Lovade mig själv igår när jag skippade min mil att jag skulle ta igen det idag så jag valde rutten runt Gammelängsberget där brukar jag gå om sommaren, lagom för 2 mil. Men det jag inte tänkte på är att en av delsträckorna inte är en väg där folk åker på vintern så jag fick pulsa i snö ett tag. Under ca 1 timme fick jag gå riktigt sakta, var enerverad av att inte komma någonstans. Men sen gick det bättre igen men med 6 km kvar hem slog värken i höften till. Jag trodde det var läkt, att sjukgymnastiken hade gjort sitt men nä 1,5 mil var vad höften klarade innan den protesterade vilt så 6 km smärta blev resultatet. Det enda bra var ju att jag inte kände av min vrickade fot :-)
Turen gick delvis där jag gick i förrgår och det hängde en affirmation till i ett träd.
Må gott stod det, det fick mig att tänka jo det är ju det jag vill göra. Må gott. Blir så glad av dessa små skyltar, de funkar.
Några fler bilder innan solen gick ner kommer här.
När det gick som trögast på promenaden kom ett meddelande från N, fikat hade varit bra men livat, många barn. Han vet att jag oftast vill slippa undan barn en stund när jag flyr hemmet så det var kanske lika bra att jag inte åkte och fikade :-)
I morgon blir det nog promenad med Plae65.
06 februari 2010
2,1 mil blev lite för mycket
Skrivet av
Béatrice Karjalainen
klockan
23:02
Arkiverat i
365mil,
Boden,
foto,
Promenad/Vandring,
träning
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar