Dag 305 - En tur runt Kallasjöberget och Bjässberget

Idag vaknade jag redan kl 8 och var faktiskt utvilad. Låg på sängen och surfade nästan en timme innan jag kom på att Mattias skulle hämta upp mig kl 10. Idag var det för en gångs skull dags för en promenad i Boden. Jag hade valt ut en runda kring Bjässberget och Kallasjöberget med start vid hängbron. Planen var ca 2,5 mil.

Vi kom oss iväg kl 10:19 och följde stigen längst med älven. Såg inget direkt att fotografera. Varmt och skönt var det dock. När vi svängde upp mot stora vägen genom skogen på en av mina favoritvägar så sken solen fint mellan träden och jag önskade att även jag haft solbrillor på mig. Knäppte en bild.

Efter nästan 5 km behövde Mattias vila benen som strulade så jag fotade medan han latade sig.

På väg mot Kallasjön kom vi till en väg som av någon anledning påminde om vägar i vilda västernfilmer. Lång, jordig och med vajande fält på sidorna. Ett berg och en sol högt på himlen. Mobilen var inte så bra på motljusfoto dock men ni kanske kan ana motivet i alla fall. Nu hade vi rejäl motvind men det blev aldrig kallt. En fantastiskt fin höstdag, man kan inte tro att det var 1 november idag.

När vi kom till Kallasjön låg ett tunt tunt lager is på sjön. Det blåste rätt rejält och det gick vågor under den tunna isen så det smällde och knakade.

Det här stället skulle nog kunna vara med i en skräckfilm när det är mörkt men de täta och lätt förfallna granarna på andra sidan.

Vi valde att gå lite jojo mellan bergen och därför gick vi först till höger om höger om Kallasjöberget (västra sidan) och där var det rejält lerigt. Leran sög fast i kängorna och man halkade omkring. Riktigt jobbigt faktiskt. På ett ställe låg det is över leran och intressanta mönster hade bildats i isen.

Provade att leka lite med inställningar i Lightroom på en av bilderna. Ser ut som guld.

Såg en stig upp på Kallasjöberget som inte finns med på kartan, den måste jag prova någon gång.

När vi äntligen hade snurrat runt båda bergen (via skjutbanan där jag lyckades ta en geocache och vi prata med några män som byggde en väg pga att försvaret börjat använda skjutfältet igen så de inte längre kan passera där) och kom in i den smala gången mellan dem så gick jag ner till bäcken där ett par svampar glänste slemmiga i det sista solljuset. Denna bild fick bli dagens bild. När vi gick på den smala stigen så var det plötsligt som att gå in i ett kylskåp, det blev markant kallare. Lite läskigt.

Vi hittade ett ihopfallet vindskydd att sitta på vid Torsktjärnen mellan bergen och där intog vi vårt fika medan solen började gå ner bakom träden. Det var lite småkyligt att sitta där men varmt te värmde.

Nu var tanken att vi skulle gå mot Mockträsk men skippa att gå över sjön och hitta en väg ut till bilen utan att behöva gå mer än en liten bit på samma väg som vi gått hit. Vi gick en liten bit där vi hade gått förut men nu skulle vi svänga åt andra hållet. Även på denna väg finns en stig som inte finns med på kartan, den måste också undersökas någon gång.

Vid 4-tiden var det väldigt mörkt ute och vi skulle hitta igen stig som vek av från vägen, vi trodde oss hitta stigen och gav oss in i skogen, det skulle bara vara ca 2 km och vi skulle passera Korptjärnen på vägen. Först gick det rätt bra men sen såg det ut som om vägen delade sig lite, vi gick fortfarande på en stig och det kändes som om det var åt rätt håll. Men sen blev stigen allt mer osynlig där i mörkret. Vi fick gå med pannlampa men ändå såg vi knappt något. Jag lånade Mattias kompass för att försöka ta ut riktning och se om vi kunde ta oss till tjärnen utan att följa stig men vips hade jag trampat ner i ett blöthål så hela kängan hamnade under vatten. Blev blöt. Då bestämde jag att vi skulle vända om. Vi lyckades hitta tillbaka och såg där stigen såg ut att dela sig. Nu i efterhand verkar det som om det var där vi skulle ha gått om jag tittar på kartan. Men vi valde att gå ut till en större väg och gå en väg vi visste var den gick. 

Så det blev en tur på östra sidan om Bjässberget igen. Nästa gång skall jag se till att ta ut kompassriktning innan jag ger mig av in i skogen. När jag fortfarande vet var jag är. Alternativt inte ta smala skogsstigar när det är kolsvart ute.

När vi var vid skjutbanan anade jag strimmor på himlen och tog fram kameran, tog en testbild. Jo men nog var det norrsken alltid och klockan var bara strax efter 17. Galet. Jag ställde upp mitt stativ och knäppte lite bilder. Vi stod nog där närmare 30 minuter och tittade på skådespelet. När vi stod där hörde Henrik av sig och frågade om jag var hemma. Sa att jag stod i en mörk skog och fotade norrsken. Då undrade han om vi gått ut igen. Skrattade eftersom en tur på över 7 timmar är helt naturligt för mig medan han inte verkade kunna förstå att om jag går ut kl 10 så är jag inte hemma kl 17.

 När vi väl knatade vidare valde jag att stanna två gånger till för att fota lite mer.

 När vi nästan var framme vid stora vägen igen vände jag mig om och tittade upp. Tyckte nämligen mig ana vintergatan. Satte upp stativet och tog några bilder och jo nog var den där. Inte lika pampig och spännande som bilderna man ser från USA men helt ok. Den långa slutartiden syns dock i stjärnorna. De hinner flytta på dig på 30 sekunder.

 När vi återigen var nere på vägen som jag fotade solen mellan träden i morse på så hade vi istället norrsksen mellan träden.

Mattias blev trött i fötterna och ont i hälarna och då hade vi ca 3 km kvar till bilen. Var bara att trampa på i mörkret. Att gå med bara svag belysning (min bra pannlampa är borta så jag hade min gamla) är rätt tröttande. Man ser bara någon meter framför sig och måste koncentrera sig på var man sätter fötterna. Jag som är van att benen går på autopilot. Inte har man något speciellt att titta på heller när det bara är svart runtomkring.

Tillslut kom vi fram till hängbron igen och kunde ta oss till bilen på andra sidan och åka till Arctic Thai & grill och käka mat. Jag fick ett hjärnsläpp när hon frågade om jag skulle ha mild, medium eller stark. Jag tycker ju oftast att mild är starkt nog så varför jag då svarar medium är för mig en gåta. Maten blev väldigt ƒstark men hanterbar i alla fall. Gott var det.

Vår runda blev nästan 31 km enligt min klocka och strax över enligt Mattias klocka.

Sen hem och fastna framför datorn. Henrik skall upp mitt i natten för att flyga med 6-planet så jag sover i källaren i natt så slipper jag väcka honom när jag går och lägger mig och jag slipper bli väckt kl 4 på morgonen. Får dessutom sova med katterna då. Mysigt.