23 mars 2008

Vilken makt hotas?

Liza Marklund skriver om Modebloggar i Expressen under rubriken "Modebloggarna hotar makten". Jag undrar vilken makt det är som hotas, det går inte riktigt att utläsa ur texten. Hon skriver:
Här finns något väldigt kraftfullt – och väldigt hotfullt.
Flickor och kvinnor som väljer att göra något för sin egen skull, i stället för att behaga, utgör ett direkt överhängande fara mot den rådande ordningen.
Skulle dessa tjejers überytlighet på något sätt hota någon form av makt i Sverige idag? Jag tycker personligen mer de drar bakåt, utmålar tjejer som objekt som skall behaga, för inte är det för andra tjejers skulle de plutar med läpparna och fotar ner i urringningen i slutändan. Förutom det ger de säkerligen tjejer med mindre pengar ångest och komplex över att de inte kan shoppa för ett par tusen i veckan. Den dolda reklamen bryter säkerligen mot lagen men värre är att andra unga läsare TROR att dessa tjejer köper allt detta själva och att det är ett måste för att bli populär.

Dessutom visar några av dem ett förakt mot andra som syns i texter som denna när Stina-Lee svarar på frågan hur man blir en välbesökt bloggare.
Tråkigt nog tror jag det är svårt att bli stor och känd om man enligt andra är ‘ful’ på alla bilder man lägger ut osv såvida man inte driver en humorblogg eller något.
Eller som när Blondinbella försöker försvara sitt pälsbärande och slår tillbaka med:
Det kan inte vara lätt att komma från ett bondsamhälle och slåss från underläge.
Hon har aldrig hört talas om alla kändisar som är med i PETA? Men de kanske bara är bönder som slåss från ett underläge de med.

Liza Marklund, vari ligger deras makthot där? Människoförakt är enligt mig bara enormt patetiskt. Att prata om kulturkrock när man åker till Norrköping är ju bara för mycket, snacka om att vara instängd i sin egen lilla värld. Kan man då hota makten? Läser man kommentarerna till det inlägget märker man rätt snabbt att alla läsare är inte andra tonåringar med huvudet i det blå som tur är. Eller skrevs inlägget för att locka mer trafik till bloggen, låter som något en "bloggcoach" skulle kunna be henne göra. Och om man har en "bloggcoach" som Blondinbella har så är det ju inte längre någon som stämmer in på:
Flickorna fortsatte att lägga upp sina bilder i totalt demokratiskt och ocensurerat skick, dag ut och dag in, för målgruppen var inte de föraktfulla killarna, utan tjejerna som var som dem.
I krönikan skriver Liza Marklund:
Modebloggarna utgör en grupp som är lika könsmässigt homogen som en manlig fotbollsturnering. Det är oerhört ovanligt att hitta något liknande bland kvinnor, särskilt i den generationen.
Forskaren Lotta Snickare, som just nu doktorerar på ledarskap vid Kungliga Tekniska Högskolan, har granskat hur kvinnliga grupper i arbetslivet uppfattas.
”Kvinnliga nätverk möter motstånd”, skriver hon. ”En form av motstånd är att förlöjliga det kvinnliga nätverket. Motstånd innebär nästan alltid rädsla. Genom att kvinnor bildar ett nätverk utmanas den manliga dominansen.”


Men är inte majoriteten av sveriges bloggare kvinnor? Så på vilket sätt hotar de då den manliga dominansen och har ens män haft dominans i området kläder, smink, fika med kompisar och ta söta kort på den lilla Paris Hiltonhunden?

Då borde väl i så fall Lilla Gummanbloggen vara mer utsatt för hån, spett och spe från andra läsare än vad medelklassbrudarnas bloggar är för de ger ju sig in i ett område som har dominerats av grabbar, dvs teknik. (Förövrigt förstår jag inte själv vitsen med en teknikblogg av tjejer för tjejer men det är ju en annan historia. Jag läser den dock för att det är just en teknikblogg och sådana gillar jag ju men jag har svårt för allt det rosa. Johanna Ögren som är en av dem bakom Lilla Gumman har även Fashionista.se en annan av de bloggar jag läser sporadiskt och även hon kommentarer det här med makt och undrar över vad hon får nämligen frågan från folk hur det känns att ha sådan makt när hon bloggar på bokhora.se (förövrigt en mycket bra bokblogg).

Liza Marklund definierar även en modeblogg:
För de som missat vad en modeblogg är så kan jag sammanfatta fenomenet på följande sätt: Ung kvinna tar bilder på sig själv och sina kläder och publicerar dem på internet, berättar i en bildtext var hon har köpt kläderna och vad de kostade, vem hon fikade med när hon köpte dem, och sedan får läsarna kommentera fyndet i ett eget forum under inlägget.
Oftast är det oerhört snällt, faktiskt så långt man kan komma från bröderna Schulman. Man läser läxor, går ut med hunden, berömmer varandras klädsmak.
Inte riktigt vad jag själv anser vara en modeblogg, den borde rimligen i huvudsak handla om ämnet mode. Och dit hör inte vem man fikade med, hur man ser ut när man går ut med hunden eller vilka man söp med under helgen. De flesta just nu överhypade modebloggar är helt vanliga vardagsbloggar, för det mesta ganska trista sådana i mina ögon, men jag tillhör ju inte målgruppen heller. Men modebloggar nä knappast.

Så Liza Marklund kan du inte förklara lite bättre vad du menar, vi verkar vara några som undrar vilken makt dessa bloggare har.

Tillägg: Hittade detta av Tobias Persson i Expressen.
Jag vet att merparten av de unga i dag är reko och faktiskt bryr sig om sin omvärld, även om det är lätt att glömma.
Samtidigt ser jag en navelskådande, blasé och världsfrånvänd generation som med putande läppar och förakt i blicken spänns fast på räkmackor och kräver att knuffas mot sin talkshow.
För 150 år sedan byggde ungdomar vår järnväg, våra hus, vårt samhälle –
i dag fotograferar de sin fika. God natt jord!

*S*

Intressant?
Andra bloggar om: , , , , ,

1 kommentar:

Jah Hollis sa...

Mycket bra skrivet.
Det känns som om Liza Marklund här ska hoppa på något tåg, men missar målet totalt.
Skönt att någon kan bemöta hennes ogenomtänkta krafs.