En kropp kan gå sönder på så många olika sätt

Igår stod Saw V på kvällschemat. Första gången jag såg en Saw-film på bio. Jag gick dit med inställningen att det är en 5:a, en 5:a kan absolut inte vara en höjdarfilm som man kommer ge 5 i betyg när man går därifrån. Hade läst väldigt lite om filmen men läst att den skulle innehålla mycket tillbakablickar och försöka förklara en del händelser i tidigare filmer så jag antog att det inte skulle vara så mycket nytt material.

Vi hamnade långt bak i salongen, en bra bit från de övriga 6 så det gick rätt bra att viska till varandra när andan föll på,vissa typiska Bea-Nogge-ser-på-Saw-kommentarer vara nödvändiga för helhetsupplevelsen :-)

Nåväl filmen då hur var den då?

Absolut inte den bästa Sawfilmen i serien utan den är den som varit sämst hittills berättelsemässigt men den som fått mig att vrida mig mest i stolen, försökte gömma mig bakom Nogge ett tag och tittade med ett kisande öga. Huuu... Den här gången var det åter igen massor med blod och blodet stod även i centrum emellanåt.

Man måste ha sett 1-4 för att förstå denna film som utspelar sig efter slutet av Saw III men innan epilogen i Saw IV, det finns oxå med pre-Saw I avsnitt för att göra det lite extra rörigt. Som sagt man måste kunna sin Saw-historia för att hänga med. Filmen börjar med att en kille ligger fastspänd på ett bord, över honom hänger en stor pendelyxa. Bredvid honom finns 2 konstruktioner som är ämnade för att krossa hans händer. Han får ett val, är han beredd att offra sina händer för att få leva?

Som vanligt handlar filmen om val, vad är vi beredda att göra för att få leva. Jigsaw kallar det för "instant rehabilitation" av brottslingar, ger dem ett val, välja livet (med viss kostnad baserat på vad de gjort) eller dö. Jigsaw dödar ingen "Killing is distasteful", dör de har de valt det själva.

I denna film får man följa 2 FBI-agenter, den ena Hoffman som i Saw IV avslöjades som en "bad guy" och Strahm som förtvivlat försöker finna sanningen, han är dumdristigt modig kan man säga. Parallellt med att bakgrundshitorien rullas upp får vi givetvis ett spel att studera. 5 personer vaknar upp i ett rum, fastsatta med låsanordning runt halsen och linor som gör att bara en kan röra sig i taget mot de glaslådorsom innehåller nycklar. De får snart veta att de måste ta sig ut inom en viss tid för att inte dö i rummet. Något binder dem samman, de är alla givna fördelar från födseln och är vana att se till egna intressen först. De skall motstå sina instinkter och göra tvärt om så kanske de kan klara sig. Men som vanligt i Saw-filmer så lyssnar inte folk på reglerna.

Men mest är filmen tillbakablickar till tidigare filmer (vissa grejer hade jag hunnit glömma) och så har man slängt in ett spel för att underhålla vår blodstörst lite.

I filmen förkommer oxå Jigsaws före detta fru Jill, hon får en låda av Jigsaws advokat, hur mycket vet hon, vad finns i lådan? Det kanske vi får veta i Saw IV. Kanske kan vi där få se ett spel där de faktiskt kommer på hur de skall vinna (även om en liten sådan finns i denna oxå, fast där är det inte genom att faktiskt följa reglerna), det vore lite kul men då behövs en parallell historia där vi får vår "torture porn" som vi förväntar oss av en Saw-film :-)

Och konstigt nog känns det inte något konstigt alls att det skall komma en sjätte film, jag är nog skadad. Men den kommr jag nog inte se på bio. En stor nackdel med bio är att man missar allt gottigt extramaterial och enligt forumet på houseofjigsaw så klipptes 25 minuter "förklarande" material bort från denna film. Förhoppningsvis dyker väl det upp i nästa då eller så kompletterar jag mig Saw-samling med en film till när den kommer på DVD.

Jag ger filmen en svag, skakig 3:a skriven av en blodig svårt sargad hand i betyg.

Läs även andra bloggares åsikter om Saw V, Saw, film, recension, skräckfilm

(Bilderna från Lionsgate)