Idag utanför ICA satt en ganska ung tjej. I blåsten och kylan denna midsommarafton gick festklädda människor i för tunna kläder bara förbi, de tittade inte ens på henne trots hennes hej!
Jag studerade människorna på håll medan jag låste bilen och letade fram en 50-lapp ur väskan, hade för en gångs skull kontanter. Satte mig ner på huk bredvid henne, gav henne mina pengar och sa att hej, varsågod. Frågade om hon hade fått äta något idag och fick ett nekande svar. Frågade vad hon ville ha, om hon ville följa med in. Men hon vågade inte komma med in då hon blivit utslängd en gång idag. men något varmt vore snällt.
Det enda varma som finns att få tag på på ICA är en varmkorv så då sa jag att det köper jag med mig på vägen ut. Väl inne i affären malde det i huvudet, fasiken det är midsommarafton, vi köper galet mycket mat som alla högtider i Sverige och här sitter en ung kvinna utanför ICA och tigger denna dag, utan att ha ätit. Köpte med mig bröd, ost, frukt och lite korv samt potatis, äh det är ju en högtid så en kärleksmums och en fanta slank ner oxå. Köpte varmkorven, en bulle och en kopp kaffe till henne och gick ut.
Satte mig bredvid henne och började prata, hon är från Rumäninen, har en Master i turismadministration men kan inte få ett jobb där hemma. Har ett barn att försörja och som så många andra hitlurad om att det finns jobb men blev mer eller mindre dumpad i Luleå. Vågade inte riktigt luska i det där om någon tar en del av hennes pengar eller inte. Hon såg inte nervös ut över att prata med mig. Jag började fundera lite på hur det kommer sig att hon sitter utanför ICA i Boden när hon säger att hon bor i en bil i Luleå (hon kunde ta emot maten men potatisen hade hon ingen nytta av då hon inte har någonstans att laga mat). Att pendla mellan orterna borde ju kosta en del och med tanke på hur lite de brukar få ihop på en dag så känns det ju lite konstigt. Eller är de flera som delar på en biltur till och från Luleå för att Luleå är överetablerat?
Hon pratade om att hon måste kunna skicka hem pengar till sitt barn så de inte blir vräkta, hon var stressad över att ICA stänger redan kl 18 idag dvs 4 timmar före vanlig tid. Hon berättade om hur förnedrande det är att sitta utanför affärer och tigga men att det i alla fall ger mer än att vara arbetslös hemma där det inte finns något stöd.
Hon pratade en utmärkt engelska och är villig att ta vilket jobb som helst, har fått hjälp av kyrkan i Luleå att ansöka om ett personnummer/samordningsnummer så att hon sen kan bli registrerad som jobbsökande.
Jag ser ingen anledning till att tvivla på hennes historia och känner en stor sorg över att det skall vara sådan misär i vissa länder men blir givetvis nyfiken på hur man hamnar här i norr. Hoppas hon kan hitta sig ett jobb och framför allt en anständigt boende.
20 juni 2014
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar