Var är ni?

I eftermiddags mötte jag de två allra sötaste vännerna på Claes Ohlsons där de handlade lite tillbehör till sin nya leksak en 12 20 fots katamaran modell slimmad och snabb.

Nu har jag inte sett någon av dem online på kvällen så då är frågan har de drunknat, seglat vilse, övernattar på en ö i skärgården eller står fortfarande på land och kliar sig i huvudet över vilken tamp som leder var och försöker fatta hur leksaken fungerar.

Inte nog att man är livrädd när de är ute och flyger (fat det gör de inte för egen maskin som tur är) nu skall man oroa sig när de är ute och seglar oxå. De får ju tänka på att de har en kompis som är hopplös på att oroa sig. Jag hoppas de har och kommer få riktigt roligt när de seglar och någon gång kanske fegisbea vågar åka med.

Jag bad dem skicka mig små uppmuntrande SMS längst vägen även om jag säkerligen inte kommer ha någon bra mottagning där uppe men vem vet ett SMS kanske smiter igenom. Det skulle kännas bra att ha lite stöd. De förseslog att de skulle skicka saker som "Gå lite fortare", "Är du inte framme ännu" och andra fina uppmuntrande ord, man kan ju inte annat än älska dem :-) Fast i min jakt på gram riskerar mobilen att hamna i min inlämnade packning.

Uppdatering kl 23:00 kom ett livstecken med "det var mycket huvudkliande då vi endast har basala instruktioner å en ombyggd fox". Så de lever i alla fall *puh*