När jag lade ut en beskuren version på Instagram drog jag på med lite hårdredigering för lite annan effekt. Ibland är det roligt att leka. Nu känns den övre bilden lite mjäkig.
Jag kom fram till Luleå och till platsen för kursen var klockan precis 9, då kursen skulle starta. Kom in med andan i halsen. Men det hade inte börjat. Istället fick vi sitta och vänta på kursledaren i en timme, han hade fastnat i trafiken på vägen upp genom landet. Tydligen halt som fasiken. En av kursdeltagarna gick ut och rökte och kom in med rök i kläderna, jag fick flytta på mig en bit bort från alla för att kunna andas. Eftersom jag precis tillfrisknat från 2 helvetiska veckor med lungproblem vet jag att jag är superkänslig.
När kursen väl startade blev jag lite besviken det var ju exakt samma sak som vi gått igenom på den kurs jag gick en halvdag för bara några veckor sedan. Fick inte heller intrycket av att något var nytt. Vi åt ett mindre julbord till lunch som en deltagare tagit med sig. Gott var det. Kursledaren gick ut och rökte efter lunchen och kom in i föreläsningssalen där jag satt närmast med ett rökmoln i kläderna.
Det slog igen direkt i hals och bihålor, fick panik. Fick gå ut ur rummet och bara intala mig själv att jag kunde andas. Drack lite vatten och fick ner pulsen. För det är det värsta när skallen säger åt resten av kroppen att jag inte får luft, jag får ju luft egentligen men kroppen vill bara inte dra in den som försvar. Ögonen svullnade igen lite och jag fick sätta mig en bra bit ifrån ledaren. Men jag kände hur det byggde upp slem, hur andningen blev pipig och tung. När jag körde hemåt vid 5-tiden var det galet jobbigt. Dessutom hade jag ätit något som gjorde mig sur i magen så det retade uppåt och jag fick den där hemska värken i käken och bakom örat som jag brukar få på långvandringarna när magkatarren sätter in. Tror stressen på jobbet gjort att magen oxå är på väg att slås ut för nu har jag dragits med värk i flera dagar när jag kommit hem. Har inte kunnat äta middag osv...
När jag kom hem kände jag mig febrig och andfådd med frossa. Gick och lade mig på sägen fullt påklädd och däckade. Vaknade kring 22 och gissade i Lottens julkalender innan jag klädde av mig och försökte somna om. Emilian låg tryckt vid min sida hela tiden, han vakar alltid över mig när jag är sjuk.
När kursen väl startade blev jag lite besviken det var ju exakt samma sak som vi gått igenom på den kurs jag gick en halvdag för bara några veckor sedan. Fick inte heller intrycket av att något var nytt. Vi åt ett mindre julbord till lunch som en deltagare tagit med sig. Gott var det. Kursledaren gick ut och rökte efter lunchen och kom in i föreläsningssalen där jag satt närmast med ett rökmoln i kläderna.
Det slog igen direkt i hals och bihålor, fick panik. Fick gå ut ur rummet och bara intala mig själv att jag kunde andas. Drack lite vatten och fick ner pulsen. För det är det värsta när skallen säger åt resten av kroppen att jag inte får luft, jag får ju luft egentligen men kroppen vill bara inte dra in den som försvar. Ögonen svullnade igen lite och jag fick sätta mig en bra bit ifrån ledaren. Men jag kände hur det byggde upp slem, hur andningen blev pipig och tung. När jag körde hemåt vid 5-tiden var det galet jobbigt. Dessutom hade jag ätit något som gjorde mig sur i magen så det retade uppåt och jag fick den där hemska värken i käken och bakom örat som jag brukar få på långvandringarna när magkatarren sätter in. Tror stressen på jobbet gjort att magen oxå är på väg att slås ut för nu har jag dragits med värk i flera dagar när jag kommit hem. Har inte kunnat äta middag osv...
När jag kom hem kände jag mig febrig och andfådd med frossa. Gick och lade mig på sägen fullt påklädd och däckade. Vaknade kring 22 och gissade i Lottens julkalender innan jag klädde av mig och försökte somna om. Emilian låg tryckt vid min sida hela tiden, han vakar alltid över mig när jag är sjuk.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar