Väcktes av väckaren 0540 och släpade mig upp. Snoozade först men ville inte somma om. Packade mina saker ganska snabbt och gick ut i badrummet och fixade i ordning mig. Jean var redan uppe och spanjoren hade redan gått.
Kokade te och bredde smör på 2 knäckebröd. Bananen stoppade jag i väskan. Inte så mycket till frukost men mensen gör att magen är i olag.
Jean fick en tepåse av mig och vi pratade om ekologisk mat och om dagens väg. Det skulle bli vackert hade ägaren till härbärget sagt. Lät lovande. Jean berättade att det duggade ute. Båda var glada över detta.
Jean skulle bara gå 20 km idag och jag 32 så jag knäppte en bild på henne och hon en på mig innan vi skiljdes åt. Och nu när jag skriver detta inser jag att jag nog aldrig diskade upp min disk. Jean var i vägen när jag skulle göra det och sen glömde jag gå tillbaka. Pinsamt. Nu skäms jag. Men kanske Jean tog mina grejer också
06:38 kom jag iväg och tog kortet på stället jag sovit på. Jean väntade en liten stund för att få gå själv. På tysta gator tog jag mig ut ur stan. Kom ikapp 2 andra pilgrimer som kanske sovit hos brandmännen. De såg heller inte ut att ogilla regnet. Sa Bom Caminho och fortsatte mot Laranjeiras 3.3 km bort. Kom dit jättesnabbt och insåg att guiden hade mätt från början av Alvaiázere och vi hade ju bott 1 km in i byn. Perfekt. Regnet strilade lite mer emellanåt men undrar min keps höll sig brillorna torra. Det viktigaste.
Jag trampade på över asfalten. 4.1 km kvar till naturstig. Kämpa Bea kämpa. Fotade en katt på ett tak i Vendas den verkade inte bry sig om regnet. Precis som min Jasha så då fick jag lite kattlängtan.
Sen tog stigen vid och jag var i himlen. Mjukare under fötterna och vackert. Dock svårt att fota i regnet men jag stannade för ett fint spindelnät. Men ett störningsmoment var små flugor/knott som hela tiden flockades i mitt ansikte under kepsen. Tog jag av den försvann de men då fick jag regn på glasögonen istället. Så irriterande. De försvann även om vägen blev asfalt en stund. Lyckades andas in en och höll på att få upp frukosten då den hade hamnat i mitt svalg. Försökte ignorera dem. Gick sådär. Gick och viftade en massa.
Skogarna före Casal do Soeiro var magiska. Jag flög fram i rent lyckorus. Här inne på de smala stigarna nådde inte heller regnet ner fast jag kunde höra hur det tilltagit lite.
Tyckte jag kom till Ansião väldigt fort. Inte stad nu. Mer skog! Men det hade tagit 2.5 timmar att gå 13.5 km. Så så snabbt var det ju inte. Fotade lite, köpte bindor, riskakor och en persika i en liten butik. När jag kom ut regnade det rejält så jag hoppade in på första fiket och köpte en te och en 7up. Drack upp, lånade toan och sen ut igen. Lite mindre regn nu. Kändes kyligt när jag hade varit inne. Men fick snart upp värmen. Och snart bar det in i skogen igen. Mycket tall där de tappade sav och mer magiska skogar innan jag nådde fram till Netos som inte bestod av många hus. Sen över olivodlingar och lite mer skog innan den hårda verkligen i form av en bensinstation i en stor vägkorsning var nådd bara 5.7 km från Ansião men nu hade regnet ett ryck igen så jag gick in och köpte mig en påse honung- och senapschips och en iste och satte mig på verandan under tak. Tänkte att då blir jag nog inte lika varm och tycker regnet är kallt sen. Var lite orolig för fötterna i vätan men bestämde mig för att känna efter om 30 min. Kändes de blöta och vattniga då skulle jag stanna och ta på seal skinz istället. Men det behövdes inte. Regnet avtog dessutom när jag gick mellan små byar ömsom på asfalt ömsom på gatsten och små skogsstigar. På en sådan hittade jag någons tappade brev från prästen i byn om att personen var på pilgrimsfärd till Fátima. Det kom från Polen och var utfärdat i maj. Hoppas inte personen gått ända hemifrån och nyss tappat det. När jag kom till Junqueira så såg jag pilen upp till vänster istället för den överkryssade in till byn och svängde. Jag fotade deras gamla anordning för att få upp vatten ur fontänen och började gå upp för den låååång backen. Steg för steg. När jag kommit en bit så insåg jag att både Fátima och GR-leden hade markeringar regelbundet men jag hade inte sett några gula pilar. Blev därför osäker. Kollade GPS-loggen och DN visade genom byn. Hm var jag så nyfiken på pumpen att jag gick åt det här hållet. Bestämde mig för att gå ner igen. Och jo där var en pil åt detta håll och en överkryssad gammal pil genom byn. Suck upp igen och när jag tog några steg förbi där jag vänt fanns en pil. Suck. Förlorade lite tid, vann några 100 meter i min #365mil.
Kämpade mig uppför och funderade på var engelsmännen sovit. Om de hade tagit sig till Ansião igår och var de skulle sen. En av dem har användare på samma forum som jag hänger på så jag kan ju leta upp honom och skicka ett PM.
Sen blev det en längre sträcka fantastiskt fin natur igen och jag liksom flög fram. Fotade ett Buen Camino någon skrivit med stenar. Fick mig att le.
Kom till den lilla byn Alvorge och där såg jag även det första stora korset. Här kommer Jean sova i natt men klockan var bara 12 när jag gick in i byn. Lika bra att fortsätta. Gick snabbt att passera den lilla byn för att sedan hamna i ett magiskt landskap. Svårt att beskriva men det påminde mig om mina älskade fjäll. Jag stannade flera gånger bara för att njuta. Låta vinden blåsa genom kläderna. För nu hade regnet upphört, käkade min banan. Jag tog foton och tog mig framåt mot dagens mål Rabaçal. Hade ett "snabbcamino"-mål längre fram också men 32,5 km kändes lagom. När jag nästan var framme bröt solen genom molnen på sina ställen och då blev det varmt.
Sen ut på vägen in till Rabaçal. Passerade 2 pilgrimer som jag hälsade på. Den ena en äldre kvinna såg helt slut ut och orkade knappt svara. Den andra en yngre kvinna tittade upp och muttrade till svar. Hepp inte så pratsamma då. Jag lade i en växel för att komma fram då asfalten under fötterna ogillas. Fotade en rolig fågelskrämma med LA Lakerströja. Kom in i stan och såg en restaurang mitt emot stället där man kan sova här. Klipper in från IG så länge. Får översätta sen.
Came to Rabaçal around 13:40, 32.5 km done. Wanted lunch before checking in to the Casa de Tourismo. Found a restaurant just across the street. I ordered soup and showed the card in Portugues with info about what I can and can't eat. And she said no soup it has corn flour in. I said corn is fine it doesn't contain gluten. I got the soup and it had pasta in it Maybe she said masse (dough and I think short for pasta) but I asked several times if she said mais. Even asked her friend who talked a little bit English). I'm sorry but IMHO I think that if you work with serving food you really need to know the basics. I feel sorry for gluten intolerant people in this country.
I was so mad I decided not to stay here. I needed dinner as well so I pushed on to the off route place Condeixa-a-nova 12.5 km more.
Så jag gick alltså vidare. Mötte spanjoren från härbärget igår. Han tyckte jag var galen och pekade på huset där man kunde bo. Jag sa bara att jag inte gillar byn och gick.
Nu var det omväxlande fin naturstig och asfalt men jag matade på och fotade kyrkan i Zambuja såg fin ut med molnen bakom sig. Fonte Coberta välkomnade pilgrimer med en vacker handmålad skylt av keramik som sa att på picknickarena i slutet på byn 750 meter bort finns dricksvatten. Perfekt tänkte jag som hade för lite vatten trots att jag köpt i Rabaçal. Tur att jag inte drack upp det jag hade för det kom inget vatten ur fontänen.
Nu gick en stig över vindruvsodlingar och olivlundar. En smal stig längsmed en uttorkad kanal. Fint. I Poço gick det brant uppför men solen var i moln så det gjorde inte så mycket. Kom sedan upp vid utgrävningarna efter en romarstad som nu är museum. Solen brände så jag gick in och köpte en cola och en glass.Satte mig ner och drack drickan och tuggade i mig isen men tog glassen med mig. Men när jag kom runt hörnet fanns en skylt om att de kunde stämpla mitt pass så jag vände om och fick det stämplat. Sen asfalt in till stan. Det är en stad 1 km från caminon och i morgon får jag leta mig ut igen.
Tog in på första bästa ställe. Dyrt för en pilgrim. Sent blev det och solen i moln och kyligt ute så att sätta sig med fötterna i poolen var det inte tal om. Tog ett långt bad och sen letade jag upp en restaurang efter att ha köpt vatten och lite chips i en butik. Visade som vanligt kortet med allergierns ändå fick jag in en sallad med bröd på. SUCK! Petade bort brödet och till huvudrätt tog jag en kötträtt där hälften av köttet bestod av fett som jag skar bort. Sen serverades den med ris och pommes. Skumt. Men fick i alla fall lite grönsaker till. Tog en kopp te till efterrätt. Tog med en iste till rummet. Fixade Instagram först och skrev sedan detta. Nu är klockan alldeles för mycket. Får fylla på utförligare hemma. En lång dag i morgon. Men vädret ser lovande ut.
