Dag 365 - Slut för i år

Dagen idag har mest tillbringats i långkallingar, även när vi intog nyårsmiddag här hemma med bara familjen.

Tog en kort promenad till stan för att ta årets sista dagens bild. Gjorde det lätt för mig :-)

När jag hade tagit den var klockan nästan 17 och stadens stora fyrverkeri skulle börja. Så jag hängde på massorna ner till Kvarnängen och knäppte några bilder där helt utan att tänka på att ställa in kameran, hade dessutom mitt makroobjektiv på.

De blev ju rätt bra ändå. 4 sekundersexponeringar. Han liksom inte alls fundera på hur det "skall vara", smällandet pågår bara 5 minuter och jag kom fram till strandkanten rätt sent.

Gick en liten omväg hem så promenaden blev i alla fall 3,41 km.

När jag kom hem slavade jag i köket ett tag för att göra förrätt, huvudrätt och efterrätt, fick lite hjälp av barnen. Smuttade på god alkoholfri dricka medan jag lagade maten.

Vi käkade strax efter kl 19 och sen spelade vi sällskapsspel och såg fyrverkerier på avstånd.  

Hade tänkt summera året i detta inlägg men det får bli i morgon istället i ett eget inlägg nu skall jag fortsätta umgås med familjen.

Här kunde Bodens kommun ha gjort rätt men valde fel

Jag vet att jag skrivit om det tidigare, nya Sundsbron mellan Svartbjörnsbyn och Gammelbyn, en av stans vanligaste promenadstråk eftersom det ger en fin runda runt sjöarna. Man möter gående, springande, hundpromenerande och cyklande människor på den vägen jämt. Sundet är en fin plats där många stannar och tar foton så även jag. Här är några bara från i år:

Januari 2015

Mars 2015

Maj 2015

September 2015

December 2015

Julafton 2015

Och igår fick faktiskt själva bron vara dagens bild då jag tycker den var fin med sina lampor.

December 2015

Över sundet finns det alltså en bro, en bro som alltid varit galet smal, en bro där bilar inte kunnat mötas, där gående och cyklister tvingat upp mot räcket för att bilar fått för sig att de minsann inte skall stanna för gående. Jag har varit rädd när jag gått över bron sena kvällar i mörker trots reflexer/pannlampa mm för att synas. Och har man stannat på bron för att fota har ilskna bilister tutat åt en.

När jag i somras möttes av en borttagen bro och fick veta att de skulle bygga en ny hoppades jag givetvis på att de skulle bygga en bro som faktiskt inte satte bilar i första rummet utan tog hänsyn till att detta är ett motionsstråk. Bilarna kan utan större tidsförluster dessutom köra runt från båda hållen, det är faktiskt bara en bekväm genväg på grusvägar som bron erbjuder bilister. Bilister som ofta kör som dårar på den smala vägen dessutom. Många ungdomar verkar gilla att gasa på här.

I morse läste jag som vanligt lokaltidningen (NSD) och möttes av ett reportage om att bron nu invigts. Trevligt trevligt. Nu slipper man känna sig som en bov som tränger sig förbi avspärrningarna på bron som ser ut att ha bra stått där för syns skulle ett tag nu.

Rubriken "Elbil först över nya bron" och bilden i tidningen^* i artikeln från invigningen var dock så typiskt, dels visar den att det första som alltså tog sig över bron var en bil! Man visar alltså inte glada motionärer som nu äntligen kan ta sin runda utan man visar en bil (en liten smal bil) och människor till fots som trycker sig upp mot staketet för att inte bli påkörda. Man visar tydligt problemet med bron, ett problem man totalt ignorerade att fixa när man byggde ny bro. För man tänkte bara på att tillfredsställa bilisternas behov.

Blev lite nyfiken på när nyheten om att den skulle invigas publicerats (eftersom jag helt missat den infon) och klickade ming in på boden.se och där kunde jag se att man lagt upp en notis igår med texten:

Sundsbron, som går över sundet mellan Buddbyträsket och Bodträsket, stängdes den 3 aug för brobyte. På nyårsafton kl 10.00 öppnas den nya bron för trafik. Första fordon över bron kommer att vara Bodens kommuns enda helt eldrivna bil. Vid öppnandet medverkar tekniska utskottets ordförande Sead Maglic.

Alltså man skryter nästan om det där med bilen.

Dessutom har bron blivit sämre för oss som gillar att stanna där och fotografera. Gamla bron hade platta räcken man kunde ställa kameran på, nu är räckena runda. Jag bär ju dock oftast med mig ett stativ så jag lider väl inte så mycket men såg ofta folk ställa kameror på räcket förut. Men å andra sidan riskerar man ju liv och lem om man stannar där och fotar så... Jag önskar att bron kunde bli ett sådant där gångstråk som man har inne i städer på gågator där bilister också får köra om de anpassar sig för gående/cyklister.

Det skall byggas en fågelskådningsplats på ena sidan och några fiskeplatser men lite tur hamnar de i en bra vinkel för foto.

En annan sak som fascinerar mig är att man säger att förväntad livslängd på bron är 80 år. Är inte det helt galet egentligen, när jag vandrat i Spanien har jag gått över broar som är nästan 1000 år gamla och vi i ett toppmodeärnt land med all teknik och kunskap kan inte bygga en liten kort bro som har längre livslängd än 80 år (eller vara bred nog för både gående och bilar). Vad är det för hållbarhetstänk?

Puente de Órbigo en av de längsta och bäst välbevarande
medeltida broar i Spanien. Den är från 1200-talet!

* Jag försöker att undvika att kopiera bilder/skärmdumpa numer så ni får klicka er in på bilden själva. Vill inte bryta mot någons upphovsrätt

Dag 364 - 2 motionspass och en mulen himmel

Henrik klev upp klockan 8 och lät mig sova en stund till med 08:45 kom han in och väckte mig. Hade dukat fram frukost. Ibland är han en pärla även om jag gladeligen sovit några timmar till.

Efter frukosten läste jag lite, får ligga i om jag skall hinna beta av min hög med julledighetsböcker.

Sen 10:30 stod vi på våra skidor i Björknäs och gav oss av. Vädret var riktigt skönt om än totalt mulet. Dock var våra skidor bakhala idag också, Henriks mer än mina. När jag väl fick upp lite fart gled jag mer framåt än bakåt. Men Henrik han fick kämpa på och stakade sig runt hela rundan, var beredd att ge upp efter ca 5-6 km då vi kunde vika av mot bilen men jag fick med honom på ett varv till. Han är envis och stark, lyckades staka sig upp för en backe där jag fick ge upp. Kollade under skidorna när vi kom tillbaka och jag måste lyckats slita bort det mesta av min vallatejp så inte undra på att det blev bakhalt.

Jag hade ställt in min klocka på skidåkning efter att jag gjort en längdskidåkningsprofil häromdagen enligt instruktioner och då skulle man välja Ski/Board och utgå från det för att skapa den nya. Använde denna nyskapade profil idag och blev jäkligt paff när jag hade skidat klart. Henriks klocka sa 11,43 km medan min sa 4.5 km. Den hade bara räknat när det gick nerför. SUCK! Fick använda Henriks logg. Hur kan det finnas fördefinierade inställningar för snowboard och utförsåkning men inte för längdskidåkning? Skumt. Får använda vanlig löpning (precis som jag måste göra för vandring och promenader) och sen ändra aktivitetstyp. Irriterande. De har massa aktivitetstyper i Garmin Connect, kan tycka att sportklockorna som är lite mer avancerade borde klara av att ha flera olika sorters profiler som matchar de olika typerna med lämpliga värden. Ex har man klockan på armen borde den kunna ge info om hur man hanterar stavarna mm.

När vi kom hem slöade jag med en bok innan jag satte mig i duschen en lång stund. Så skönt att bara sitta där med varmt vatten rinnande. När jag kom ut läste jag lite till innan det var dags att skjutsa Vincent på träning. Idag bara bort till Hilursborg ca 900 meter till fots, latunge men han skulle köra dubbla pass och jag ville ändå ta ett foto i närheten av stan så jag gick med på det. Parkerade och tog fotoväskan med mig och knatade iväg, först ett stopp i stan för att byta ett par strumpor på Intersport innan jag fortsatte mot Bodträsket och vidare mot nya bron över Björnsundet. De hade ju satt lampor på det såg jag igår så idag fick det bli en bild där om dagens bild.

Efter bilden gick jag vidare ut på Buddbyträsket och vände när jag hade gått 5 km. 10,01 km fick räcka idag. Gick in mot stan igen och tog en fika den halvtimme som kvarstod innan Vincent skulle hämtas.

Var och handlade lite god mat till i morgon. Hade velat ha en hästfilé men hittade ingen så det fick bli en rostbiff. Nu måste jag bara komma ihåg att köpa steksnöre i morgon för jag hittade inget i affären idag.

Gick lite banans på Effervé-lemonad också. Coop hade 6 av deras 7 sorter så nu kan vi smaka lite fler än de tre vi testat tidigare. Köpte även en Belvoir fruit farms Spiced Ginger Punch och en Rasberry & Lemon och en Luscombe Cool Ginger Beer. Man måste passa på när det finns lite roliga alkoholfria grejer. Punchen rekommenderades att serveras varm men kan även drickas kall så jag provade den kall idag. Lite blaskig, nog bättre varm faktiskt. Men bra efterbett av ingefäran.

Sen blev det lite sittande framför datorn. Kollade på lite platsannonser (en av dem fick jag dessutom skickad till mig av en bekant). Sen blev det lite slöande framför TV:n. Hoppades på den där solstormen som skulle ge norrsken idag men det har varit galet mulet hela dagen och kvällen och stormen verkar inte ha nått fram ännu ändå, alla KP-visare står på 1. Hoppas på morgondagen även om det verkar bli mulet här även då tyvärr men SMHI har haft fel förr men så har även de som säger att det skall bli norrsken. Henrik sitter och och programmerar, tydligen kliade det i fingrarna nu när han inte programmerar på jobbet längre. Han har varit helt uppslukad hela dagen (förutom när vi åkte skidor då).

Men det betyder att jag kan sova istället för att jaga ljussken på himlen.

Morgondagens bild är redan planerad och jag hoppas kunna ta en promenad i morgon också, kanske åka lite mer skidor.

Dag 363 - Jag fixade det, 365 mil på ett år!

Idag ville Henrik åka skidor och därför skulle vi upp tidigt men så blev det inte. Rapporterna sa att det skulle vara kallt ute idag och en lätt sjuk Henrik var då inte så sugen på att åka trots allt. Jag låg och drog mig till kl 10 och klockan han bli 11:44 innan jag tog mig ut. Jag hade byltat på mig tjocka Gneisdunjackan (den som klarar -40) men när jag kom ut utan att ha tagit på mig vantarna kände jag att det inte var det minsta kallt ute. Jag hoppade in i bilen och startade den och termometern visade -8. Gick in och bytte jacka till den tunna dunjackan. Jag måste ta och byta batterier i min väderstation på taket. Funkar dåligt att läsa prognoser tydligen.

Jag knatade iväg och valde att gå bort mot Svartbjörnsbyn. Stannade till och fotade på isen på Buddbyträsket. Idag var ytterligare en sådan där grå dag där välden såg ut att vara i svartvitt.

Jag började följa ett skoterspår bort mot Buddbyträsket och fick syn på en brygga jag varit nyfiken på tidigare i förra veckan. Nu pulsade jag upp i snön och gick fram. Knäppte en bild.

Jag fick syn på ett träd en bit bort och pulsade dit. Jag älskar frostiga träd. Denna får vara dagens bild.

Gillar de där enkla vinterbilderna med mycket vitt. När jag knatade vidare och hade passerat bron över till Buddbyträsket fick jag syn på ett löv som satt fast i snön. Låg och krälade i snön för att fånga lövet som blåste i vinden. Gick inte att få hela lövet i fokus och blåsten ställde till det dessutom. Gillar kanske mer färgerna i bilden än hur resultatet med fokus/skärpan blev.

Några pimplare en bit bort undrade vad jag höll på med tror jag. De stirrade på mig där jag låg och krälade och försökte att skydda lövet från blåsten.

Jag gick längst med hela Buddbyträsket ända bort till Buddbyn. Stannade till och lade mig på isen för att fånga de stora iskristallerna. Gick sådär men ibland fastnar jag för känslan i en bild snarare än hur "bra" den är.

Hade gått och tittat på bergen på andra sidan sjön, gillar hur man inte kunde urskilja några färger och knäppte en bild innan jag fortsatte.

I övre änden av sjön hittade jag en liten å som rann ut där, frusen även den så jag fortsatte upp längst med den. Ett tunt strävt snölager låg ovanpå den blanka isen och det gav lite fäste men jag kunde även glida fram på fötterna om jag ville. Hade kunnat åka skridskor här. Skymningen började komma allt mer och jag kollade på GPS-klockan, snart hade jag gått de 10,3 km jag behövde gå för att nå mitt mål på 365 mil till fots. Bestämde mig för att gå den sträckan innan jag vände om. Ån blev allt smalare och tillslut kom jag fram till ett ställe där det inte såg helt fruset ut så jag klev av och gick upp på en äng i närheten. Då slog klockan över. JAG GJORDE DET!

Så skönt att ha klarat av målet på 365 mil till fots under året. Nu skulle jag bara ta mig tillbaka till hemmet också. Det var dags att vända om. Tog mig tillbaka över ån och ut på sjön. Hade tydligen gått med vinden i ryggen för nu fick jag gå i motvind. Ville inte gå i samma spår som innan och valde att korsa över djupsnön tills jag hittade ett annat spår som jag följde lite snett över sjön, plötsligt kom 2 skotrar i hög fart bakom mig, kom på att jag nog knappt syntes mer än en liten reflex på ryggsäcken så jag tände mig lilla dinglande lampa på jackan. 

Nu var himlen inte grå längre utan solen som hade gått ner färgade himlen som synes på bilden nedan. Strax efter att jag hade tagit bilden halkade jag och föll platt på marken bakåt. Slog i baken och nedre delen av ryggen, men lyckades rädda objektiven i ryggsäcken.

Tog mig hem efter 20,31 km via ICA där jag hämtade ut mitt paket med filter och objektivlock från CyberPhoto. Beställde sent i söndags kväll och paketet kom idag. Grejerna från Scandinavian Photo som beställdes samtidigt har inte ens skickats :-(

Han sitta vid datorn en stund innan jag behövde skjutsa Vincent och Henrik till bion. Hem får de ta sig själv för jag ser på Morden i Midsummer :-)

Dag 362 - Nya mål och funderingar

Motion

Har börjat fundera lite på nästa års träningsmål (eller hålla kroppen i rörelsemål). Skall inte ha ett 365-milsmål till fots i alla fall eftersom det är en långsam övning (även om jag skulle springa så är jag inte snabb). Och hinna cykla så mycket under sommarmånaderna kan oxå bli svårt, behöver i så fall kombineras med något på andra halvan av året (även om jag cyklade 16 mil sista veckan i december 2011).

Kanske 2016 mil till fots? Jag gillar ju trots allt att gå, skulle jag kunna hinna med lika mycket cykling? Så många träningspass? Prova på nya grejer? Borde styrketräna men det är så jävla tråkigt. Eftersom Henrik har börjat träna och gå på en massa pass så kommer ju inte jag kunna göra det samma direkt heller för någon måste ju hem och laga middag till barnen. Sen han började träna en massa så har jag ju oftast fått gå mina promenader sent på kvällen efter middagen. Och jag kan ju knappast gå på pass vid 20-21-tiden (en variant vore väl att faktiskt ta mig från jobbet kl 17 varje dag, det vore ett bra mål), jag har ju mitt träningskort i Luleå. Kanske borde säga upp det kortet och skaffa ett i Boden istället men jag kollade schemat på Strand i Boden och det fanns knappt något som lockade, några BodyBalacepass men som ligger på helt fel tid om man som jag jobbar i Luleå. Mitt favoritpass BodyCombat verkar finnas på ett ställe i Boden ett pass på söndagar, kanske kan betala engångsavgift för att gå på just dem. Annars verkar det mest vara danspass och olika funktionella styrkepass nu för tiden och Body Pump förstås ett pass jag inte gillar alls.

Med ett mål är det lite lättare att motivera mig när det går trögt. Ett mål är i alla fall att gå en camino till. Camino Invierno som bara är knappa 25 mil ligger bra till om familjen inte vill att jag skall vara borta i flera veckor den skulle jag kunna fixa med resa dit och hem på ca 9 dagar. Annars skulle jag hemskt gärna åka iväg 4-5 veckor och gå Via de la Plata eller någon annan av de långa lederna. Det är under de vandringarna jag kan vara "jag" och släppa allt annat. Och inför långvandringarna måste jag ha tränat på att gå.

Har ni några tips på träningsmål jag kan ha?

Fotografering

Fotomål då? I år har jag haft ett En bild om dagenmål och det har gått sådär, jag har givetvis hittills tagit en bild varje dag även om det varit apsvårt vissa dagar. Men vissa foton är inte direkt bra heller. Så hur skall jag utvecklas som fotograf nästa år? Funderar på att försöka hitta några teman, tekniker, motiv eller så att följa. Försökte ett år med 365foton-projektet som listar 365 ord men det kändes för begränsande på något sätt. Vissa ord kändes bara helt fel. Ett nytt foto om dagen och försöka att inte tänka så mycket på nya motiv, kanske gå tillbaka till gamla (SF i april blir svårt) och förbättra, hitta ny vinkel osv? Jag har beställt filter igår och skall köpa mig något mer objektiv. Det är utomhusfotografering som lockar mig mest. Så fotograferingen hänger starkt ihop med att vara utomhus och resa.

Har ni några tips på fotomål jag kan ha?

Resa

Detta år var en katastrof sett till resor. Jag har knappt varit till fjälls alls och det var en kort vandring i Portugal/Spanien samt ett kort besök i San Francisco. Nästa år måste det bli lite bättre. Vi skall ju till Gran Canaria hela familjen i 8 dagar till att börja med. Funderar allvarligt på att packa min rygga och åka till fjällen några dagar efter nyårsafton. Men så många ställen har ju stängt just nu. Abisko är ju dock alltid tillgängligt men jag var ju nyss där. Skulle vilja ha lite annan vy. Besöka några av de små guesthouse som finns lite överallt på norrbottniska landsbygden kanske, men de brukar vara rätt dyra (riktar in sig på rika utländska turister) och jag skulle nog sakna fjällen. Ta bilen och åka upp till Stora sjöfallet igen kanske, det var ju några månader sedan nu. Jag vill åka till Norge i vår och fota eller till Island (med en vän som oxå gillar fotografering). Sen så vill jag vandra i Norge till hösten. Senja lockar men även andra platser. Sarek står på önskelistan men där vågar jag inte vandra själv så jag måste ha med någon. Dyrt ja men jag vet ju att jag får en bonus på jobbet utbetalad i februari. Det borde räcka till något i alla fall. Då är det svårare med ledighet. Skulle behöva mer semesterveckor. 7-8 veckor vore lagom kanske.

Har en dröm om att få någon långvandring sponsrad på något sätt. Typ Kickstarter eller en sponsor eller liknande men vad kan jag ge tillbaka mer än foton och reseberättelser och bära en eller annan logga? Hur gör alla de som kuskar land och riken runt på Instagram? Hur har de tid och råd? En man jag följer på Instagram är professionell hiker, hur får man till det? 

Jobb

Vad vill jag egentligen? Trivs inte just nu. För många hattar, en otydlig roll och ingen naturlig plats för det jag vill hålla på med känns det som nu. Jag vill vara kreativ, skapa, lösa problem och se resultat, göra folk glada för att deras liv underlättas av ett bra system. Jag vill fånga krav, skissa på lösningar, koppla ihop det med ny eller beprövad teknik, skissa på framtida funktioner och paketeringar som ökar nyttan. Men idag sitter jag mest och räknar på business cases (internt) och förklarar funktioner för säljare, träffar sällan kunder och får inte se resultatet av det vi levererar. Det saknar jag. Jag saknar att få använda hjärnan helt enkelt. 

Men ibland undrar jag varför jag är kvar i IT-branschen alls, jag trivs förvisso med det nämnda ovan men mitt hjärta klappar ju för att vara ute i naturen. Jag lever upp när jag får peka ut en fin plats på en karta eller adoptera en grupp asiatiska turister och visa dem var man bäst ser norrsken, förklara hur kameran skall ställas in, vad norrsken är osv... Jag älskar när någon på Caminoforumet frågar om att få ruttförslag och jag får dyka ner i mina guideböcker och onlineverktyg och tipsa om en rutt. Skriva reseberättelser och välja ut foton som symboliserar en vandring. Tänk om jag kunde få skriva reseböcker eller i någon resetidning/reseblogg det vore något det. Men hur skulle något av detta gå till? Jag har en minimalt nätverk så just nu känns till och med jobbyte inom branschen skitsvårt. Inga jobb annonseras ju ens ut numer.

Sociala medier

I år har jag bloggat varje dag/om varje dag. Det har varit skönt att få skriva av sig även om knappt någon har läst. Bloggandet är verkligen dött om man inte tillhör "bloggarna" som är "kändisbloggar" och mitt dravel lär ju aldrig hamna där (tack och lov). Men i år har jag även känt av att Twitter och G+ allt mer är en envägskommunikation. Saknar tiden då man faktiskt förde samtal eller kommenterade något någon skrivit. Twitters införande av "Likes" gjorde att man får ännu färre ordliga kommentarer och på G+ kan man förvisso få några +1 på något man skrivit eller bild man lagt upp men inga kommentarer eller ens svar på frågor man ställer. Då känns det ganska meninglöst. Ibland får jag ryck och svarar på saker och ting själv för att inte gnälla och vara likadan, men nu när hela sociala medievärlden är så mycket större än för sisådär 10 år sedan så möts man mer ofta av "och vem fan är du" eller tystnad. Att följa andra människor man inte känner IRL verkar helt fel tydligen, i alla fall om man plötsligt interagerar med dem. Så antingen får jag sätta upp målet att avveckla sociala medier (bloggen kommer få leva kvar för att hag skall ha någon skrivventil) men resten, vad skall jag med det till egentligen? Kanske rensa bort allt "privat" och bara ha det i jobbsyfte. Instagram får vara kvar då det inspirerar mig fotografiskt. Eller skall målet vara att faktiskt interagera mer, behålla de som faktiskt vill ha ett nätsocialt liv?


Allt detta har jag funderat på idag när jag var ute och promenerade. Tog en runda som ledde mig upp på ridvägarna bakom Åberget och via stan hem. Tog bara 2 foton idag. Ett på ett översvämmat dike. Konstaterade att i rätt ljus är även diken fina.  Testade två olika vinklar. Vilken är bäst? Rakt på med berget i bakgrunden eller lite från sidan men då med elledningar och hus som syns i bakgrunden?

Men dagens bild får vara den nästan svartvita bilden på ett redskapsskjul på en äng med några träd i bakgrunden. Jag älskar de där skjulen med sina slitna väggar. Gillar när bilderna blir nästan svartvita också. Det är inte lång stund mellan bilderna togs men ändå helt olika i färg. Valde att beskära den då det var rätt tråkig skog till vänster i bild.

Dagens runda blev 13,39 km och nu har jag bara 10,3 km kvar till mitt mål.

Dag 361 - Träningsvärk och 2 promenader

Upp "tidigt" idag också. Ville egentligen bara ligga kvar i sängen och tycka synd om mina värkande ben.

Men jag var tvungen att köra Vincent till träning i Sävast idag så jag passade på att promenera där. Tog en runda över skoterspåren ner till även som jag gått förut. Tur det för jag hade råkat slå av klockan i fickan och då var det bra att ha en gammal logg över sträckan. hade inte så mycket tid på mig och det gick långsamt att gå i spåren så när jag väl var nere vid älven han jag bara knäppa tre nästan identiska bilder. Den första med de isiga spåren får vara dagens bild.

När jag kom tillbaka till bilen trodde jag att jag var precis i tid för att hämta Vincent men det visade sig att jag hade mer än 15 minuter kvar. Men jag valde ändå att sätta mig i bilen och lyssna på min ljudbok, just nu Revolutionens barn av Peter Robinson (varvar med läsning i min pocketutgåva av samma bok). Körde hem Vincent och tog mig sedan ut igen på en ny promenad eftersom den första inte hade varit en mil utan bara 7,32 km.

Försökte få med Herman bort till Ruter Retro men han ville inte så då fick jag gå själv. Köpte fika och läste i min bok en stund innan jag tog en omväg över hängbron på vägen hem. Det var en fantastisk lilarosa himmel över bron och jag hoppades kunna fånga den och bron på bild. När jag kom fram till bron var den nedsläckt och jag sa lite halvhögt "men kan ingen tända bron den blir finare då" och så klev jag ut på bron. 2 steg senare tändes alla lampor upp. Jag kollade på klockan och den var 15:43. Underlig tid för brotändning men jag blev glad. Gick ner till en slänt vid vattnet där man brukar få fina bilder. Idag var vattnet nästan helt stilla så lamporna reflekterades fint. Men den vackra himlen han försvinna på 5 minuter :-/

Kämpade mig hemåt på halkiga vägar och började känna av träningsvärken från gårdagens skidåkning. Insidan av låren värker och när jag spände mig när jag halkade till kändes det inte skönt. Kom hem efter 8,36 km. Även Henrik verkar känna av skidåkningen i sin kropp. Får se när vi tar oss ut nästa gång.

15,68 km idag kändes bra men jag saknade 200 meter för att med skidåkningen nå mitt mål med 7 mil/vecka. Irriterande. Roade mig lite med mitt googleark där jag har summeringen av mina mil. Ser att jag nådde 365 mil med cykling och sparkåkning inräknat redan för 6 veckor sedan. Och nu har jag bara 23,7 km kvar till mitt mål till fots. Är bra sugen på att ta mig en rejäl promenad i morgon och få det överstökat eller så går jag bara de 5,9 km/dag som behövs resten av året och firar på nyårsafton.

Dag 360 - Två träningspass

Idag skulle det ske, Henrik skulle testa att åka längdskidor för första gången på ca 25 år enligt egen utsago. Han kände sig lite krasslig och ute blåste det kallt som attan. Men vi gav oss iväg med bilen. Igår hade det regnat och inatt blivit kallt vilket ledde till att det var glashalt ute. Vi parkerade vid Kvarnängen och riskerade livet genom att ta oss över parkeringen till snön. Spände på oss skidorna och gled iväg i motvinden medan solen gick upp bakom oss.

Skidorna var vallade med vallatejp och inget klister. Spåren bestod av is. Det blev till att staka oss fram i motvinden och försöka att inte paja skidorna helt och hållet på de sträckor som det låg grus på cykelvägen som korsades några gånger innan vi kom till Björknäs. Där blev spåren aningen bättre och uppe i skogen ännu lite bättre. I skogen slapp vi blåsten, mycket skönt. Mina armar var fulla med mjölksyra redan efter knappa 2 km. Magen Bea använd magen när du stakar, tänk crunches och sen ett lätt frånskjut med armen på slutet. Men mina magmuskler var inte helt förtjusta i den idén heller.

Jag var först med att krascha, i Ballongbacken. Det gick galet snabbt i de isiga spåren och jag såg hur någon hade skurit ut ur spåret och mest troligtvis tagit skejtspåret sista biten, inte glida ut med skidan där inte glida ut med skidan där tänkte jag och i nästa sekund drog skidan givetvis rätt ut i det lilla jacket medan andra fortsatte rak i sitt spår. För att inte gå ner i spagat satte jag mig på rumpan medan Henrik leende swichade förbi mig. Jag måste lära mig att ta mig ur spår och dessutom behålla balansen. Jag kände hur otroligt mycket jag spände mig när jag åkte ner för backen, nog för att det var ca

Men han fick inte behålla det där flinet så länge, i nästa länge backe svänger det lite och plötsligt såg jag något gult ligga på mage och glida och stavar och skidor överallt. Han hade gått ur spår och försökt bromsa sig ner när han var osäker på hur det såg ut tror jag. Det såg så himla roligt ut att jag började asgarva, jag skrattade så tårarna rann och jag såg inget. Visste inte om han skulle behöva hjälp upp så jag satte mig ner och kastade mig åt sidan (sorry efterkommande åkare för spårförstörandet * 2). Han lyckades kravla sig upp och vi fortsatte. Sen var det dags igen för honom i en annan backe, då gjorde han en mindre framåtvolt. Jag visste inte att han var så akrobatisk. Jag hade så bra fart att jag inte stannade utan väntade in honom lite senare när det gick uppför.

Sen inga större fadäser tills vi kom till en lång raka där folk brukar öva på stakning. Plötsligt hörde jag inte Henriks swichande bakom mig länge. Vände mig och då låg han där och kravlade, hade satt staven mellan benen.

Vi kom sedan ut från Paglaspåren och vidare till Björknäs igen för att ta oss till Kvarnängen. Nu hade vi medvind i de galet isiga spåren och det var svårt att stanna där det var grusigt. Jag lyckades inte få stopp innan ett ställe där grusmaskinen sprutat grus i spåren så på något sätt fick jag stopp genom att böja mig ner och sätta handen i snön. Ville ju inte repa sönder skidorna helt. Jösses så mycket lättare de sista 900 meterna gick mot när vi åkte ut. 11 minuter i motvinden, 6 minuter och 20 sekunder (ja jag vet att det är väldigt väldigt långsamt ändå men precis som med löpning kommer jag aldrig bli snabb på skidor, jag har liksom inte farten i mig) i medvinden. Måste säga att Henrik var mycket duktig. Märks att han kommit igång med träningen. Han är uthållig och stark. Coreträning verkar ha gett magmuskler som hjälpte till vid stakning.

Hade haft kameran i bilen så Henrik fick vänta medan jag utförde balansakten att ta mig över parkeringen, ta av skidorna och ta fram kameran. Sen bad han mig köra bilen närmare så han slapp utföra det samma. Han fick åka lite i spåret för att jag skulle få en dagens bild som förevigade hans premiärtur. Vi hade åkt 11,12 km och solen var på väg ner igen.

Sen knäppte han en bild på mig med sin iPhone.

När vi kom hem han jag bara fixa bilden på honom innan Herman och jag skulle åka på shoppingrunda, ungen behövde en vinterjacka. Vi åkte in på stan och kollade på Team Sportia där han hittade en han ville ha, fanns inte i hans storlek. Vi avverkade alla andra butiker i stan utan att hitta något. Fikade och sen tillbaka till Team Sportia som var snälla och ringde till Luleå. Jodå där fanns det en kvar och de stängde om 1,5 timmar. Vi skulle hinna. Så vi brummade dit och provade jackan som satt väldigt bra. Jag provade lite byxor som inte satt bra. Vi handlade på ICA och svor över alla Luleå Hockeyfans som parkerar lite som de vill bara för att de är hockey, ex trottoarer, ICA:S och Team Sportias parkering osv... Nå ja vi tog oss fram tillslut och kunde fara hem. Väl hemma preparerade jag kycklingen (låtsades att den var en kalkon då vi inte hade hittat en kalkon) och stoppade den full i godsaker innan den åkte in i ugnen.

Slängde på mig ytterkläderna och gav mig ut på en promenad (skidåkningsmilen kändes inte riktigt som "till fots" och jag är ju så nära 365 mil till fots. Skulle kunna vara ute knappt 1 timme och 30 minuter och dessutom behövde jag handla salt och vitpeppar. Ställde larm i mobilen på 40 minuter. Gå tills det piper och sen vända. Funkade bra men jag han inte riktigt en mil pga handlingen. Det blev 9,16 km. Ute var det fortfarande glashalt men sandat på en del ställen i allafall och mina Haglöfs L.I.M-skor har fantastisk greppförmåga, älskar de där skorna.

Fixade klart middagen när jag kom hem (Henrik hade satt på potatisen och brysselkålen). Maten smakade riktigt bra efter att ha varit ute i det kalla och blåsiga vädret.

Nu har jag sammanfattat i mitt 365mil-ark och inser att jag hade ca 4 km av sparkåkning vecka 6, dock vet jag med mig att det inte gick så bra att sparka så jag mest gick med sparken men jag räknar nog bort de där ändå och då har jag nu med 5 dagar kvar att röra på mig kvar att gå/springa/jogga 39,4 km. Det skall gå, det måste gå!

Totalen på året med cykling, skidåkning kommer bli mer, tror jag kommer passera 400 mil i år faktiskt. Det är ju rätt så mycket bättre än #365mil år 2011 då jag räddade upp det hela med cykling mest hela tiden. Men å andra sidan gjorde jag det året bara Laplands Ultra och Fjällräven classic som är 21 mil tillsammans mot årets långvandring på över 60 mil. Det gör ju rätt stor skillnad.

Dag 359 - Regn

Inte klev jag klev upp kl 9 som jag tänkt idag heller men vad fn det är ju ledigt. Klockan var närmare 11 när jag väl åt frukost. Latbea. Vi skulle ju åkt skidor idag men ute regnade det. Henrik valde därför att skjuta på sin skidpremiär. Men jag tog mig tillslut ut för att promenera. Möttes av blankis och decimeterfjupt snöslask. Inte optimalt promenadväder, det var inte ens fotoväder. Men jag knatade iväg mot Aldersjön, tog ett foto i skogen där innan jag drog vidare.

Gick delvis tillbaka innan jag vek av på en av Försvarsmaktens vägar, Hedenvägen. Där fick jag syn på en vy mot Understberget så jag fotade åt det hållet. Den bilden får vara dagens bild.

Så galet grått vilket kanske syns på denna bild från Heden.

Väl hemma fixade jag bilder (alla fick vara i square idag trots att de är från kameran) innan det blev dags för middag och som vanligt så gjorde jag julpytt. Det innebär att jag steker potatis, brysselkål, prinskorv, köttbullar och skinka. Serveras med alla vanliga tillbehör som rödkål, långkål mm.

Sen blev det lite sova av ren utmattning innan vi spelade Puerto Rico som dagens sällskapsspel. Första gången för mig. Det var rätt kul.

Hamnade sedan framför TV:n

Dag 358 - Julafton

Skulle kliva upp kl 9 för att ta mig ut på en promenad men vaknade först efter kl 10 och hade inte fått i mig frukost och på mig kläder förrän 11:30 så det blev lite stressigt att ta mig ut och gå. Ute var det ljust och lagom kallt ca -6 grader. Jag tog en runda jag kan utantill för att veta att jag skulle vara hemma inom 2 timmar även med fotograferande.

Stannade först ca 400 meter från huset och plumsade genom djup snö och över en väg för att ta mig ner på isen. Älskade molnen över Gruvberget.

Gick sen vidare och stannade till på Bodträsket och fotade en underbar himmel.

När jag kom hem efter 9,67 km hoppade jag i duschen och drog sen på mig kjol och ulltröja. Lite fin får man väl vara när det är julafton. Resten av familjen valde att tillbringa dagen i träningsbrallor och t-shirt. Han bara sitta ner några minuter innan det var dags att ta tag i mat och annat.

Var mitt i skalandet av potatisen när Kalle började och sen gick allt i ett tills vi satt vid matbordet i vardagsrummet 18:45. Under matlagningen spelade vi vår Kalahaturnering som infördes förra julen. Jag höll på att stöka med maten när Henrik drog reglerna för barnen och jag missade att de regler som gällde denna gång var helt annorlunda mot hur jag lärt mig spelet. Den som tömmer sin sida först får de kvarvarande hos motståndaren ansåg jag och spelade så men när jag hade tomt roffade min motståndare åt sig stenarna som låg kvar på hans sida och jag förlorade. Illa.

Över 3 timmars matlagning och sen var allt (eller ja det vi lagt på tallrikarna i alla fall) uppätet och min värkande rygg värkte ännu mer. Hoppades att övriga i familjen skulle sköta avdukande men nä, tjat och mer tjat och sen fick jag göra det mesta själv. Något irriterad. Men men... att få höra "jag vill bara sitta och vila lite" men vem fasiken vill inte det och så dukade jag undan med lite hjälp från barnen. Efteråt hamnade vi i soffan och spelade klart Kalaha. Årets mästare blev Henrik.

Sen blev det presentöppning. Jag fick ullstrumpor, en ullbuff, en bok God Jul Luj Dog - samlade julteckningar av Jan & Maria Berglin. Som beskrivs med bland annat meningen: "En julklapp till alla dom som redan har firat jul en gång för mycket och som måste klara av det en gång till". Det är jag det. Fick även ett presentkort på 4000 på cyberfoto så jag kan köpa mig filter (min sambo är fantastisk!). Herman hade gjort ett nytt "tjänstehäfte" till oss med tjänster som att bära iväg grejer till sopstationen, massage, städhjälp, gå och handla amt valfritt. Gullungen. Han hade dessutom gjort en jättefin ostyvel/ostkniv i slöjden. Extra roligt då han förut verkligen hatat träslöjd. Han hade även gjort en fin tändstickshållare som han monterat i vardagsrummet.

Efter paketutdelningen och lite slöande behövde jag få komma ut och ta dagens bild. Den har varit planerad ett bra tag så ingen ovan fick den utmärkelsen idag. Fick med mig Henrik på den dryga kilometerspromenaden ner till Bodån.

Gillade molnen på himlen så en bonusbild.

När vi kom hem igen  efter 2,44 km satt Vincent och hade precis fixat klart sin Smartwatch som han fått och laddat sitt LOL med lite av de RP han fått av sin morfar. Herman kollade på Youtube samtidigt som han målade i sin nya målarbok (en sådan där för "vuxna" med plottriga motiv att färglägga med smala pennor) samt hade plockat ihop en varukorg för de 60 dollar i presntkort på en kubbutik han fått av sin morfar. Henrik slog sig ner framför datorn och kollade på träningsvideor om hur man åker längdskidor. Han skall åka med mig i morgon, första gången på 20 år för honom. Jag har slagit mig ner i TV-soffan och slötittar på filmer.

Skall nu ta mig en nattmacka.