Visst är det totalt vansinne att man håller på att flytta EU-parlamentet mellan Bryssel/Belgien och Strasbourg/Frankrike fram och tillbaka flera gånger om året. Det kostar oss skattebetalare ca 200 miljoner euro/år. Kampanjen Oneseat vill samla ihop en miljon röster för att kunna väcka frågan i kommissionen.
Det finns bara ett litet krux med denna kampanj, Artikel 47 om deltagandedemokrati finns inte i gällande konstitution utan den finns bara i den föreslagna konstitutionen, den som flera länder har röstat nej till och som kommer bli svår att bli antagen. Vidare så måste det till en europeisk lag som reglerar bland annat det minsta antal medlemsstater som de medborgare som lägger fram förslaget måste komma ifrån.
Så även om man skriver på detta upprop och det blir 1 miljon namnunderskrifter så måste fortfarande nya konstitutionen antas och lagar drivas igenom innan unionsmedborgarförslaget kan tas upp i kommissionen. Undra hur lång tid det tar och är då våra underskrifter fortfarande giltiga?
I den här artikeln ondgör sig Lena Mellin över att gubbarna inom EU inte lyssnar på folket trots at de kommit överens om det när de skrev konstitutionsförslaget. Men för det första i förslaget står det att det krävs 1 miljon röster och för det andra konstitutionen är inte gällande ännu så de behöver inte lyssna på folket. Visst vore det trevligt om de gjorde det, det skulle ju då betyda att de faktiskt brydde sig om vad vi tycker men samtidigt kan man ju börja undra när gränsen för lyssnandet skall gå, hur många människor skall yttra sig innan de tar upp frågan? Det är väl just det de har försökt att reglera i konstitutionsförslaget?
Andra bloggar om: EU, oneseat, Bryssel, Strasbourg, konstitution, artikel 47
Lugnt ...
1 timme sedan
8 kommentarer:
En mycket sen kommentar på ditt inlägg. Men nu har vi facit i hand, det hjälpte inte att skriva på eftersom Cecilia Malmström, den pådrivande, backat i hela frågan som EU-minister.
Har hon backat eller vågade hon bara inte yttra sig i frågan? Tyckte det lät som det senare i rapporteringen från ministermötet.
Vem vet man kanske måste välja när man tar upp vissa frågor men vist fråmstår det som fegt att inte ta upp saken när man har chansen.
Du skriver i ditt blogginlägg (http://www.gester.se/politik/den-underdaniga-hycklerskan-cecilia-malmstrom-fp/) att 1 miljon röster räcker för att ta upp det i kommissionen men det är jus precis det jag skriver om att det inte gör förren man har fått igenom nya konstitutionen så enligt mig kändes hela övningen rätt menlös såvisa man inte tror att kommissionen kommer bry sig just för att de lagt ett förslag om medborgarförslag.
Skillnaden mellan att backa eller att inte våga ger samma resultat. Men det tyder på mer kurage att backa och ändra åsikt offentligt än att inte våga. Det verkar som hon inte törs driva frågan vidare.
Jag vill inte ha fega politiker som inte törs stå för sina åsikter när det verkligen gäller.
Vill du?
Självklart vill jag inte ha fega politiker och jag har heller inte satt henne på den plats hon har.
Nu har jag inte läst så mycket mer än det som stod i Aftonbladet (som inte är den mest pålitliga tidningen) och då är det svårt att dra några slutsatser. Om inte frågan om oneseat var upp på dagordningen så kanske det anses opassande att ta upp frågan? Kanske vill man se om man kan få med sig fler innan man ger sig in i diskussion om det hela.
Men utan mer info så kan det ju lika gärna vara så att hon fegar ur. Jag har ett minne av att andra politiker inte höll tyst om ex. snuset utan propagerade så fort de bara fick chansen. (Fast där hade jag gärna sett att man inte lyckades).
Det jag ville säga med mitt svar var att jag egentligen inte kan uttala mig om huruvida hon fegar ur eller bara är diplomatiskt taktisk efter att ha läst en artikel i Aftonbladet.
Visst kan det stå fel i Aftonbladet, fast att Lena Melin skulle fara med osanning eller inte ha torrt på fötterna tycker jag verkar rätt så osannolikt. Det är inte någon reporter på nöjet som skriver om det.
Men undfallenheten mot EU är stor, speciellt från det partiet som är de största förespråkarna, fp.
Nu var inte S så mycket bättre förvisso, men de har inte makten nu.
Att det är ett falskspel från hennes sida tycker jag verkar vara uppenbart. Några röster fick hon väl på det och ett tjusigt rykte. Fast vad är 200 miljoner euro i EU:s budget?
Mindre än vad vi betalar för att det skall produceras osäljbar tobak som kastas bort.
Men ingenstans i texten förutom i en underrubrik står att hon lagt ner sin kampanj. Var hon där i en sådan position att hon kunde uttala sig?
Helt lagt ned kampanjen har vare sig jag i min blogg eller Aftonbladet påstått i sin artikel.
Däremot att hon tycker det är löjligt att driva den vidare på egen hand. En viss skillnad i ordval och betydelse.
Men det är nu när hon företräder landet som hon med skärpa skulle driva den linjen hårdare. Nu skulle det ha betydelse och kunna skapa en verklig debatt, inte när hon satt som en vanlig parlamentariker, en bland så många andra.
Men nu då när hon kan göra skillnad, då backar hon.
Aftonbladets rubriksättning till artikeln du länkade till:
"En minister tiger om EU
Malmström har lagt ner sin kampanj mot dyr flyttcirkus"
Där står orden "lagt ner" vilket jag undrad om de verkligen stämde.
Du skriver i ditt blogginlägg "Cecilia Malmström drev under en tid kampanjen oneseat via sin hemsida."
"drev" är dåtid vilket indikerar att hon inte längre gör det.
Det var därför jag undrade om hon verkligen lagt ner eller om hon bara var feg, rädd för att ta upp det vid fel tillfälle. Jag tycker som sagt att man inte kan dra några direkta slutsatser efter en kort artikel i Aftonbladet. Särskilt inte med den rubriksättningen som inte på något sätt syns i artikeln samt att webbsidan finns kvar.
Men jag kan ju alltid skicka hennet ett mail och fråga om hon lagt ner.
Skicka en kommentar