Som de flesta av er som läser här någorlunda regelbundet vet så är jag helnykterist, ja absolutist till och med. Det kan tyckas vara jättesimpelt, man bara avstår något som till och med är skadligt för kroppen, det borde inte leda till några som helst bekymmer eller frågor. Det borde rimligen vara ett naturligt tillstånd precis som att jag inte röker, inte tar droger, är mördare eller torterar söta djur.
Tänk om det ändå vore så, tänk om jag inte varje gång jag går ut tvingades försvara/förklara för åtminstone en person varför jag väljer att ha tranbärsdryck i glaset och inte något starkare. Vill jag göra det enkelt för mig så svarar jag att jag kör bil, då kan jag få en harang om att det finns taxi, nattbussar, övernattningssoffor, krisar det kan jag till och med ljuga och säga att jag äter mediciner som inte får blandas med alkohol, det är tydligen en lika godtagbar ursäkt som lögnen att jag är gravid eller har varit alkoholist.
För att säga sanningen "jag dricker inte alkohol för att jag inte anser att jag behöver inta en drog, inte gillar något och tycker om att vara klar i skallen och ha en bra dag även dagen efter utgång" det är 99 % av gångerna inte acceptabelt. Om jag då som knappt druckit alkohol alls i mitt liv (jo det finns några få tillfällen, därför vet jag att det inte är något för mig alls) får frågor kring mitt ickedrickande hur skall det då inte vara för de som druckit men bestämt sig för att avstå, för kvällen, en vecka, en månad, ett år, ett liv?
Idag satt jag bredvid en som svarade på ett SMS, jag förstod att frågan handlade om en fest, personen svarade något i stil med Jo jag tänker komma men vet inte om jag skall dricka. Varför i hela friden skall man ens behöva säga det, nästan be om ursäkt i förväg för att man vill vara nykter. Personen i fråga har goda skäl till att skippa alkoholen dessutom. Får väl kolla efter helgen hur det gick med det där, en sak vi pratar om lite då och då.
Alkoholkulturen idag är jättestark, STF som jag alltid förknippat med hälsa- och friluftsliv (kanske felaktigt då stadgarna mest pratar om turism, miljö och kultur) har idag ett tydligt alkoholfokus, fjällstationerna har utskänkningstillsånd och det man möts av i restaurangen i exempelvis Abisko är vin- och ölförslag till maten, inte ett ljud om vilket alkoholfria som skulle passa bäst till. Det är reklam för öl i bastun, öl i samkvämslokalerna efter vandring/skidåkning osv... (jo de har afternoon tea på vintern oxå och det gillar jag). Jag slog upp STS info om alpvandringar jag gick hem häromdagen, i priserna ingår välkomstdrink och avskedsdrink, man kan ta ett speciellt högtidspaket om man firar något då ingår ett glas champagne och en flaska sekt på rummet. På varje uppslag om de olika vandringarna är det minst en bild på människor där samtliga dricker öl, och en bild på en öl med texten "Belöningen efter dagens vandring". Tilläggsaktiviteter är bland annat vinprovning. Väljer man att lägga till att flyga i Business Class med SAS till resorna är de noga att påpeka att då ingår apértif och öl/vin till maten samt avec till kaffet.
De få gånger det erbjuds något alkoholfritt på dylika tillställningar så brukar det alltid vara samma sak fast avalkoholiserat eller med låg alkoholprocent. Vi som aldrig lärt oss att dricka öl/vin uppskattar sällan smaken på detta. Senast detta hände mig var för några helger sedan, svärmor var på besök och hade köpt med sig vin och faktiskt tänkt på att jag inte dricker alkohol men köpt en avalkoholiserad sort till mig. Men hon kom faktiskt på sig och lade sedan till "men du kanske inte gillar smaken av vin då är det där nog inte något för dig ändå" och så drack jag vatten till middagen.
Är man nykter alkoholist kan man åka dit på väldigt små mängder alkohol, hjärnan triggar igång direkt. En del kan det räcka med att känna igen smaken av vin för att behovet skall återkomma. För deras skull skall man definitivt undvika de avalkoholiserade alternativen medan för ex den som skall köra bil, är gravid eller tar mediciner kanske det passar bra. Fast för att veta måste man ju då fråga varför folk inte dricker så då kanske det är bättre att se till att det finns ett alternativ som inte har med alkohol att göra alls eller båda delarna.
Varför är det så här? Varför är det så att så fort man passerat 18 (kanske 20) så är det normala att dricka alkohol? Hur kommer det sig att just drogen alkohol blivit så normaliserad medan exempelvis rökning gått en rätt så hård match och blivit ansett som något fult och felaktigt? (Vilket rökallegikern Bea är extremt glad över).
Varför skall jag som inte dricker alkohol vara den som känner mig fel, som måste be om ursäkt för att jag vill ha något annat (och helst något roligare än mineralvatten eller cola)?
När skall det bli ACCEPTERAT ATT INTE DRICKA?
Varför skriver jag detta då, tja jag blev väl helt enkelt less på att den däringa vandringsbroschyren från STS mer var reklam för österikiska ölstugor än för vandring och att jag läser en massa information om att gå caminon och så många pratar om att det nästan är lättare att få tag på vin längst vägen än rent vatten. Men mest var det nog att min bekanta behövde svara i ett SMS att han inte trodde att han skulle dricka på festen.
Inlägg
Och där stod ...
10 timmar sedan
9 kommentarer:
Bra skrivet Bea!
Exakt, håller fullständigt med.
Anledningen till det stora flödet i reklam osv är väl att de stora pengarna drar man in på drickat, inte maten.
+1 på den Bea. Man ska inte behöva ursäkta sina val till ett sunt liv. Valet är ditt och ingen annans. ;)
Å vad jag känner igen det där. Är själv inte absolutist, men väljer ofta att inte dricka alkohol när de flesta andra gör det. Vi var iväg med jobbet på Ålandskryssning för ett år sedan, och jag slogs av hur mycket som kretsade kring alkoholen. Först samling på ett hotell i närheten av båten, med många som rest långt från landsorten för att vara med, och somliga hade fått i dig rätt mycket redan då. Ombord var en av aktiviteterna vinprovning. Det var OK att avstå, men lite trist var det allt att gå och sätta sig nån annanstans solokvist. Diverse tävlingar ingick i teambuildningaktiviteterna, och vad var det för priser då? Vinflaskor... Och så öl i baren, middag, taxfree och allt sånt. I mitt stilla sinne undrade jag om ingen av arrangörerna ens tänkt tanken att det kunde finnas folk med alkoholproblem som inte borde utsättas för det där. Och som icke-drickande kände jag mig ibland ganska utanför, när ingen tänkt på att min sort fanns. Det jag är tacksam för nu är att det var ett år sedan det hände, för sedan dess har vi fått en kollega som verkligen inte borde frestas av sammanhang där alkoholen flödar. Tanklöst är vad det är.
@Anna Bra om fler vågar säga ifrån då kanske vid kan få en ändring.
ja, även om jag är bartender så tycker jag inte att alkohol är ett måste. Man ska aldrig behöva förklara varför man väljer att inte dricka. Själv gillar jag öl mycket men på helgerna när jag är hemma med barnen så kanske jag dricker någon enstaka, men oftast gör vi egen juice. Försöker liksom förmedla att det handlar om smaker och kultur, mer än %. Men sån där bonfångar-reklam som likställer öldrickande med en god stund... det är taffligt. Du borde fila texten lite och skicka in den till NSD eller Kuriren som en gästkrönika. Brodera mer ut den som en historia och gör dina instick i däremellan. Kör hårt!
C-M: Tack för din kommentar, skal fundera på filandet, har ju fler texter om samma sak, det liksom bubblar upp med jämna mellanrum. Någon av dem kanske har den där stommen till historia, bland annat ett bröllop, en fest på fin restaurang, en introduktionskurs på nytt jobb på Herrgård mm mm.
Jag var faktiskt helnykterist tills jag fyllde 25 och om någon frågade varför jag inte ville ha vin eller öl eller något sådant så sa jag bara att jag var nykterist, och det var ingen som ifrågasatte det. Nu är jag ju inte nykterist längre, men jag dricker väldigt sparsamt och bara vin eller cider. Så stå på dig! :)
Men det är just det, varför skall folk ens fråga?
Skicka en kommentar