till sly.

In till vänster om man står vid ena tillsaluskylten. En massa bråte, gamla kastruller, delar från ett gammalt hus mm. Men en rätt mysig plats om jag skulle vilja köpa tomten och sätta upp ett litet litet hus. Skogsdungen döljer huset snett över på andra sidan vägen.

Till höger ligger en stor rishög.

Rakt fram en vägg av uppvuxen sly och där bakom anas sandmark.

Den närmaste sandiga ytan med ett eget elskåp. Lagom står för litet hus/garage/bastu.

Längre fram bakom slyn ligger vad som ser ut att vara ett nermonterat hus.

Den bakre sandytan har massor med rör och en brunn. Kan det vara rören som nämns i annonsen? Känns som om det skulle vara ett hus här. Samma?

Oj, YouTube analyserar innehållet i uppladdat material

Idag flyttade jag över några filmer från Google Videos till YouTube och efter en stund kom det ett mail:

Dear BeatriceBeaBeata,
Your video, Exiled Dance Crew Luleåkalaset 2008 - part 1, may have content that is owned or licensed by EMI Publishing.
No action is required on your part; however, if you are interested in learning how this affects your video, please visit the Content ID Matches section of your account for more information.
Sincerely,
- The YouTube Team

De kollar alltså musiken i uppladdat material och talar om för en att man ev bryter mot upphovsrätten. Nu får jag sådant där dåligt samvete, jag borde med andra ord kontakta upphovsrättsinnehavarna och be om ett skriftligt tillstånd men hur gör man det? Kanske lika bra att ta bort filmerna istället. Svårt att filma en dansuppvisning utan att få med musiken om den skall gå att förstå något av.

Fick samma sak om mina uppladdade JMJ-konsertfilmer men där har ju JMJ själv sagt att det är ok att man lägger ut hans verk på nätet. Men det är å andra sidan inte ett skriftligt tillstånd. Återstår att se om man får något raderat eller ett fett kravbrev på posten.

Kunde lika gärna ha varit hos oss

Just nu står en polisbil utanför grannarna. De har haft inbrott idag någon gång mellan 14-18. Kunde precis lika gärna kunna ha varit hos oss. Nu gäller det att ha lite extra uppmärksamhet i området.

Barnen åkte lite senare från skolan idag, var hemma vid 17 och verkar inte ha sett något tyvärr. Men tankarna maler ju tänk om det varit hos oss, tänk om barnen hade varit hemma.

Jag hoppas verkligen de får tag på de som gjort det.


- Skapat med BlogPress för iPhone.

Hello World!

Så här kan man också roa sig en torsdagsnatt.

Men var är skotten?

I Cyclemeter bjuder de just nu på en ny röst som läser upp tweets och hur långt/snabbt man rör sig. Blev lite besviken på utbudet. Var är skotten. Fan vad jag skulle trampa för att nå nästa uppläsning (inställd på var 5:e km just nu) om jag visste att jag skulle få höra skottska.

Förutom de i bilden fanns även tyska och franska men av de skulle jag inte förstå ett jota.


- Skapat med BlogPress för iPhone.

Nobelpriset nästa?

Såg en annons på Blocket för en byggsats på stuga. De som tagit fram den måste få Nobelpriset eller nåt. De har uppenbarligen uppfunnit någon form av kompressionsmetod för areor.

Den ser då inte ut att vara 50m2 när man tittar på den från utsidan.

Långcykling i sommar?

Har tänkt ta någon långcykling i sommar. Lutar åt Boden-Haparanda eller kanske Boden-Kukkolaforsen. I Happis kan man bo på Cape East och slappa ordentligt innan man vänder cykeln hemåt igen. Kukkola har oxå något sovställe.

Det är 15-18 mil att cykla enkel väg. För att ha lite koll köpte jag Sverigeledenkartan över Norra Sverige.