Kokade te och bredde smör på 2 knäckebröd. Bananen stoppade jag i väskan. Inte så mycket till frukost men mensen gör att magen är i olag.
Jean fick en tepåse av mig och vi pratade om ekologisk mat och om dagens väg. Det skulle bli vackert hade ägaren till härbärget sagt. Lät lovande. Jean berättade att det duggade ute. Båda var glada över detta.
Jean skulle bara gå 20 km idag och jag 32 så jag knäppte en bild på henne och hon en på mig innan vi skiljdes åt. Och nu när jag skriver detta inser jag att jag nog aldrig diskade upp min disk. Jean var i vägen när jag skulle göra det och sen glömde jag gå tillbaka. Pinsamt. Nu skäms jag. Men kanske Jean tog mina grejer också
06:38 kom jag iväg och tog kortet på stället jag sovit på. Jean väntade en liten stund för att få gå själv. På tysta gator tog jag mig ut ur stan. Kom ikapp 2 andra pilgrimer som kanske sovit hos brandmännen. De såg heller inte ut att ogilla regnet. Sa Bom Caminho och fortsatte mot Laranjeiras 3.3 km bort. Kom dit jättesnabbt och insåg att guiden hade mätt från början av Alvaiázere och vi hade ju bott 1 km in i byn. Perfekt. Regnet strilade lite mer emellanåt men undrar min keps höll sig brillorna torra. Det viktigaste.
Jag trampade på över asfalten. 4.1 km kvar till naturstig. Kämpa Bea kämpa. Fotade en katt på ett tak i Vendas den verkade inte bry sig om regnet. Precis som min Jasha så då fick jag lite kattlängtan.
Sen tog stigen vid och jag var i himlen. Mjukare under fötterna och vackert. Dock svårt att fota i regnet men jag stannade för ett fint spindelnät. Men ett störningsmoment var små flugor/knott som hela tiden flockades i mitt ansikte under kepsen. Tog jag av den försvann de men då fick jag regn på glasögonen istället. Så irriterande. De försvann även om vägen blev asfalt en stund. Lyckades andas in en och höll på att få upp frukosten då den hade hamnat i mitt svalg. Försökte ignorera dem. Gick sådär. Gick och viftade en massa.
Skogarna före Casal do Soeiro var magiska. Jag flög fram i rent lyckorus. Här inne på de smala stigarna nådde inte heller regnet ner fast jag kunde höra hur det tilltagit lite.
Tyckte jag kom till Ansião väldigt fort. Inte stad nu. Mer skog! Men det hade tagit 2.5 timmar att gå 13.5 km. Så så snabbt var det ju inte. Fotade lite, köpte bindor, riskakor och en persika i en liten butik. När jag kom ut regnade det rejält så jag hoppade in på första fiket och köpte en te och en 7up. Drack upp, lånade toan och sen ut igen. Lite mindre regn nu. Kändes kyligt när jag hade varit inne. Men fick snart upp värmen. Och snart bar det in i skogen igen. Mycket tall där de tappade sav och mer magiska skogar innan jag nådde fram till Netos som inte bestod av många hus. Sen över olivodlingar och lite mer skog innan den hårda verkligen i form av en bensinstation i en stor vägkorsning var nådd bara 5.7 km från Ansião men nu hade regnet ett ryck igen så jag gick in och köpte mig en påse honung- och senapschips och en iste och satte mig på verandan under tak. Tänkte att då blir jag nog inte lika varm och tycker regnet är kallt sen. Var lite orolig för fötterna i vätan men bestämde mig för att känna efter om 30 min. Kändes de blöta och vattniga då skulle jag stanna och ta på seal skinz istället. Men det behövdes inte. Regnet avtog dessutom när jag gick mellan små byar ömsom på asfalt ömsom på gatsten och små skogsstigar. På en sådan hittade jag någons tappade brev från prästen i byn om att personen var på pilgrimsfärd till Fátima. Det kom från Polen och var utfärdat i maj. Hoppas inte personen gått ända hemifrån och nyss tappat det. När jag kom till Junqueira så såg jag pilen upp till vänster istället för den överkryssade in till byn och svängde. Jag fotade deras gamla anordning för att få upp vatten ur fontänen och började gå upp för den låååång backen. Steg för steg. När jag kommit en bit så insåg jag att både Fátima och GR-leden hade markeringar regelbundet men jag hade inte sett några gula pilar. Blev därför osäker. Kollade GPS-loggen och DN visade genom byn. Hm var jag så nyfiken på pumpen att jag gick åt det här hållet. Bestämde mig för att gå ner igen. Och jo där var en pil åt detta håll och en överkryssad gammal pil genom byn. Suck upp igen och när jag tog några steg förbi där jag vänt fanns en pil. Suck. Förlorade lite tid, vann några 100 meter i min #365mil.
