Dag 300 (#nyutmaningsökes #57) - Orken är på flykt men jag skall nog jaga ikapp den

Idag skäms jag lite, låg i sängen till kl 13:30. Orkade bara inte med att släpa mig upp. Kände mig nestämd, uttråkad, misslyckad, värdelös. Kanske för att jag fått ett mail från ett ställe jag sökt jobb på (eller jag sökte egentligen aldrig de kontaktade ju mig) att just nu kunde de inte erbjuda en anställning, de insåg att de behövde någon med en annan profil i den fas de är just nu. Jag fick jättefina ord i övrigt så jag borde ju egentligen vara glad och dessutom har jag ju intervju 2 på ett ställe nästa vecka. Men där låg jag med täcket över huvudet och kände mig oerhört ensam och ledsen. Telefonen ringde och jag hoppade till av lycka, tjoho prata med någon. Det var elgiganten som skulle komplettera min beställning av diskmaskin med hämtning. Men jag fick i alla fall tala med en levande människa i några minuter.

Det har inte ens gått 2 månader ännu och jag håller på att bli tossig, ekonomin tillåter inte några direkta större utsvävningar i form av resor och dessutom gör ju jobbsökandet att jag inte heller kan dra iväg hur som helst, hips vips skall man inställa sig på intervju någonstans. Jag mår inte bra av att gå hemma! Men jag tänker inte ta vilket jobb som helst heller, vill ju jobba med det jag brinner för, få mår jag bra på jobbet också.

Det jävla skitvädret gör oxå sitt för att dra ner mig i ligga-i-sängen-träsket. Jag vill inte. Jag vill vara glada Bea, full med idéer, tankar, funderingar och kreativa tokigheter och tekniska utmaningar tillsammans med andra. Då mår jag bra. I morgon får jag skärpa mig då skall jag gå upp med barnen kl 7, äta frukost planera fotograferandet, skall ringa några samtal också. Nästa vecka kanske jag åker ner och kramar om mormor som jag skrev dag 1. Det borde jag verkligen göra.

Jag tvingades i alla fall ur sängens värme där jag låg med mobilen och läste platsannonser och nyheter av att Herman ville bli hämtad på skolan för att slippa sitta 2 timmar och vänta på skolbussen. Vi åkte in på stan och fikade. Skönt att få en stund med honom, sitta och prata. Det var längesedan. Vi kom på en programmeringsidé jag funderar på att testa. Det skulle nog vara bra för hjärnan.

Mitt fotoprojekt känns just nu som en börda i det här vädret men jag tvingar mig ut med kameran. Idag åkte jag upp på Gruvberget rätt sent pga fikat, mörkret började komma redan kl 16:10 och en dimma låg över hela berget. Där uppe var det kallare än nere hos oss så det var frost i gräset och på gamla blommor.

Dimman kunde anas lite när jag fotade ner i backen. Kunde inte bestämma mig för om vägen skulle starta till vänster eller höger så jag tog båda. Vilken tycker ni blev bäst? Jag lutar nog åt höger i det här fallet tror jag.

Gick ut i skogen en sväng också där hade inte dimman trängt fram ännu. Blev nostalgisk när jag kom till Knytteplatsen där jag brukade undervisa barn. Saknar de små liven, särskilt de där som kramade när man kom och gick, de som var frågvisa, nyfikna och funderade mycket. Ibland undrar jag ju varför jag slutade ha mina Knyttebarn, men jag vet varför, tiden, orken och att ständigt vara uppbokad helgerna gjorde att jag i alla fall behövde en paus. Men jag saknar som sagt barnen. De had älskat att titta på de här svamparna. Vi hade kunnat prata om vad svampar är, olika sorter, känt på den slemmiga ytan, pratat om varför det heter fot och inte ben, färg om den är ätbar eller inte och en massa annat som min vuxna hjärna inte kan tänka ut men som rör sig i en barnhjärna.

När jag kom ut ur skogen låg det som såg ut som dimma mer neråt stan och över sjön. Jag körde ner från berget igen och insåg snart att det jag sett var ett snöfall. Det var vitt i vägrenen och på bilar jag mötte. Den här får vara dagens bild.

Nu på kvällen känns det lite bättre, man kan väl inte vara på topp alla dagar i livet gissar jag men det gäller att dra sig upp och inte gräva ner sig. Jag visste redan 1 september att sådana här dagar skulle komma, jag har ju varit här förut. Min förhoppning då var att det skulle ta max 3 månader att hitta ett nytt jobb, så en månad på mig.

Får ett annat projekt i morgon också och det är att fixa ny layout här på bloggen eftersom mina filer som användes för layout låg på Ludd (universitetets datorförening) och idag stängdes tydligen mitt av där så alla mina filer är puts väck. Det var väl dags nu, slutade ju trots allt på universitetet 1996. Slutade nog betala mitt medlemsskap för 5-6 år sedan.