Hade gladeligen köpt bara en karta med leden utritad i stället för en hel turistkarta med en massa sevärdigheter. Nu har jag fått 2 tunga häften där jag eg bara är intresserad av 2 sidor och för det betalat 350 spänn. Ingen förmögenhet men irriterande att behöva få en massa man inte vill ha med. När jag skall ut kommer det nog bli att kopiera de 2 intressanta sidorna.

"Pay it forward"

Ibland rasar livet, ibland kommer man aldrig riktigt i kapp på egen hand. Man behöver hjälp. Har man tur finns det människor i ens närhet som hör, som vågar agera, som räcker ut en hand. För många år sedan var det jag och min familj som drabbades och vi blev hörsammade (jag skrev lite om det 2008). Idag försöker jag betala igen den skulden, inte till de som då hjälpte mig, de vet jag har det bra utan jag väljer att göra det till andra som liksom mig just då behöver det. "Pay it forward".

Just nu pågår en insamling som Andreas Ekström startade häromdagen, en kvinnlig bekant med en 4-årig son behöver hjälp och hon har tur. Hon råkar ha träffat på Andreas som är en otroligt varm, trevlig och hjälpsam person. Se bara på hur han valde att låta det stipendium han fick till sin Googlekoden leva vidare, han valde också att "pay it forward" när han fått hjälp. Målet för insamlingen var satt ganska blygsamt, jag tror inte Andreas vågade tro på den inverkan han faktiskt har i de sociala nätverken, det förtroende vi har för honom.

Läs även Sofia Mirjamsdotters text om insamlingen, jag förstår hennes tankar. Hade vi skänkt om kvinnan själv bett om hjälp, om någon annan än Andreas stått bakom? Jag tror det mycket beror på var man ber om hjälp eller var ens frustration läcker ut så att någon annan som inser att de faktiskt kan hjälpa ser det. I mitt fall var det föräldraNätet/allt för föräldrar som var min ventil, bad aldrig om hjälp men fick ändå. För ett kort tag sedan kom en vädjan via en kompis till mig, en nätbekant till henne hade hamnar i kläm och behövde akut kläder till barnet. Jag skrapade ihop det jag kunde hitta och köpte även några få nya saker, jag hade råd just nu att göra det. Det kändes bra, jag kunde få "betala framåt". Tackmailet som kom från kvinnan fick mig att inse vilken oerhörd skillnad man kan göra genom att bara leta fram några plagg och skicka dem söderut.

Kanske kan du hjälpa någon, kanske du behöver hjälp, våga fråga! Micke Kazarnowicz skriver otroligt bra om det här med att hjälpa lokalt.

Leende med med sorgtårar rinnande längst kinderna av en text

Läser en så sorglig text, Kristian Gidlunds ord om hur han fick veta att han lider av cancer. Jag känner igen varenda ord i början, arbetsnarkomani, att jobba för att fylla ett hål. Att plötsligt bli som otroligt trött, att tro att det har med livssituationen att göra, att kroppen tillslut protesterar vilt. Sen gå till doktorn som säger att du blöder någonstans, dina blodvärden är katastrofala. Men där slutar tack och lov likheten mellan mig och Kristian. Jag har undersökts på längden och på tvären, man har misstänkt allt från leukemi till tarmcancer men aldrig hittat något, inte ett jota. Jag har många gånger skrivit om frustrationen att inte få en diagnos, att jag nästan hellre tagit en allvarlig sjukdom bara för att få veta vad som är fel på mig, att hitta något att kämpa mot.

Men när jag läser Kristians text slår det mig hur lyckligt lottad jag är. Min anemi beror på något okänt som i alla fall inte är cancer. Jag har inte ett dödshot hängande över mig, jag får vård i form av mediciner när jag behöver och dessutom inom högkostnadsskyddet vilket gör att jag som mest betalar 1800 per år för mina sprutor (som kostar mångt mycket mer än så).

Jag läser Kristians text och känner hur jag ler för min egen skull, samtidigt som om tårarna rinner ner för kinderna av det som han står inför, ett slag mot cancer, en fight som han beskriver med sådana ord att det inte går att lämna sidan oberörd.

My head is on fire

Foto: Henrik Bylund