En av mina svaga sidor visar sig från sin sämsta sida just nu...

En av mina sämsta sidor är att jag verkligen mår dåligt av när någon säger att jag gjort fel när jag inte gjort det. Jag vill och svarar oftast i långa "försvarstal".

Men ingen bryr sig. Oftast är de ju övertygade om att jag gjort fel så min förklaring som faktiskt bevisar att jag gjort det jag skall och oftast lite till låter bara som ursäkter i deras öron. Rättshaveristvarning. 

Nu står jag inför ett sådant tillfället. Jag fick höra att jag inte gjort vad som förväntades av mig. Det är bara det att personen har lagt en roll på mig som jag faktiskt inte har/hade. Jag har däremot agerat delvis som om jag hade den rollens ansvar. Jag har brytt mig om en grej. Lyft upp det och påpekat att här har det blivit något tokigt. Och får höra att jag borde bevakat så det tokiga inte skett. Men innan det knasiga inträffade så lyfte jag frågan "hallå tänk nu på att...". "Lugn vi har koll på allt" fick jag till svar från de som verkligen hade ansvaret. Men nä det hade de ju uppenbarligen inte och nu är det typ mitt fel att man missat det hela. Jag borde ha bevakat att det blev rätt. 

Jag blev så arg och ledsen. Jag skrev ett långt mail där jag förklarar att jag faktiskt bara råkar vara en person som brytt mig och lyft upp risker och att vi kan tappa möjligheter. Inte haft något direkt ansvar för skeendet. 

Men mailet ligger i utkastlådan. Det känns som om det kommer vara helt verkningslöst att skicka. Jag kommer inte få någon ursäkt, jag kommer inte få en klapp på axeln för att jag faktiskt lyft upp ett problem. Snarare blir jag en gnällkärring som skriver långa mail. 

För jag har rätt bra koll på saker och hur skeenden varit, vad som påverkat vad osv.  Personen som ansåg att jag inte gjort det jag skall verkar inte vara insatt alls i vad som hände under den perioden eller hur det blev. Hen ser bara att jag brydde mig alltså måste jag haft ett ansvar. Typ. 

Jag tror ärlig att jag skall sluta bry mig. Jag skall bara göra exakt det jag blir tillsagt om ens det. Ibland blir jag ombedd att göra lite väl mycket grejer pga "du som vet allt"...

Jag måste lära mig att om man lyfter upp ett problem så blir man ägare av det för det finns ingen som är beredd att ta över ägandeskapet och göra något åt det. Och jag kan inte sitta med alla problemen på mina axlar. Jag känner mig galet nertyngd av ansvar jag inte bett om. 

Nu skall jag väl tillägga att just i den här saken verkar det i alla fall finnas en vilja att försöka lösa det hela. Meningen om att jag inte gjort det som förväntas av mig kom som en bisats nästan. Men för mig kunde den lika gärna stått i fet, röd, blinkande text mitt i mailet. 

Det är som sagt en av mina svagheter. Jag bryr mig i saker jag inte ansvarar för i jag tar oerhört illa vid mig när någon sedan försöker få det till att jag inte skött mitt ansvar. 

Mailet får ligga kvar i utkast. Kanske skickar jag det till en av mina chefer med en begäran om att han tar mig i försvar. Han vet hur det låg till. Önskade bara att han (han var cc:ad på mailet) kunde se den där meningen och svara väldigt kort med något som försvarar mig. Men för honom lyser inte texten fet, röd och blinkande. För honom är det inget som står där. Han kommer bara säga "äh hen vet inte hur det såg ut och vem som hade hand om vad, bry dig inte, vi vet ju hur det var och det räcker ju". 

Men för perfektionisten Bea som dessutom lägger alldeles för mycket av sin person i hur hon presterar på jobbet kommer det alltid sitta där att en person tror att jag är en slarvig jävel. 

Hur fan lär man sig att släppa sådant. Bli en sådan som rycker på axlarna och bara glömmer?

När det gäller ansvar har jag ett mentorskap just nu på jobbet. Jag drillar en kollega i ett ämne jag är sjukt bra på. Hen kämpar väl lite mer kan man säga. Jag får dagligen kämpa med att inte ta över, gå in och ta ansvaret för det som skall produceras. Det är hens ansvar. Jag skall bara lotsa hen rätt genom en viss djungel. Försöka få hen att fatta rätt beslut och få fram rätt materiel samtidigt som hen lär sig till nästa gång. Gud så svårt det är. Vill ju bara säga "skriv så här", "gör så här", "nu bokar jag upp möten med x och reder ut y" och så vidare. Men jag har hållit mig hyfsat hittills men visst kliar det i fingrarna att göra ett "skuggjobb" vid sidan av. Dock har jag i detta fall inte alla pusselbitar rent tekniskt och min chef har gett mig strikta order om att inte leta fram de bitarna (jo jag har letat i smyg :-) ). För han vet att då hade jag jobbat i helgen och fixat allihopa på egen hand. Lärorok process för mig.