Dag 4 - Jag och modet är inte överens

Som länge trots att väckarklockan ringde kl 9, stängde sonika av och somnade om. Åt frukost kl 11 istället. När jag dukade fram såg jag att det var fina moln på himlen ute, öppnade fönstret och ställe ut kameran med ett av mina nya filter på (ND4) mest för att testa om jag kunde få lite rörelse i molnet med taggarna då). Möttes av iskyla, tydligen -20 ute idag. Brr..

När jag sedan tog in bilden i datorn upptäckte jag att den har ett konstigt grönstick. Undra om det kommer från filtret eller vad. Borde tagit en utan oxå för att jämföra. Någon med någon bra förklaring? Det syns även i RAW-filen så det är inte från redigeringen. Försökte med att dra ner gröt på allt under HSL i Lightroom men utan att få bort det. Men jag tar det som en utmaning. Skall gräva ner mig lite mer  i alla reglage i Lightroom, tillslut knäcker jag det nog och kan lägga upp bilden här på nytt utan grönt i molnen. Tills vidare kan jag ju låtsas att det gömmer sig ett norrsken där bakom molnen ;-)

Slöade och läste en fototidning länge innan jag slutligen duschade och fick på mig kläder för att ta en tur till Luleå. Blev sen sittande framför datorn länge och funderade på det här med id-kontrollerna från Danmark. Många har reagerat på att deras id blivit fotat och jag undrade hur de löst det tekniskt, om det är en app som har egen lagring och så fort bilden synkas till en server försvinner bilden från telefonen eller om de använder telefonens kameraapp och sen skickar in bilderna någonstans.

DSB har gett lite luddiga svar på den frågan, de säger bara att bilderna laddar upp till en säker server, ja men i telefonen då? Om de bara haft ca 1 vecka på sig att fixa det tekniska har de då på den korta tid hunnit ta fram en säker lösning ute i mobilerna? Är mobilerna privata eller DSB:s eller Securitas? Om det är privata mobiler blir jag ännu mer nyfiken på lösningen, använder de då en app som finns i store eller en enterpriseapp? Är det en enterpriseapp (med enterprisedistribution) så får den på ex iOS inte installeras på privata mobiler och har DSB signerat den så får den inte förekomma på Securitasägda mobiler eller är det en specialutvecklad app som de lagt upp i Store har de då lyckats få någon förtur från Apple för att få den godkänd? Apple har ju dessutom haft stängt under julledigheten. Jag blir riktigt nyfiken. Tänk om Apple skulle göra "revoke" på certet den är signerad med för att de brutit mot användaravtalet, det vore väl lite lustigt.

Hur svårt kan det vara att beskriva exakt hur det går till. Ex visa med skärmdumpar mm. Ingen vill ju riskera att deras id hamnar i någons privata molnlöning någonstans. Förstår om de inte vill berätta om serverns "säkerhet" men de borde kunna berätta hur lagringen på telefonen ser ut. Hur säkerställer de att det inte finns någon bild tagen i mobilen också? På jobbet brottas vi ju med sådana här frågor när vi gör lösningar som hanterar personuppgifter av olika slag så därför blir man väl lite insnöad och nyfiken.

Tänkte ta en fotopromenad i Luleå och när jag körde dit såg jag att det var en fin himmel över älven medan solen försvann ner så jag svängde ner till färjelägret och stannade. Upptäckte att stativet blivit kvar hemma. Fan oxå. Nå ja ännu var det inte så mörkt ute så jag lyckades ta 2 handhållna bilder. Inte så bra som om de hade tagits med stativ dock men den första får väl duga som dagens bild. Inga röda detaljer i dagens bilder alls (det finns förvisso röda hus i molnbilden överst, skulle kunna isolera dem och förstärka det röda :-) ).

Att gå en runda i Luleå utan kameran kändes inte så lockande i kylan så jag valde istället att först satsa på en tur på stan. Jag behöver nya kläder. Jag tror jag besökte varenda butik. kammade noll. Hittade förvisso en klänning jag gillade på Indiska men lyckades ta med en storlek för liten in i provrummet och orkade bara inte klä på mig, hämta en annan och prova igen. Dessutom är det inte direkt klänningar jag behöver (eller ju egentligen eftersom om jag själv fick välja skulle jag nog ha klänning varje dag, bara lite opraktiskt i vårt kyliga klimat om det inte är varma klänningar och det var inte denna). Inser att jag och modet uppenbarligen inte alls är kompisar just nu. Tycker nästan inget är snyggt. Dessutom hatar jag allt som måste strykas och skulle helst gå i ullkläder jämt om jag kunde. På tal om klänningar och ull är jag fortfarande helt såld på Re-covers klänningar i ull. Skulle så gärna vilja ha en Milady Bronze och en Gloria Black samt en Isabelle Anthrasite. Men prislapparna är lite väl saftiga kan jag väl tycka. Men någon dag kommer jag kanske unna mig en. Jag menar en klänning med tumhål, kan det bli mycket bättre.

Tog en fikapaus på stan innan jag satte mig i bilen och for på Coop och handlade middagsmat. han bara slå på ugnen innan Vincent ville bli hämtad från träningen. Det blev en sen middag och efter den en ännu senare promenad. Hade en timme kvar på ljudboken så min plan var att gå en timme och lyssna klar. Drog på mig tjockbrallor och min gröna dunjacka som gör att jag ser ut som en Michelingubbe. Herman kom ut i hallen och sa att jag såg fluffig ut. Jag gick bort mot stationen och det var riktigt halt med dunig nysnö ovanpå isgatorna. Fick gå med korta steg. Tänkte vända strax efter stationen men det var ju inte kallt när jag var inbäddad i alla dessa kläder så jag tog Storavan runt istället och kom hem efter 9.09 km istället. Funderade en kort stund på att gå förbi huset 500 meter och vända men ides inte när boken var slut. Så in i värmen istället.

Boken var för övrigt Motvind den senaste (sista?) delen i Dan Buthler och Dag Öhrlunds serie om Jacob Colt och Christopher Silfverbielke. Jag hoppas i alla fall att det nu var sista även om även denna givetvis slutar med en öppning för en bok till. För nu går det nog inte skriva något som helst originellt. Bok 1-2 var riktigt bra men sen har det mest tuggat på i samma spår och denna senaste bok måste de ha stressat ut och inte ens någon haft tid att korrläsa för det var så mycket helt onödiga upprepningar (inte från tidigare böcker utan av tankar och förklaringar som redan lyfts fram tidigare i boken). Dessutom var det extra jobbigt att lyssna på denna bok med Silfverbielkes alla utläggningar om hur dåligt svenska samhället hanterar invandring mm efter att ha läst i Dag Öhrlunds blogg det satte liksom det ironiska skrattet i halsen. Plötsligt kändes det som om flera av Christopher Silfverbielkes haranger inte är annat än författarens tankar (kanske inte allt men en del började man känna igen från bloggen). han är en av de där som "vågar tala sanning" om hur Sverige är i fritt fall och hur vi "skyfflar in" en "hel stad" med flyktingar som betalat stora summor för att ta sig hit, lämnat fru och barn osv... Inga förlag på lösningar men en massa gnäll om att invandrarna är missnöjda, att det är ovärdigt med flyktingboenden (jag hoppas innerligt att merparten av flyktingarna faktiskt känner sig mer trygga här än vad de gjorde där de flydde ifrån) osv osv.... och det vanliga "men det här får man ju inte prata om i Sverige". Det gör att boken som jag tyckte var rätt trist lämnar en bitter eftersmak...