Du kommer att under hela ”fokuseringsprocessen” vara föremål för kvalificering för att komma in i själva ”förmedlingsprocessen”.
I denna process är många olika kanaler och tillvägagångssätt aktuella, till exempel:
* Rekrytering
* Direktrekrytering
* Jobbsökningsportaler
* Eget nätverk
* Headhunter- och searchbolag
* Arbetsgivare söker upp Juseks akademikerförmedling
* Andra arbetsförmedlingar söker upp Juseks akademikerförmedling
Jag var på ett samtal med förmedlaren här i Luleå och hon berättade om hur man får hjälp med att bygga nätverk men även att de "agerar nätverk" dvs tar kontakt med företag och försöker sälja in kompetens. Eftersom jag har ett ganska litet professionellt nätverk här uppe så kändes detta som något de verkligen kunde hjälpa mig med. De andra delarna kändes som jag hade koll på.
Jag fick veta att jag var ett "hett ämne" och att det inte skulle vara några större problem att sälja in min kompetens och jag var kvalificerad för förmedlingsprocessen. Men att det kunde ta ett tag innan de fått igång verksamheten här upp. Så jag väntade och väntade på att få höra något. Pratade med min coach för ett litet tag sedan och han berättade att kompetenssäljaren här i stan inte är anställd längre pga omorganiseringar. Däremot skall de jobba ihop med Manpower på något sätt men hur var inte klarlagt ännu.
Idag kom ett mail från coachen:
Sveriges Akademikerförmedling omorganiserar
Sveriges Akademikerförmedling anpassar verksamheten genom att koncentrera säljorganisationen till storstadsområdena , Stockholm, Göteborg och Malmö. Det innebär att vi i Umeå och Luleå inte längre kan erbjuda någon lokal kompetenssäljare.
Den individuella coachingen och karriärprogram fortsätter däremot som vanligt.
[...]
I storstadsområdet är det rätt mycket jobb utannonserade,, kan inte vara så himla svårt att hitta ett jobb att söka i alla fall. Här uppe är det nästan ingan jobb utannonserade samtidigt som man får läsa i tidningen att IT-branchen i Norrbotten verkar behöva 300 personer de närmsta 2-3 åren. Hur får man fatt i de tjänsterna?
Varför betyder vi medlemmar som bor utanför storstadsregionerna så lite för våra fackförbund? Varför är det bara de som bor i storstadsområdena som skall få hjälp med både det ena och andra som erbjuds via facket. Ta ex. kurser och seminarier som hålls. Det kommer utskick om sådana titt som tätt men de är aldrig på vettigt avstånd. Inte fasiken slänger jag ut pengar för en flygbiljett till Stockholm för att lyssna på ett föredrag 1 timme hur intressant det än verkar. Och nu skall bara de som bor i storstan få hjälp med kompetensinsäljning. För jag tvivlar på att de kommer få igång något med Manpower som er mer än att redan ha sitt CV i Manpowers databas.
Skitdåligt av Sveriges Akademikerförmedling att lägga ner tjänsten innan den ens har kommit igång.
Andra bloggar om: Sveriges Akademikerförmedling, Jusek, facket, besvikelse, jobbsök
Inlägg
4 kommentarer:
Fackverksamheten är helt förlegad! Allt de du skriver som råd visste du ju redan (eller hur?). Varför behöver du betala en massa pengar för att få reda på vad du redan vet.
Enda sättet att få de bra jobben är att sälja in sig till olika företag genom direkt kontakt, inte vönta på annonser.
plus att ditt fall gnälla mindre om din (nuvarande) arbetsgivare public ;)
Visst kan jag låta bli att gnälla om min fd chef men jag har ingen lust att censurera mig själv. Jag är som jag är, jag säger till när jag tycker något är fel och om det genererar att jag inte får ett jobb så får jag väl ta det. Tycker faktiskt man skall ha rätt att säga sin åsikt. Vissa företag beter sig jävligt illa mot sina anställda och vissa chefer borde inte få vara chefer. Just nu är det rätt lugnt och skönt på jobbet gällande sådant. Men det var en period när inget jag sa på jobbet hjälpte och då blir man tillslut så frustrerad att det är rätt skönt att skriva av sig och få höra från andra att så där skall det inte vara på jobbet och få tips på alternativa lösningar. Men visst har jag funderat ibland när jag skrivit och ibland har jag valt att inte publicera. Så många gnällinlägg finns det inte heller. Den arbetsgivare som är rädd att bli "uthängd" borde kanske istället fundera på hur den beter sig mot sina anställda. Det är heller inte så att jag inte gett jobbet en chans att förbättra saker först innan jag skrivit. Förhoppningsvis kan väl ev. läsare se igenom gnället och fundera på vad orsaken var.
Jag betalar min fackavgift för att främst komma åt inkomstförsäkringen .
Som jag skrev i inlägget så är det inte så där jättelätt att sälja in sig själv till företag om man knappt vet vilka som finns i området eller känner någon. I alla fall jag tycker det är skitjobbigt att ringa runt till företag som man inte vet om de sitter på ett behov eller inte och presentera mig och min kompetens. Däremot är det inte några problem om jag vet att de har ett rekryteringsbeov, sen om det är via en annons eller att jag fått höra det från någon spelar ingen roll.
Visst i en perfekt värld hade jag hållit med dig direkt. Dock är inte världen alltid så svart eller vit som du beskriver den gällande chefer. Ett företag kan ha en officiall policy medans en chef kanske inte håller med till 100%. Chefer är mycket sällan perfekta individer och cheferna kanske känner sig hotade när det kommer anställda som publicerar allt de gör "fel" publikt.
Jag vet att du är som du är men jag säger bara det i all vänskaplig ton att det kanske minskar dina chanser att få ett nytt jobb. Som abrtessökande är du tyvärr lite i underläga där den potentiella arbetsgivaren kanske ser det som att den har något du vill ha. Att anställa en person är en STOR investering (både tid och pengar) och då vill man ha en så perfekt matchning från början, speciellt i Sverige där det är svårt att "bli av" med en felanställd.
Ni på Google får väl fixa så att man kan skriva vissa inlägg lösenordsskyddade i Blogger ;-)
Får väl fundera på att rensa ut och hoppas på att google cachen inte har fungerat allt för väl :-)
Skicka en kommentar