Varje gång mina värden rasar neråt kommer hopplösheten, orkar bara inte tänka på att ta sprutor igen men vet ju att jag måste. Måste tänka positivt måste tänka positivt men är fanimig inte lätt att veta att man hela tiden blir sjuk, orkeslös, deppig och det aldrig tar slut. Acceptansen jag pratade om i somras känns just nu jäkligt långt borta.
28 januari 2010
Jag skall inte gå till vårdcentralen de säger bara att jag är sjuk
Innan jag var på VC och tog provet kunde jag leva på hoppet att det bara var vintertrötthet eller sömnbrist (har försökt att lura mig själv förr). Men efter ett stick i fingret och 2 prover i maskinen kom resultatet Hb på 98. Får se om min läkare ringer upp mig eller inte, skulle vilja ta ett järndepåprov också men det måste vara på remiss från läkare. Hör hon inte av sig får jag ta och boka en tid.
Skrivet av
Béatrice Karjalainen
klockan
10:57
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Det är inte lätt att känna sig pigg när inte kroppen är det! Tänker på dig och lycka till!
Skicka en kommentar