Kämpade mig uppför och funderade på var engelsmännen sovit. Om de hade tagit sig till Ansião igår och var de skulle sen. En av dem har användare på samma forum som jag hänger på så jag kan ju leta upp honom och skicka ett PM.
Sen blev det en längre sträcka fantastiskt fin natur igen och jag liksom flög fram. Fotade ett Buen Camino någon skrivit med stenar. Fick mig att le.
Kom till den lilla byn Alvorge och där såg jag även det första stora korset. Här kommer Jean sova i natt men klockan var bara 12 när jag gick in i byn. Lika bra att fortsätta. Gick snabbt att passera den lilla byn för att sedan hamna i ett magiskt landskap. Svårt att beskriva men det påminde mig om mina älskade fjäll. Jag stannade flera gånger bara för att njuta. Låta vinden blåsa genom kläderna. För nu hade regnet upphört, käkade min banan. Jag tog foton och tog mig framåt mot dagens mål Rabaçal. Hade ett "snabbcamino"-mål längre fram också men 32,5 km kändes lagom. När jag nästan var framme bröt solen genom molnen på sina ställen och då blev det varmt.
Sen ut på vägen in till Rabaçal. Passerade 2 pilgrimer som jag hälsade på. Den ena en äldre kvinna såg helt slut ut och orkade knappt svara. Den andra en yngre kvinna tittade upp och muttrade till svar. Hepp inte så pratsamma då. Jag lade i en växel för att komma fram då asfalten under fötterna ogillas. Fotade en rolig fågelskrämma med LA Lakerströja. Kom in i stan och såg en restaurang mitt emot stället där man kan sova här. Klipper in från IG så länge. Får översätta sen.
Came to Rabaçal around 13:40, 32.5 km done. Wanted lunch before checking in to the Casa de Tourismo. Found a restaurant just across the street. I ordered soup and showed the card in Portugues with info about what I can and can't eat. And she said no soup it has corn flour in. I said corn is fine it doesn't contain gluten. I got the soup and it had pasta in it Maybe she said masse (dough and I think short for pasta) but I asked several times if she said mais. Even asked her friend who talked a little bit English). I'm sorry but IMHO I think that if you work with serving food you really need to know the basics. I feel sorry for gluten intolerant people in this country.
I was so mad I decided not to stay here. I needed dinner as well so I pushed on to the off route place Condeixa-a-nova 12.5 km more.
Så jag gick alltså vidare. Mötte spanjoren från härbärget igår. Han tyckte jag var galen och pekade på huset där man kunde bo. Jag sa bara att jag inte gillar byn och gick.
Nu var det omväxlande fin naturstig och asfalt men jag matade på och fotade kyrkan i Zambuja såg fin ut med molnen bakom sig. Fonte Coberta välkomnade pilgrimer med en vacker handmålad skylt av keramik som sa att på picknickarena i slutet på byn 750 meter bort finns dricksvatten. Perfekt tänkte jag som hade för lite vatten trots att jag köpt i Rabaçal. Tur att jag inte drack upp det jag hade för det kom inget vatten ur fontänen.
Nu gick en stig över vindruvsodlingar och olivlundar. En smal stig längsmed en uttorkad kanal. Fint. I Poço gick det brant uppför men solen var i moln så det gjorde inte så mycket. Kom sedan upp vid utgrävningarna efter en romarstad som nu är museum. Solen brände så jag gick in och köpte en cola och en glass.Satte mig ner och drack drickan och tuggade i mig isen men tog glassen med mig. Men när jag kom runt hörnet fanns en skylt om att de kunde stämpla mitt pass så jag vände om och fick det stämplat. Sen asfalt in till stan. Det är en stad 1 km från caminon och i morgon får jag leta mig ut igen.
Tog in på första bästa ställe. Dyrt för en pilgrim. Sent blev det och solen i moln och kyligt ute så att sätta sig med fötterna i poolen var det inte tal om. Tog ett långt bad och sen letade jag upp en restaurang efter att ha köpt vatten och lite chips i en butik. Visade som vanligt kortet med allergierns ändå fick jag in en sallad med bröd på. SUCK! Petade bort brödet och till huvudrätt tog jag en kötträtt där hälften av köttet bestod av fett som jag skar bort. Sen serverades den med ris och pommes. Skumt. Men fick i alla fall lite grönsaker till. Tog en kopp te till efterrätt. Tog med en iste till rummet. Fixade Instagram först och skrev sedan detta. Nu är klockan alldeles för mycket. Får fylla på utförligare hemma. En lång dag i morgon. Men vädret ser lovande ut.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar